Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems användning av digitala verktyg samt vilken utbildningsbakgrund lärare har inom området. Dessutom fokuserar studien på att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare står inför vid användning av digitala verktyg i undervisningen.  De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmets arbete och hur används dessa? Vilken typ av utbildning har lärarna fått inom användandet av digitala verktyg? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver lärarna med att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning? En kvalitativ metod i form av semistrukturerade interjuver med åtta lärare i fritidshem har använts för att samla in materialet till studien. För att analysera det inkomna materialet har en innehållsanalys använts. I resultatet framkommer det att lärarna i fritidshem behöver få mer utbildning kring digitala verktyg och att det även är något som lärarna själva vill ha mera utav. Lärarna uttryckte att mycket av det de använder sig av digitalt i sitt arbete har de inte tillräcklig kunskap i. Även om lärarna behöver mer utbildning inom ämnet ser de digitala verktyg som något positivt. Lärarna kan använda sig av de digitala verktygen som ett hjälpmedel och läromedel i undervisningen och något som kommer finnas kvar i skolans framtid.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.

Digitala verktyg är något som elever i dagens samhälle växer upp med vilket leder till att det blir en aktiv del i deras vardagliga liv utanför fritidshemmet. Syftet med arbetet är att erbjuda aktiviteter med digitala verktyg och att undersöka hur aktiviteter med digitala verktyg kan organiseras för att möta elevernas egna intressen. Ett annat syfte är också att undersöka relationen mellan barns deltagande och intresse i digitala aktiviteter. Därför används metodologin aktionsforskning som innebär en avsikt att förändra eller utveckla något i praktiken. De metoder som används för att generera data är intervjuer och videoobservationer. Resultatet visar att planerade aktiviteter med digitala verktyg kan i vissa fall användas som ett sätt att möta elevernas intressen. Samt att eleverna tycks uppskatta möjligheten att kunna påverka sitt deltagande i planerade aktiviteter i fritidshemmet. Resultatet visade även att intressedrivet och kunskapsdrivet är mer förekommande än vänskapsdrivet och prestationsdrivet deltagande när elever deltar i digitala aktiviteter. Det visade också att prestationsdrivet deltagande syntes knappt. Eleverna deltar i digitala aktiviteter mestadels för att de vill vara i en miljö med sina vänner, att de är intresserade av aktiviteten och för att ta med sig sin tidigare kunskap eleverna har sedan när de ska delta. Samt har det visats att olika valmöjligheter leder till bättre deltagande och att knyta kopplingar mellan intresse och fritidshem är en viktig faktor. Utredningen hjälper lärare i fritidshem att förstå i vilken form digitala verktyg kan användas för nytta. Utredningen visar också hur deltagande av barnen ändras när de känner sig intresserade av ämnet.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4–6 kan utvärdera digitala matematikspel i undervisningen om rationella tal i bråkform, med hänsyn till elevernas möjligheter att utveckla en grundförståelse. Metoden som har använts är en komparativ textanalys där tre olika digitala spel har jämförts med en aktivitet från en tryckt matematikbok. De digitala spelen, boken samt aktiviteterna är gjorda utifrån ett subjektivt urval där en variation av hur det matematiska innehållet presenterats har prioriterats. Resultatet visar att digitala spel kan medföra nya möjligheter sett till multimodala aspekter och möjligheter att anpassa svårighetsnivån jämfört med den tryckta boken. Vidare visar även resultatet att de digitala spelen kunde ge respons som var direkt utan att avslöja svaret, vilket därmed kan göra det möjligt för elever att arbeta mer självständigt. Avslutningsvis har resultatet synliggjort att trots att samma representationer är närvarande i både den tryckta boken samt i ett digitalt spel, kan elevernas möjligheter att uttrycka sig förändras.

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen.

No description available.

Denna litteraturstudie sammanställer ett urval av tidigare forskning som lyfter skrivande med digitala verktyg och handskrivande i undervisningen. Här kommer även lärarens roll i klassrummet och synen på digitalt skrivande lyftas i relation till elevers skrivutveckling. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på digitala verktygs påverkan på elevers skrivutveckling och vilken skrivmetod som är mest gynnsam för skrivutvecklingsprocessen. Fokus är på elever i låg- och mellanstadiet samt lärarens roll och inställning till digitala verktyg. I studien lyfter tidigare forskning för- och nackdelar med digitala verktyg inom svenskämnet och skrivande där detta anses ha en positiv inverkan på eleverna. Forskningen lyfter däremot vikten av en kombinerad undervisning med digitala verktyg och handskrivande för elevers motorik samt riktlinjerna i läroplanen. Eleverna ska få möjlighet till en balanserad svenskundervisning med handskrivande i kombination med skrivande med digitala verktyg för bästa möjliga förutsättningar i sin skrivutvecklingsprocess.

Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka olika sätt användandet av digitala verktyg påverkar undervisningen i ämnet svenska ur ett lärarperspektiv. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med lärare. Ett informationsbrev och en samtyckesblankett skickades ut till respondenterna som deltog i undersökningen. Samtliga respondenter fick ta del av intervjufrågorna i förväg och dessa frågor riktade in sig på positiva aspekter, negativa aspekter och motivation gällande digitala verktyg i svenskundervisningen. Vi har intervjuat åtta legitimerade lärare som undervisar eller har undervisat elever som går i årskurs 4 – 6 för att ta reda hur de tycker och upplever hur digitala verktyg påverkar svenskundervisningen. Resultatet visar att digitala verktyg både har positiv och negativ inverkan på svenskundervisningen och att en medelväg av användandet ofta gynnar undervisningen bäst.

Detta arbete syftar till att undersöka hur elever upplever användningen av pulsmätare som ett digitalt verktyg för att mäta deras prestationer i idrottsundervisning, samt att undersöka om och hur elever drar nytta av detta i sitt kunskapslärande. Studien grundar sig på fenomenologisk teori och använder en kvalitativ metod med intervjuer av elever som huvudsakligt material. Analysen av den insamlade datan utfördes med hjälp av tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av centrala teman och mönster i respondenternas svar.  Resultaten visar att pulsmätare har flera positiva effekter på elevers upplevelse av idrottsundervisning. Elever upplever ökad motivation att anstänga sig och uppnå målen, tack vare möjligheten att följa sin puls i realtid och se sin utveckling över tid. Pulsmätare bidrog även till en förbättrad förståelse för kroppens reaktioner och hälsoaspekter, vilket vidgar deras lärande i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt framkom utmaningar såsom tekniska problem, begränsningar vid utomhusbruk och att de är dyra vid inköp. Sammanfattningsvis indikerar studien på att pulsmätare som ett digitalt verktyg kan ha en betydande positiv inverkan på elevers motivation och lärande. Verktyget hjälper eleverna att arbeta utifrån egen nivå, följa sina framsteg och förstå kroppens reaktioner, vilket är en bidragande faktor till en bättre hälsa och djupare förståelse för ämnet.

Byggbranschens efterhängande utveckling inom digitalisering ligger tillgrund för att projekt går miste om de fördelar som tillkommer vid implementering av digitala verktyg. Då byggprojekt drivs och framförs av byggritningar, är ritningarna i sin tur en stor faktor till hur effektivt projektet genomförs för samtliga arbetsroller. Denna studie syftar därför på att specifikt undersöka hur och om digitala helplansritningar i skala 1:50 bidrar till att effektivisera arbetet i ett byggprojekt. För detta har en kvalitativ studie genomförts där författarna gjort en observation på ett pågående projekt samt genomfört intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet visade att de primära effekterna av att implementera ritningarna var att de intervjuande rollerna fick en ökad överblick av projektet och blev mer säkra i sitt beslutsfattande. Vidare diskuteras konkreta exempel på verkliga situationer där fel i produktionen som minskas som en följd av helplansritningar.Slutligen indikerar denna studie att projekt gynnas av att implementera helplansritningar då de positiva aspekter som presenteras kompenserar de fåtal negativa aspekterna. Sammanfattningsvis visar studien på att helplansritningarna verkar för en god framtida standard i den svenska byggbranschen. / The construction industry’s ongoing evolution in digitalization lays the groundwork for projects to miss out on the benefits associated with the implementation of digital tools. Since construction projects are driven and conveyed through construction drawings, these drawings play a pivotal role in the efficiency of project execution across all roles. Therefore, this study specifically aims to investigate how and whether digital floor plans in a 1:50 scale contribute to streamlining work in a construction project.To achieve this, a qualitative study was conducted, involving observations of an ongoing project, as well as interviews and a literature review. The results indicated that the primary effects of implementing these drawings included that the interviewed roles gained an increased overview of the project and became more confident in their decision-making. Furthermore, a specific example of real-life situations was discussed, demonstrating a reduction in production errors as a result of the implementation of floor plans.Finally, this study suggests that projects benefit from implementing floor plans as the positive aspects presented outweigh the few negative aspects. In conclusion, the study demonstrates that floor plans work towards a promising future standard in the Swedish construction industry.