Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena.

Bakgrund: De digitala verktygen ses som en självklar del av samhället, och även de allra flesta barn har en relation till verktygen. Förskolan arbetar utifrån en läroplan som styr vilka strävansmål förskollärarna ska arbeta emot. De digitala verktygen finns inte med som ett av dessa mål. Däremot kan de ses som ett hjälpmedel i arbetet mot lärande och utveckling. Därför är det viktigt att reflektera över syftet med verktygen utifrån det man vill uppnå, med en medvetenhet om att förskolläraren påverkas av olika faktorer som har betydelse för förutsättningar för, och utformning av undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra hur digitala verktyg används i förskolan. Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Som grund till resultatanalys används begrepp ur ett designteoretiskt multimodalt perspektiv. Resultat: Resultatet visar att förskollärarna ser på och använder digitala verktyg utifrån flera olika syften tillsammans med barnen i förskolan. Kopplingar görs framför allt till dokumentation, men de ses också som användbara i exempelvis undersökande aktiviteter, faktainhämtning och språkutveckling. Kopplingar till barnens framtida behov av digital kompetens görs, men de uppfattas också som en konkurrent till lek, utevistelse och samspel. Faktorer som påverkar användandet kan utifrån resultatet sammanfattas i fyra kategorier: förskollärarnas syn på digitala verktyg, resurser, kunskap och barns intresse.

Syftet med den här studien var att beskriva, analysera och problematisera den digitala satsningen 1:1 på högstadiet i en mindre kommun. Vidare fokuserade studien på hur datorsatsningen kunde bidra till att skapa tillgängligt lärande för alla elever och vilken roll specialpedagogen hade i detta. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att kartlägga tjänstepersoners, specialpedagogers och lärares tankar inför satsningen, syn på implementeringen, hur de digitala verktygen användes och vilka utvecklingsbehov som fanns för att skapa tillgängliga lärmiljöer med 1:1. Ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv analyserades resultatet. Även en teori om förändringsprocesser användes för analysen. Resultatet visade att satsningen delvis får ses som framgångsrik då det framkom flera lyckade exempel på hur datorsatsningen 1:1 användes i undervisningen och hur den bidrog till inkludering och ökat lärande. Detta framkom bland annat genom att informanterna berättade om spelbaserade plattformar som skapade ökad motivation hos eleverna, förenklade metoder att ge återkoppling och en ökad tillgång till alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd. Det blev dock tydligt att det fanns brister i förändringsprocessen då viktiga aspekter, som exempelvis tydlig plan och utvärderingsbara mål saknades. Övervägande del av både specialpedagoger och lärare ansåg sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna nyttja de digitala verktygens fulla potential. Det framkom också att specialpedagogernas kompetens att leda utvecklingsarbeten inte användes. En slutsats av studien var att de intervjuade tjänstepersonerna, specialpedagogerna och lärarna alla var positiva till datorsatsningen. En annan slutsats var att det fanns behov av fortbildning för att ytterligare kunna utveckla den pedagogiska användningen av de digitala verktygen.

The purpose of this study is to examine in what extent primary school teachers, teaching children in the age of 6 to 9, choose to use digital tools in their teaching of mathematics. I also want to examine what these teachers think, in terms of advantages and disadvantages, about using digital tools on their mathematics lessons. Finally I want to examine what skills they possess about digital tools. I am using a quantitative method to collect my data. The quantitative survey consisted of a questionnaire survey of ten questions that 38 primary school teachers have answered. The results of my study show that the teachers to some extent use digital tools when they teach mathematics and that the availability of various digital tools are generally good. But it turns out that the availability of tools is not a guarantee that they are used in teaching of mathematics. There is a great desire among the teachers in my study to use digital tools with greater frequency than in the current situation because it increases students' learning and motivation. To achieve this, the teachers need more resources such as skills, time and student computers / tablet computers.

The purpose of this study has been to examine how teachers use and reflect on digital tools in mathematics education and what opportunities and obstacles they feel they come across when it comes to using the digital tools at their disposal. To answer this I asked myself the following questions: How do teachers use digital tools in mathematics education? In what ways do the teachers reflect upon the use of digital tools in mathematics education? What kind of opportunities and obstacles do the teachers come across when using digital tools in mathematics education? The study is based on a qualitative method with five classroom observations and five interviews with the class teachers. My study are based on Glover, Miller, Aviers and Doors idea of different concept of interactivity and Glover and Millers idea of different attitudes towards technology. My conclusion is that all teachers are using digital tools to some form of drill training in mathematics. All teachers except teacher 2 also use digital tools to immerse in mathematics. Teacher 4 use digital tools to develop students' mathematical communication. Something that all teachers see as a possibility with the digital tools is an easy way to individualize teaching. Further, teachers 3, 4 and 5 believes that good apps enable students, teachers and parents to take part of the student's progression in an easy way. All teachers, except teacher 3 believe that technical problems that can occur and are an obstacle when it comes to the use of digital tools in mathematics education. Teachers 2 and 5 also believe that access, or rather lack of access, to digital tools can be an obstacle in teaching mathematics. Teacher 1, 2 and 5 also addresses the aspect of time as an obstacle when using digital tools, both the time it takes to find apps or to start a computer. Something that all teachers agree upon is that to have all mathematics teaching based on digital tools wouldn’t be suitable because it can be difficult to get access to a pupils’ knowledge that way. The best, according to the teachers in this study, would be to complement mathematics teaching with other teaching methods as well. Despite their different views on the opportunities and obstacles, and reflections on digital tools all teachers are positive about using digital tools in mathematics education, although many of the teachers point out technical shortages which in most cases is due to insufficient IT-education.

No description available.

Uppsatsens syfte är att genomföra och följa ett aktionsforskningsprojekt på en förskola. Projektet har som ansats att förändra och utveckla arbetet med digitala verktyg på förskolans yngrebarnsavdelning med barn 1–3 år. Med hjälp av ett sociomateriellt perspektiv undersöks hur digitala verktyg och andra materialiteter påverkar barnens handlingar. Uppsatsen utgår från att barnens undersökande och lärande uppstår i samhandlingar med de digitala verktygen. De digitala verktyg som använts under projektet har varit lärplatta med främst appar för att göra filmer och projektor tillsammans med Kuben.Resultatet visar att ett aktionsforskningsprojekt kan bidra till ökade kunskaper för deltagarna om vad ett arbete med digitala verktyg i förskolan kan vara. Genom att använda ett sociomateriellt perspektiv i aktionsforskningsprojektet synliggörs mångfalden av samhandlingar och lärandeprocesser som pågår. Barnen och de digitala verktygens samhandlingar skapar andra och fler lärprocesser än de som pedagogerna planerar för. Genom att få syn på dem kan vi skapa nya möjligheter till samhandlingar som utvecklar dem och stärker lärprocesserna. Då samhandlingarna mellan barn och digitala verktyg följs och stöttas kan de mål som har satts upp nås i högre grad. Om samhandlingarna inte uppmärksammas kan det bidra till oförståelse av barnens göranden och misslyckanden gällande måluppfyllelse. Aktionsforskning och ett sociomateriellt perspektiv stöttar varandra och kan med fördel användas tillsammans. / The aim of the essay is to carry through an action research project at a preschool. The project is set to change and develop the use of digital tools with children of the age 1- 3 years old. With help from a sociomaterial perspective I have examined how digital tools and other materiality can influence the children’s actions. The premiss of the essay is that children’s learning appears in intra-actions with the digital tools. During the project learning tablets, apps for filmmaking and projector together with a Cube was mainly used as digital tools.The results show that an action research project can contribute with new knowledge about working with digital tools for the participants. By using a sociomaterial perspective a diversity of intra-actions and learnings processes are made visible. The intra-actions between the children and digital tools create more and other learning processes than the teachers have planned for. The learning processes can be strengthened by making them visible. This also makes it easier to achieve the didactic goals. Without the knowledge about intra-actions that appear between child and digital tools there might be a gap concerning learning expectations. The project has shown that an action research project and a sociomaterial perspective support each other in a productive way.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till det nya tillägget med digital kompetens i kursplanen för ämnet matematik, och om det kommer påverka matematikundervisningen. Intervjustudien inriktar sig på grundskollärare i någon av årskurserna 1-6. Resultatet av studien visar att lärarna inte är oroliga över sin egen digitala kompetens i undervisningssyfte. Detta trots det framkommit att dagens utbud av digitala verktyg bland lärarna var varierande men majoriteten av gångerna undermålig, samt att informationen kring tillägget många gånger hade kunnat varit informationsrikare. Resultatet visar även att lärarna tror på en framtida förändring av matematikundervsningen, varav flertalet ser en undervisningen där det finns ökad möjlighet till individualisering. Men trots detta finns det en staka unisonisk önskan av mer fortbildning inom området.

Surfplattan är ett verktyg som ligger i tiden, både i hemmet och i skolan, ett verktyg som dominerar i de lägre årskurserna. Forskning visar att digitala verktyg i matematikundervisningen kan påverka lärandet positivt. Därför är det intressant att surfplattan får minst utrymme som pedagogiskt verktyg i ämnet matematik jämfört med resterande skolämnen. Utifrån denna problematik tar studien avstamp, i syfte att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar angående surfplattan som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen. Urvalet består av verksamma lärare i åk 1–3 eftersom de använder surfplattor kontinuerligt i matematikundervisningen. Genom kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuteknik har åtta lärare berättat på vilket sätt de använder surfplattor, vilket matematiskt innehåll som behandlas samt några för- och nackdelar de erfarit i samband med surfplattan som digitalt verktyg i ämnet matematik. Empirin är analyserad utifrån en fenomenografisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Surfplattan som pedagogiskt verktyg förknippas med begreppet mediering inom sociokulturell teori för att vidare tolka och diskutera studiens resultat. Resultatet belyser att surfplattan används som ett extra stöd, kompletterande verktyg och redskap för dokumentation i matematikundervisningen. I resultatet framkommer även att surfplattan används som ett individuellt verktyg av elever. Lärarna upplever att surfplattan har möjlighet att motivera elever, effektivisera och variera undervisningen. Samtidigt beskrivs att surfplattan har begränsade möjligheter och innebär tidskrävande förarbete för läraren. / Tablets are tools which are used recently both at home and at school, and they have become dominating tools in teaching mathematics in primary schools. Researches show that digital tools are influencing mathematical teaching and learning processes positively. However, digital tools are the least used when it comes assisting mathematical teachings as we compare them with other subjects. That is why this study surfaced to investigate teachers' experiences and perceptions of the tablet as an educational tool in mathematical teachings. Hence, the data selection was made based on how frequently the tablets are used in teaching mathematics. Eight teachers who continuously use tablets as a tool in teaching mathematics from grade 1 to 3 have been interviewed. Through the qualitative method and semi- structured interviewing techniques the following data were gathered: what the eight teachers explained, how they used tablets, which mathematical content was being processed, what possibilities and limitations they experienced in connection with the tablets.Empirics is analyzed based on a phenomenological approach from a socio-cultural perspective. As an educational tool is the tablet associated with the concept of mediation in sociocultural theory to further interpret and discuss the results of the study. The result illustrates that tablets, in educating mathematics, have become additional supports, supplementary tools and even they have become tools for documentation. The result also portrays that the tablets are becoming an individuals’ tools.