Digitalisering har ökat samt utvecklats senaste årtionde och dagens teknologi har ett stort inflytande på samtliga verksamheter. Digitalteknik är bland de största utvecklingarna som har påverkat jordens befolkning. Syftet bakom denna studie är att granska lågstadielärares användning av digitala verktyg i samband med matematikundervisning. Digital verktygs förbrukning har ökat de senaste åren i skolor. Syftet med verktygen är att skapa förutsättningar för elevernas utveckling inom lärandet. Studien har därmed gått ut på att undersöka pedagogernas förhållningssätt och IKT kunskaper inom digital teknologi. Undersökningen präglas av den sociokulturella teorin som handlar om att elever lär sig i samspel med andra samtidigt som de utvecklas inom sociala kontexter. Vid genomförandet av denna studie kombinerades två undersökningsmetoder för att få en djupgående inblick. Observationer och kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade åtta pedagoger från två olika skolverksamheter som ligger på två olika områden för att få varierande perspektiv.   I resultatet framkommer det att digitala verktyg är verksamma hjälpmedel som underlättar inlärningen av olika matematiska områden där eleverna får chansen att uttrycka sina kunskaper på varierande sätt. Det visade sig även att både de digitala redskapen samt applikationerna utvidgar en möjlighet till elevernas motivation och lärande utveckling. Det visar vidare att en variation i undervisningen är nyckeln till ett effektivt lärande, dock bör pedagogerna ha tillräckligt med kompetenser inom området för att kunna vidare dela med sig kunskap kring ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på sin egen kompetens såväl som sitt förhållningssätt gällande att arbeta med digitala verktyg som en undervisningsresurs i förskoleverksamheten. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som fokuserar på att våra uppfattningar och erfarenheter om omvärlden konstrueras genom sociala processer. Detta är en kvalitativ studie där semistrukuterade intervjuer hölls med tre yrkesverksamma förskollärare för att synliggöra deras perspektiv på digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i denna studie visade att förskollärarna generellt hade ett positivt förhållningssätt men sakande kompetensen för att kunna rättfärdiga användandet av digitala verktyg som undervisningsresurs och hur de skulle kunna ge barnen en adekvat digital kompetens. Det visade även på en positiv syn till det kollegiala lärandet när det kommer till digital kompetensutveckling. Slutsatser som kunde dras är att det finns en bristande samsyn angående hur arbetet med digitala verktyg ska bedrivas och att arbetet med digitala verktyg blev mer komplicerat än vad det behövde vara.

Syftet med följande arbete var att skapa en kunskapsöversikt om hur gymnasieelevers prestationer påverkas i matematikämnet när digitala verktyg är närvarande i undervisningen. Termen prestation används som ett samlingsbegrepp för elevernas motivation, inlärning samt prov- och läranderesultat. I strävan om att besvara frågeställningen söktes det efter forskningsartiklar i olika databaser samt att kedjesökning tillämpades. Det som kunskapsöversikten pekar mot är att digitala verktyg har en övervägande positiv påverkan på elevers prestationer i matematik. När det implementeras på rätt sätt ökar motivationen hos eleverna där de upplever undervisningen som mer intressant och givande. Deras inlärning utvecklas där de upptäcker samband och matematiska detaljer de inte upptäckt innan samt att arbetet med matematikuppgifter upplevs behändigare. Prov- och läranderesultaten i olika områden inom matematik förbättras också om digitala verktyg är närvarande.

Inledning Digitala verktyg i undervisningen har ökat (Darragh & Franke 2021) och i takt med att digitala verktyg blir allt vanligare i skolan så ökar också tillgången till program och appar som är kompatibla med de digitala verktygen. Dock är det få av apparna som bygger på forskning och det är stora skillnader i kvalitéten (Skolverket 2021). Det visar sig även att det inte är tekniken i sig som leder utvecklingen i klassrummen utan läraren. Samtliga problem som kan uppstå vid användandet av digitala verktyg samt hur de ska användas faller på läraren och det vore betydelsefullt att ta upp hur lärare utbildas (Fabian, Topping & Barron 2016). Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att vinna kunskap om vilket inflytande TPACK-modellens kontext delar erfarenheter, attityder och resurser har på lärares användning av digitala verktyg samt deras undervisningsdesign (SAMR-modellen). Detta utforskas med utgångspunkt i följande frågeställningar: • Vilka erfarenheter och attityder har lärare till användning av digitala verktyg? • Vilken betydelse har digitala resurser för lärarens undervisningsdesign? Metod Detta är en kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. Sex lågstadielärare har intervjuats för att uppfylla studiens syfte samt svara på frågeställningarna. Som analysverktyg användes TPACK-modellen, vilken stöttas upp av SAMR-modellen i diskussionskapitlet. Resultat Lärarna i studien har en positiv attityd till integrering av digitala verktyg samt att deras erfarenheter är att en lärare behöver vara väl insatt i de appar och den teknik som den har tillgång till. Digitala resurser visar sig även bidra till ett varierat arbetssätt som förenklar för läraren och motiverar eleverna.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare från olika kommuner arbetar med digitalisering inom sin verksamhet och i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Studiens frågeställningar har varit att undersöka om det finns några skillnader mellan förskolor som befinner inom kommuner som lyfter fram digitalisering som ett fokusområde och kommuner som inte gör det. Studien intresserar sig även för att undersöka förskollärares uppfattningar om uppdraget i att tillämpa digitala verktyg i sin verksamhet samt hur de använder sig av digitala verktyg inom SKA. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts två delstudier där delstudie ett (1) haft i avsikt att undersöka förskollärares uppfattningar i arbetet med digitala verktyg och SKA som befinner sig i kommuner som har digitalisering som fokusområde. Delstudie två (2) har undersökt förskollärares uppfattningar som befinner sig inom kommuner som inte lyfter fram digitalisering som ett specifikt fokusområde. Datainsamlingsmetoden som använts för insamlandet av data har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Med tematisk textanalys har intervjuerna från respektive delstudie sedan analyserats med avstamp i det sociokulturella perspektivet med stöd av begreppen medierande redskap, appropriering och scaffolding.  Delstudiernas resultat har tillsammans bidragit med att synliggöra skillnader i hur förskollärare använder och uppfattar förskolans digitaliseringsarbete. Där förskollärarna från en kommun som inte har digitalisering som fokusområde känner sig mer osäkra och lyfter fram att de saknar stöttning i sitt arbete med digitala verktyg. Förskollärarna från kommuner med ett fokusområde inom digitalisering uttryckte däremot i större utsträckning en säkerhet och positiv förhållningssätt i arbetet med digitala verktyg inom verksamheten och i förhållande till SKA. Resultaten har således synliggjort att kunskapsnivåerna inom det digitala användandet ser väldigt olika ut inom olika kommuner. Det har även synliggjort att det också finns mycket digital kompetens ute bland förskollärarna. Däremot finns det inte alltid de rätta förutsättningarna i förskolorna för att kollegor ska kunna mötas och få ett kunskapsutbyte samt stöttning inom det digitala användandet. Genom att skapa de rätta förutsättningarna inom dessa områden kan det möjligtvis bidra med positiva och främjande effekter för förskollärarnas kompetensutveckling som i sin tur bidrar med att förstärka och säkerställa förskolans kvalité.

Studiens syfte var att undersöka om personalen på förskolor har de kunskaper i olika digitala appar som behövs för att uppfylla läroplanens mål. Metoden som användes i studien är kvalitativ analys utifrån intervjuerna som utgjorts av totalt åtta förskollärare från två olika kommuner. Att intervjua enbart förskollärare gör det lättare att sammanställa och analysera materialet. Bearbetning och tematisk analys av det insamlade materialet skedde med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultaten visar att förskollärares förhållningssätt och upplevelse till digitala verktyg och digitala appar, är en viktig faktor för att lära barn om digitala appar och digital kompetens. Förskollärares kompetens av användningen av digitala appar i verksamheten är varierad. Förskollärare använder de digital appar de behöver och känner sig trygga med och hjälper varandra om de känner sig osäkra.

Samhällets digitalisering ställer nya krav på att elever uppnår en digital kompetens. Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen på skolor som gjort satsningar på digital teknik och digitala verktyg. Undersökningen har utgått från lärares upplevelser angående arbetet med digitala verktyg och har fokuserat på hur digital teknik och digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen. Lärarna i undersökningen har även fått besvara vilken digital kompetens de besitter samt vilken attityd de har till arbetet med digital teknik och digitala verktyg i svenskundervisningen. Undersökningen har genomförts genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där data samlats in genom en digital enkät som skickats ut till lärare och rektorer på fjorton utvalda skolor i tre kommuner. Det sociokulturella perspektivet och ramverket TPACK har använts som teoretisk bakgrund i undersökningen. Resultatet i undersökningen visade att lärarna som deltagit i undersökningen generellt hade en positiv inställning till arbetet med digitala verktyg i svenskundervisningen. Lärarna kunde även skönja förbättringar i elevers läs- och skrivutveckling genom arbetet med digitala verktyg. Flera lärare i undersökningen hade erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg. Resultatet indikerade att lärare som inte erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg upplevde svårigheter att integrera digitala verktyg i svenkundervisningen på ett tillfredsställande sätt.

I dagens skola är digitala verktyg såsom datorer ett allt vanligare inslag i svenskundervisningen. En positiv inställning till digitala verktyg kan leda till en större användning av dem vilket i sin tur kan leda till ett ökat lärande. Syftet med studien är att identifiera och redovisa vilka faktorer som inverkar på lärares användning av digitala verktyg i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Vi har tillämpat ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra vilka faktorer som inverkar på lärares användning av digitala verktyg. Genom att använda oss av metoden strukturerade intervjuer har vi kunnat samla in data från fem lärare i södra Sverige. Studiens resultat visar olika faktorer som inverkar på hur lärarna i årskurs 4–6 använder digitala verktyg i svenskundervisningen. Resultatet bekräftar att en digital kompetens och ett självförtroende är två faktorer som har en inverkan på användningen av digitala verktyg. Utöver dessa faktorer visar vår studie att användningen av digitala verktyg i svenskundervisningen, enligt lärarna, påverkades av förbättrat lärande för elever, stöd i lärarens arbete, ökad lust att lära, styrande läromedel, teknikproblem och traditionell undervisning. Slutsatsen av studien är att digitala verktyg kan bidra till ett ökat lärande i svenskundervisningen och att det finns olika faktorer som inverkar på användningen av dem i undervisningen.

Abstract Det finns en hel del forskning kring digitaliseringen av skolan. Olika aspekter som undersökts är kopplade till hur digitaliseringen kan användas för att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Det finns väldigt lite forskning kring vilka krav införandet av digitala läromedel i matematikundervisningen ställer på lärarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka eventuella förändringar lärare upplever i undervisningen vid implementeringen av digitala läromedel som komplement till den tryckta matematikboken i undervisningen. Fokus ligger således på att undersöka upplevda förändrade arbetssätt i förhållande till implementeringen i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv.   Det undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade lärare varav en utgjorde pilotintervju. Det insamlade datamaterialet som spelats in har sedan transkriberas samt analyserats utefter en fenomenografisk analysmetod. Det presenterade resultatet analyseras i förhållande till den sociokulturella teorin, TPCK samt begreppet orkestrering.   I resultatet framgår det att samtliga lärare i undersökningen har upplevt förändringar i såväl förarbete, undervisning samt efterarbete vid implementeringen av de digitala läromedlen. De upplevda förändringarna som presenteras i resultatet har upplevts av de olika lärarna, gett varierande negativa samt positiva effekter i arbetet. De upplevda effekterna som framgår i undersökningen är förändringar i lärarrollen, ett ökat krav på lärarens kompetens vid tolkningen av elevernas kunskaper, flexibla arbetsförhållanden samt både tidskrävande och tidssparande aspekter.  De slutsatser som dras är att de upplevda förändringarna dels baseras på lärarens undervisningspraktik samt tidigare erfarenheter av blandanat digitalisering samt varieration av undervisningen, dels på vilka sätt de digitala läromedlen används i matematikundervisningen och slutligen hur mottaglig läraren är för förändringar i redan befintlig arbetsroll samt arbetssätt.