Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att redogöra för vad aktuell forskning säger om hur elever kan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg. Skolan har historiskt sett exkluderat de elever som har generella matematiksvårigheter genom segregerade lösningar. Våra egna erfarenheter och forskning visar att digitala verktyg ofta finns i skolor men inte används till sin fulla potential. Denna studie utgår ifrån Göransson och Nilholms (2014) teori om inkludering där de presenterar fyra olika idéer om vad inkludering kan vara. Resultatet i denna studie visar att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom individanpassning, detta kan ske genom lättillgängliga mjukvaruprogram som exempelvis tillägg i Google Chrome. Vidare visar resultatet att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom motivation och engagemang, detta genom exempelvis datorspelsprogrammet ”Minecraft Education Edition” som förespråkar samarbete. Inkludering är ständigt aktuellt och den ökande digitaliseringen av skolan gör att det finns behov av fortsatta studier. / This systematic literature review provides an overview of current research regarding how students can be included in regular mathematics education using digital tools. Historically, schools have excluded students with general mathematics difficulties through segregated solutions. Our experiences and research indicate that digital tools are often present in schools but are not utilized to their full potential. This study is based on Göransson and Nilholm's (2014) theory of inclusion, which presents four different concepts of inclusion. The findings of this study demonstrate that inclusion with the aid of digital tools can be achieved through individualization. This can occur through readily accessible software programs, such as Google Chrome extensions. The results further demonstrate that inclusion through the use of digital tools can be achieved through motivation and engagement, as exemplified by the computer game program "Minecraft Education Edition", which promotes collaboration. Inclusion remains a timely and relevant topic, and the increasing digitalization of schools necessitates further research in this area.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

I denna studie riktades ljuset mot skolans kompensatoriska digitala verktyg, ävenkallad assisterande teknik, vilket är ett samlingsbegrepp för att beskriva dekompenserande tekniska lösningar som elever använder i undervisningen. Sommetodval användes kvalitativa intervjuer. Studieobjektet i studien fokuserade påspecialpedagogers och lärares uppfattning och förståelse av fenomenet assisterandeteknik. Studien ville identifiera kvalitativt skilda sätt i professionernas förståelse ochuppfattningar, vilket är utgångspunkten i Marton och Booth (2000), Dahlgren ochJohansson (2019) och Uljens (1989) beskrivning av fenomenografin. För att få enholistisk och nyanserad förståelse av studieobjektet, i detta fall fenomenetassisterande teknik, kombinerades den fenomenografiska analysen med detsociokulturella perspektivet. Genom denna kombination nåddes en mer heltäckandeförståelse av informanternas uppfattningar och förståelse av det aktuellastudieobjektet. Studiens resultat visade att en begreppsförvirring rådde och attspecialpedagoger och lärare hade skilda uppfattningar om behov av samverkan iutformandet av assisterande teknik. Resultatet visade även att assisterande teknik iflertalet fall användes för att variera undervisningen i stället för att kompenseralärandet hos elever i behov av särskilt stöd. Studien synliggjorde att diskussioner omhur professionerna kunde ta del av varandras kompetens på ett bättre sätt bordekonkretiseras, samt att kompetensutveckling om innebörden av assisterande teknikborde vara återkommande inslag på varje skolas agenda, då tekniken är föränderlig.

Föreliggande studie berör digitala verktyg och digitala texter i svenskämnet. Med studien ämnar jag att beskriva hur digitala verktyg och digitala texter används inom den tidiga läsundervinsingenen. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna; hur och i vilket syfte digitala verktyg och texter används samt beskriver de möjligheter och utmaningar som lärare ser med en digital läsundervisning i skolans yngre årskurser.  Studien består av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i svenskämnet på lågstadiet. Resultatet har samlats in, bearbetats och analyserats genom att använda tematisk analys samt jämförts med tidigare forskning inom området. I studien har ett sociokulturellt perspektiv antagits som teoretisk utgångspunkt.  Resultatet visar att det förekommer skillnader i vilka digitala verktyg som finns i klassrummen och att det påverkar hur de används i läsundervisningen. Vidare framkommer att lärare ser den tryckta texten som primär i den tidiga läsundervisningen och att digitala verktyg och texter i första hand används för att stötta elever och på olika sätt främja läslusten exempelvis genom ett obegränsat digitalt utbud.   Slutsatsen i studien är att det inte framkommit belägg för att läsundervisningen har digitaliserats. I stället framkommer att lärare försöker finna sätt att inkludera digitala texter och verktyg på ett sätt som passar undervisningen. I studien framkommer att det behövs mer aktuell forskning som beskriver hur digitala verktyg och texter används i undervisningen i lågstadiet och att lärares röster har relevans. / This study concerns digital tools and digital texts in the subject of Swedish. The study aims to describe how teachers express the use of digital tools and digital texts within the Swedish subject at primary school. The purpose of the study is achieved through questions that answer how and for what purpose digital tools and texts are used and furthermore describe the opportunities and challenges that teachers see with digital literacy in primary school. The study consists of semi-structured interviews with four teachers. The results have been collected, processed and analyzed by using thematic analysis and compared with previous research. In this study, a socio-cultural perspective has been adopted as the theoretical starting point. The results show that there are differences in which digital tools are available in the classrooms and that this affects how they are used in literacy teaching. It appears that teachers see the printed text as primary in early literacy teaching and that digital tools and texts are primarily used to support students, and to promote the love of reading, for example through an unlimited digital supply. The conclusion of the study is that there was no evidence in the study that shoes that literacy education has been digitized. Instead, the study shows that teachers are trying to find ways to include digital texts and tools in a way that suits yearly literacy education.  The study shows that more up-to-date research is needed that describes how digital tools and texts are used in teaching in primary school and that teacher´s voices are relevant.

Studien grundas i att studera hur den aktuella digitaliseringen kan komma och påverka den traditionella geometriundervisningen. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa befintlig forskning där eleverna använder digitala verktyg inom geometriundervisning samt att svara på frågan: Hur kan digitala verktyg användas på olika sätt för att skapa möjligheter till geometriska resonemang i matematikundervisning? Hughes (2000) ramverk som identifierar syftet med digitala verktyget ligger till grund för studiens analys. Vidare tar studien en teoretisk utgångspunkt i Lithners (2008) teori om olika matematiska resonemang som eleven använder sig av vid arbete med matematikuppgifter. Resultatet visar att beroende på om det digitala verktyget har ett ersättande, förstärkande eller transformerande syfte kommer det möjliggöra för eleverna att tillämpa olika geometriska resonemang. Detta ställer höga krav på lärares digitala kompetens då det är användningen av det digitala verktyget som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Med denna studie kan verksamma lärare skapa en vidare förståelse för hur ett digitalt verktyg kan användas på flera olika sätt. / Studien bygger på att undersöka hur dagens digitalisering kan komma och påverka traditionell geometriundervisning. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa befintlig forskning där elever använder digitala verktyg i geometriundervisning och att besvara frågan: Hur kan digitala verktyg användas på olika sätt för att skapa möjligheter för geometriska resonemang i matematikundervisningen? Hughes (2000) ramverk, som identifierar syftet med digitala verktyg, ligger till grund för studiens analys. Vidare tar studien en teoretisk utgångspunkt i Lithners (2008) teori om olika matematiska resonemangsstrategier som elever använder sig av när de arbetar med matematiska uppgifter. Resultaten visar att beroende på om det digitala verktyget har ett ersättande, förstärkande eller transformerande syfte, gör det möjligt för eleverna att tillämpa olika geometriska resonemang. Detta ställer höga krav på lärares digitala kompetens eftersom det är användningen av det digitala verktyget som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Med denna studie kan verksamma lärare få en bredare förståelse för hur ett digitalt verktyg kan användas på olika sätt.

SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-31 Nivå: Kandidat-/Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Benjamin Durmaz, Ali Ezzeddine, Ahmed Dahir Hussein  (00/05/18) (99/11/30) (01/08/30) Titel: Från papper och penna till digitalisering: Hur teknikens utveckling påverkan redovisningsekonomens yrkesroll - En studie kring digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomens kompetenskrav och arbetssätt Handledare: Zelalem Abay Nyckelord: Digitalisering, redovisningsekonom, digitala verktyg, automatisering, institutionell teori, bokföring. Forskningsfråga: Hur påverkar den pågående digitaliseringen redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav? Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida digitaliseringen och tekniken kan komma att påverka redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav. Valet av forskningsfrågan tillsammans med studien bidrar till att uppnå en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar arbetsrollen, och vilka anpassningar behövs för att hantera dessa förändringar i yrket. Metod: För att hitta relevant information har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Studien har använt teoretiska data för att analysera den insamlade empiriska data genom att använda en deduktiv metod Slutsats: Digitaliseringen har en betydande påverkan på redovisningsekonomens arbetssätt och yrkesroll, där nya arbetsområden som rådgivning numera inkluderas. Denna utveckling har resulterat i en mer kostnadseffektiv och tidsbesparande process för redovisningsekonomer.Digitaliseringen kräver en ständig kompetensutveckling inom hantering och anpassning till nya digitala verktyg som införs på arbetsplatsen. Kompetenser inom digitala medel är avgörande för att redovisningsekonomer ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen. Det bör noteras att digitaliseringen inte har medfört nya formella kompetenskrav för yrket, till skillnad från tidigare. / ABSTRACT Date: 2023-05-31 Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Benjamin Durmaz Ali Ezzeddine Ahmed Dahir Hussein (00/05/18) (99/11/30) (01/08/30) Title: From paper and pencil to digitization: How the development of technology affects the accounting economist's professional role – A study about the impact of digitalization on the competence requirements and working methods of accountants Supervisor: Zelalem Abay Keywords: Digitalization, accounting economist, digital tools, automation, institutional theory, accounting.Research questions: How does the ongoing digitalization affect the way accountants work and the competence requirements? Purpose: The purpose of the study is to investigate how digitalization and technology can affect the accounting economist's working methods and competence requirements. The study will contribute to an increased understanding of how digitalization affects the work role of the accounting economist, and what adjustments are needed to handle these changes in the profession. Method: To find relevant information, a qualitative method has been applied through semi- structured interviews. The study has used theoretical data to analyze the collected empirical data by using a deductive method. Conclusion: Digitalization has a significant impact on the way accountants work and their professional role with new areas of work such as consulting now being included. Thisdevelopment has resulted in a more cost-effective and time-saving process for accountants. Digitalization requires continuous skills development in using and adapting to new digital tools introduced in the workplace. Competences in digital means are essential for accountants to keep up with developments. It should be noted that, unlike in the past, digitalization has not led to new formal competence requirements for the profession.

Kemi anses vara ett svårt ämne eftersom elever kan tycka att det är utmanande att förstå ett makroskopiskt respektive ett mikroskopiskt perspektiv och framförallt förstå molekylmodeller med tredimensionell struktur. Olika studier visar på positiva effekter på elevers inlärning när de får använda digitala verktyg såsom simulering, animering med mera eftersom det kan leda till att elever kan skapa en bättre bild av och en ökad förståelse inom kemiämnet. Även Skolverket (2019) framhåller att eleverna kan utveckla sina färdigheter genom att använda digitala verktyg i kemiämnet. Skolverket framhåller också att digitala verktyg kan innebära fördelar för lärare genom att de bidrar till att minska arbetstiden för bedömning och resultathantering. Syftet med detta examensarbete var att undersöka utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv, digitaliseringens påverkan på kemiundervisning. Lärare har använt digitala verktyg för att planera lektioner, genomföra lektionerna, bedöma elevers prestationer och deras lärande. Eleverna använder verktygen för att främja sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Studien genomfördes hos gymnasieelever på en skola genom att eleverna fyllde i en enkät. Fyra intervjuer med gymnasielärare på två olika skolor har också genomförts. Data analyserades med tematisk analys. Analysresultatet pekar på att lärarna har stöd av olika digitala verktyg när det gäller att förklara olika kemiska begrepp, något som annars varit förknippat med utmaningar. Lärarna anser sig dessutom ha fått mycket hjälp för att planera undervisningen, att bedöma elevernas prestationer, prov eller labbrapport snabbt för att sedan effektivt kunna ge återkoppling till elever. Eleverna beskriver hur digitala verktyg av olika former, exempelvis som simulering, har positiv inverkan på deras förståelse av olika kemiska begrepp. / Chemistry is considered a difficult and abstract subject for students to learn because they often find it difficult to understand a macroscopic and microscopic perspective and above all molecular models with three-dimensional structure. Various studies show positive effects on students' learning when using digital tools such as simulation, animation, etc. because it leads to students being able to create a better image and understanding within the subject of chemistry. The Swedish National Agency for Education (2019) points out that students can develop their skills by using digital tools in the subject of chemistry and can be beneficial for teachers by reducing working time for assessment and results management. The purpose of this degree project was to examine from a learning and student perspective the effects of digitization on chemistry teaching in recent years, that teachers use digital tools to plan lessons, to carry out those lessons, to assess students' performance and their learning, and in what way students use the tools for to promote their learning and knowledge development. The study is conducted through a survey with high school students at one school and four qualitative interviews with high school teachers at two different schools in Stockholm. A mainly qualitative investigation has been carried out with data from semi-structured teacher interviews of chemistry teachers at secondary school as well as from student questionnaires which were analyzed with thematic analysis. The analysis result points out that the teachers have received a lot of help from various digital tools when it comes to explaining various chemical concepts, otherwise it would have been more difficult to clarify the understanding of students without the use of the digital tools. At the same time, teachers have received a lot of help to plan lessons, to assess student performance, test or lab report quickly, and then provide feedback smoothly to students. Thanks to digital tools that made all work easier and smoother for teachers as well as for students. The students' perception that digital tools of various forms such as simulation have a positive impact on students' chemistry understandings and the students can have different teaching aids such as animations of different chemical models and phenomena that give them a good understanding to understand different chemical concepts.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare använder digitala verktyg i verksamheten och hur det motiverar användandet. Studien har utförts utifrån ett kvalitativt metodval där fem intervjuer genomfördes på två olika fritidshem. Empirin analyserades sedan utifrån domesticeringsteorin som var arbetets teoretiska utgångspunkt. Vi utgick från begreppen Appropriering, Objektifiering och Inkorporeringen som la grunden för resultatets innehåll. Resultatet visade på att det finns olika åsikter kring hur mycket och hur ofta digitala verktyg ska förekomma i verksamheten. Även tillgängligheten av digitala verktyg varierade. När det kommer till vilka digitala verktyg som användes var ett av de gemensamma digitala verktygen på båda fritidshemmen iPads. Fritidslärarna behövde även förhålla sig till elevernas egna digitala verktyg, vilket var digitala klockor och mobiltelefoner.

I Lgr22 står det formulerat att eleven ska få skapa texter enskilt och gemensamt där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Då digitala verktyg används nästan dagligen i skolverksamheten samt att dessa ofta är uppbyggda på att användaren ska navigera i applikationer så är det viktigt att synliggöra pedagogernas perspektiv och didaktiska val. Detta för att få fram intentionen och på vilket sätt som pedagogernas valda applikationer verkligen ger en progression hos eleven. Tidigare forskning inom området har visat att de digitala verktygens effekter på elevernas läs- och skrivutveckling är främjande för eleven, men samtidigt hävdar forskningen att det behövs vidare studier av pedagogers perspektiv kring valda applikationer som skapar en inkluderande undervisning utifrån pedagogernas motiveringar. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur lågstadiepedagoger motiverar sina valda applikationer för att stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Syftet besvaras genom frågeställningen “Vilka applikationer använder lågstadiepedagoger och hur motiverar de sina val för att främja elevernas läs- och skrivutveckling?”. Genom intervjuer har empiri samlats in som analyserats utifrån Bernsteins teori om synlig och osynlig pedagogik samt begreppen mediering och kulturella redskap vilka är hämtade ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att digitala verktyg utgör ett komplement och ett hjälpmedel som stärker elevernas förmågor och kunskaper genom individualisering. Resultatet visar även att lustfyllda, motiverande och varierande arbetsformer tillhandahålls där eleven kan arbeta med stöd i applikationer. Slutligen visar resultat på att nivåbaserade och repetitiva övningar tillhandahåller en synlig och osynlig pedagogik som stärker elevens lärande och måluppfyllelse. / The curriculum states that the pupil should be able to create texts individually and commonly where words and images interact, both with and without digital tools. Digital tools are almost used daily in school activities and are often based on the user being the navigator in the application, therefore it is important to make the teachers’ perspectives and didactical choices visible. Therefore, it is important to bring out the teachers’ intention and in what way the chosen applications provide progression for the student. Previous research has shown that the effects of digital tools on pupils’ reading and writing development are beneficial for the student, but at the same time research shows that further studies of teachers’ perspective on selected applications are needed that can create inclusive education based on the teachers’ motivations. Therefore, the purpose of this study is to examine how teachers motivate their chosen applications in order to support the pupils’ reading and writing development. The purpose is answered by the research question “Which applications do primary school teachers use and how do they justify their choices in order to support the pupils’ reading and writing development?”. Through interviews, empirical evidence has been collected and analyzed based on Bernstein’s theory of visible and invisible pedagogy as well as theories of mediation and cultural tools which are borrowed from the sociocultural theory. The results show that digital tools compose as a complement and as a tool to support pupils’ abilities and knowledge through individualization. Results also show that when joyful, motivating and variated forms of work are offered the student can develop with the support of applications. Finally, results show that level-based and repetitive exercises provide both a visible and invisible pedagogy that strengthens pupils’ learning and goal achievement.

Studiens syfte är att utforma och tillämpa ett analytiskt ramverk för att granska och värderamatematikapplikationer för förskolan. Utgångspunkt har tagits i ett sociokulturellt perspektivpå lärande samtidigt har inspiration hämtats från läromedelsanalytiska koncept och modeller irelevant forskning. Centralt är applikationernas innehåll samt perspektiv på lärande ochutveckling med särskild fokus på matematiskt kunnande. Fyra utvalda matematikapplikationerhar spelats, värderats och jämförts för att lyfta fram de mest utmärkande matematiskafärdigheterna, applikationernas möjlighet att skapa förutsättningar för lärande och utvecklingsamt för att diskutera kring förskollärarens roll och kompetenser i relation till digitala verktygi förskolan. Ett ramverk har formats med fyra nivåer som fokuserar på progression, innehåll,lärande och anpassningsmöjligheter. Trots att applikationerna skiljer sig åt finns detutmärkande likheter. Samtliga applikationer erbjuder information med både text och bild somär samstämmiga, samtidigt saknas en tydlig möjlighet till social interaktion i applikationensfunktioner och samtliga applikationer erbjuder möjligheten att räkna i olika grad och medkopplingar till räknefärdighet. Det viktigaste är att oavsett applikation finns det potential hosapplikationerna om aktiviteterna planeras noggrant och användning av applikationen är ettgenomtänkt och medvetet val. Detta ställer krav på förskollärarens kompetens och roll.