Med denna rapport vill författarna för detta examensarbete redogöra för hur ett tillverkande företag skulle kunna använda digitala verktyg vid deras inlagring och plockning. Författarna har tittat och även presenterat olika lösningar för att kunna få in digitala hjälpmedel i företagets dito hantering. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg skulle kunna användas för att effektivisera hanteringen vid inlagringen och vid plockningen. Det här är en studie som har utförts på de Amerikanskägda företaget CrossControl i Alfta som med sin huvudinriktning tillverkar el och elektronikprodukter till fordon och maskiner. CrossControl har använts för att analysera och jämföra resultatet i förhållande till tidigare forskning inom området. Datainsamlingen skedde genom intervjuer, observationer och via deras hemsida. Enheterna plockning samt inlagring visar på att ett införande av digitala verktyg skulle vara lämpliga, då det tidigare har lagts fokus från företagets sig på att digitalisera produktionen. Då företag idag bör lägga stort fokus på att vara flexibla och kunna anpassa sig efter kundens efterfrågan är digitaliseringen ett viktigt begrepp. Digitalisering handlar om att transformera information från det analoga tillståndet till det digitala. Detta kan ske med hjälp av olika slags digitala verktyg t.ex. RFID (Radio Frequency Identification), streckkod, QR-kod eller mobila enheter. RFID handlar om att data skickas från en tagg till en läsare med elektroniska signaler. Detta gör att gods inte behöver matas in för hand i datorsystemet hos företag. Streckkod är en serie av varierande svarta och vita ränder som bildare ett mönster som läses av med hjälp av en scanner. Streckkod har en globaliserad standard och har funnits under en väldigt lång tid ute bland företag. QR-kod står för quick response och har fått sitt namn efter den korta avläsnings tid som krävs för att registrera koden. QR är till skillnad från streckkoden tänkt att läsas av som en bild. Mobila enheter har introducerats i industrin för att effektivisera samt underlätta arbetet för operatörerna. De skapar en möjlighet för operatörerna att koppla samman sig med flera olika system samtidigt och kommunicera. Genom att analysera och jämföra de olika digitala verktygen utifrån teorin samt fallföretagets förutsättningar har författarna kommit fram till att RFID är det mest lämpliga identifieringssystemet. / The authors of this report want to explain how a manufacturing company could use digital tools in their storage and picking. The authors have analyzed and compared different solutions to be able to bring in digital aids in the company's storage and picking. The purpose of this study is to investigate how digital tools could be used to streamline the handling of storage and picking. This is a study conducted at the American-owned company CrossControl in Alfta, which has their main focus to manufacture electrical and electronic products for vehicles and machines. CrossControl have been used to analyze and compare the results in relation to previous research in the field. The data collection was through interviews, observations and via their website. The units picking and storing indicate that the introduction of digital tools would be appropriate, as the focus of the company was previously focused on digitizing production. As companies today focus more on being flexible and able to adapt to customer demand, digitization is an important concept. Digitization is about transforming information from the analogue state to the digital. This can be done using various digital tools e.g. RFID (Radio Frequency Identification), barcode, QR-code (Quick Response), or mobile devices. RFID is about sending data from a tag to a reader with electronic signals. This means that newly arrived material doesn’t need to be handed in manually by the computer system of companies. Barcode is a series of varying black and white stripes that form a pattern that is scan by a scanner. Barcode has a globalized standard and has been in the business for a very long time. QR code stands for quick response and has been named after the short reading time that requires registering the code. QR is unlike the barcode intended to be read as an image. Mobile devices have been introduced in industry to streamline and facilitate the work of operators. They create an opportunity for operators to connect with multiple systems simultaneously and communicate. By analyzing and comparing the various digital tools based on the theory and the circumstances of the case company, the authors have found that RFID is the most appropriate as an identification system.

Forskning har påvisat många fördelar och möjligheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Samtidigt har det framhållits att digitala verktyg används i liten utsträckning i matematikundervisning. För att undersöka lärares inställning och användande av digitala verktyg i matematikundervisning har en enkätstudie genomförts. Data från 25 respondenter vilka alla undervisar i matematik i någon av grundskolan årskurs 1-6 har samlats. Resultatet indikerar att lärarna inkluderar digitala verktyg i relativt låg utsträckning i sin undervisning. Användningen av verktygen fokuserar ofta på enskild färdighetsträning eller helklassgenomgångar. Lärarna beskriver att digitala verktyg ökar variationen och underlättar individualisering i matematikundervisningen samt ökar elevernas motivation. De framhåller även att deras användande av digitala verktyg begränsas av strulande teknik och deras egna kunskaper på området. / Research has demonstrated many benefits and opportunities to use digital tools in mathematics education. At the same time, it stressed that digital tools are used to a small degree in mathematics teaching. To examine teachers' attitudes to digital tools, how they choose to use them and the factors that influence their choices a survey has been done. Data from the 25 respondents who all teach mathematics in some of the elementary school grades 1-6 have been collected. The result indicates that the teachers include digital tools in a relatively low degree in their teaching. The use of the tools often focuses on the student’s individual practice or whole class situations. Teachers describe that the digital tools increases variability and facilitates individualization of mathematics teaching and increase student motivation. They also stresses that their use of digital tools is limited by problem with the technology and their own knowledge of the field.

Digitalisering av skolan har pågått under en lång tid men integreringen av digitala verktyg i matematikundervisning har inte visat sig följa den önskade pedagogisk utvecklingen för att lärande skulle främjas. Nyligen genomförda studier har funnit att en avgörande faktor för effektiv integrering av teknologin i undervisning är lärarna kunskap kring digitala verktyg. Denna studie söker undersöka lärarnas kunskap kring Technology, Content, Pedagogy och deras kombinationer med syftet att öka förståelsen om lärarnas integrering av digitala verktyg i matematikundervisning. Ämnen diskuteras ur det TPACK teoretiska ramverket. För att samla in data fick 47 matematiklärare verksamma på gymnasieskolor i Stockholm, Sverige besvara en enkät. Resultatet visar att lärarna själva upplever att de har goda kunskaper i Pedagogy, Content and Pedagogical Content men är inte så säkra när Technology berördes. Vidare visade resultatet att kunskap om teknologi per se inte influerar manliga lärares kunskap i TPACK lika mycket som det gör för kvinnliga kollegor samt att det inte finns ett samband mellan undervisningserfarenhet och kunskap i TPACK. Skillnader mellan olika studier genomförda i olika platser tyder på att det behövs en djupare förståelse om mekanismerna som ligger bakom avskaffning av kunskapen för effektiv integrering av digitala verktyg i undervisning och att det behövs ta hänsyn till bakgrundsfrågor vid undersökningar av lärares kunskap. Emellertid behövs det fortsätta studera och utveckla det teoretiska TPACK ramverket och de instrument som används för att undersöka kunskaperna inom detta ramverk.

The purpose of this survey is, among other things, to examine how teachers work with and how they relate to the use of digital tools as an aid for students with reading difficulties, what teachers think of their own digital skills and the advantages and disadvantages of using digital tools as a teaching aid. The National Agency for Education (2018) states that digital tools are today a large part of our society and thus have a great impact on our lives as well as the school. The revised curriculum of 2018 requires teachers to integrate digital tools into their teaching to a greater extent than before. This puts pressure on both teachers and pupil’s digital skills. The data collection method for this study consists of five qualitative interviews with professional teachers who are competent in the Swedish subject in grades 4-6. My results were analyzed with the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism’s approach to learning. The results of the survey show that the teachers believe that digital tools can have a positive impact on learning, provided that they are used with the right approach and that the technology works properly. The survey also shows that the teachers who experience a lot of struggle with the technology are the teacher who seem to have a more negative approach to digital tools in teaching and also that the range and quality vary among the schools. In addition to the above, the results also indicates that all teachers want more education and support in the work with digital tools and also that the education provided in digital competence was not sufficient to provide the teachers with the knowledge they need to be able to use these tools in teaching situations. / Denna undersökning syftar bland annat till att undersöka hur lärare arbetar med och hur de förhåller sig till användandet av digitala verktyg som hjälpmedel för elever med lässvårigheter, vad lärarna anser om sin egen digitala kompetens samt vilka för- och nackdelar som finns vid användandet av digitala verktyg. Skolverket (2018) fastslår att digitala verktyg är idag en stor del av vårt samhälle och har därmed en stor påverkan på våra liv såväl som skolan. Den reviderade läroplanen 2018 kräver att lärare integrerar digitala verktyg i sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta sätter press på såväl lärare som elevers digitala kompetens. Datainsamlingsmetoden för denna undersökning består av fem stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare som är behöriga i svenskämnet i årskurs 4-6. Mitt resultat analyserades med hjälp av det sociokulturella synsättet samt pragmatismens synsätt. Undersökningens resultat visar att lärarna menar att digitala verktyg kan ha positiv effekt på lärandet förutsatt att de används med rätt ansats och att tekniken fungerar som den ska. Undersökningen visar även att de lärare som upplever mycket teknikstrul är de lärare som tycks ha ett mer negativt förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen samt även att utbudet och kvalitén varierar bland skolorna. Utöver ovanstående indikerar även resultatet att samtliga lärare önskar mer utbildning och stöttning i arbetet med digitala verktyg och att de utbildningar som getts i digital kompetens inte varit tillräckliga för att tillgodose lärarna med den kunskap de behöver för att kunna använda dessa verktyg i undervisningen.

Studies have shown that a majority of teachers in Sweden (among other countries) today use an algebraic approach to introduce complex numbers. Studies have also shown that this approach could be problematic for students' conceptualization, and can lead to misconceptions regarding the complex numbers. The purpose of this study was therefore to investigate if teachers' perceptions of complex numbers had any effect on their choice of method in regards to introducing the complex numbers to their students. A secondary purpose of this study was to see which digital learning resources teachers use, and how they use these in their teaching of the complex numbers. A qualitative interview with seven teachers was conducted to hear their personal choices and experiences. The study found no connection between the teachers' perception of complex numbers, and their choice of introducing complex numbers. Regarding the use of digital learning resources, the study found many of the teachers to be inexperienced or limited in their use of digital learning resources in their teaching of the complex numbers. / Forskning har visat att majoriteten av lärare i Sverige (bland andra länder) använder idag en algebraisk undervisningsmetod för att introducera komplexa tal. Forskning har också visat att detta kan vara problematiskt för elevers begreppsskapande och kan leda till missuppfattningar av komplexa tal. Syftet med den här studien var således att undersöka om lärares uppfattningar av komplexa tal har någon inverkan på deras val av introduktion i undervisningen. Ett sekundärt syfte var att se vilka digitala hjälpmedel lärare använder och hur de väljer att använda dessa i samband med undervisningen av komplexa tal. En kvalitativ intervju gjordes med sju lärare för att ta del av deras undervisning och deras personliga erfarenheter. Studien fann ingen koppling mellan lärarnas uppfattningar av komplexa tal och hur de valde att introducera komplexa tal. Gällande digitala verktyg så fann studien många lärare oerfarna eller begränsade i sin användning av digitala verktyg i sin undervisning av komplexa tal.

Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar om hur digitala verktyg kan bidra till motivation hos elever i den tidiga skrivutvecklingen i årskurs 1. Studiens resultat är baserat på en enkätundersökning med 92 deltagande lärare samt en systematisk litteraturstudie med tidigare forskning utifrån studiens utvalda kategorier. Enkätundersökningen består av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med inriktning mot begreppet mediering där en analysprocess används för att analysera studiens resultat. Studien har även sin utgångspunkt i motivationsteorin som fokuserar på hur individen blir motiverad och av vad. I resultatet jämförs enkätsvaren med den systematiska litteraturstudien för att se eventuella likheter och skillnader. Studiens resultat visar att digitala verktyg ofta används i skrivundervisningen men att tillgången till digitala resurser varierar i skolorna vilket kan vara ett hinder för många i undervisningen. Resultatet visar även att 78 av 92 deltagande lärare anser att digitala verktyg motiverar eleverna till att skriva. I studien beskrivs digitala verktyg i form av Ipads och datorer vilket är de vanligast förekommande verktygen i klassrummet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av hur skärmanvändning påverkar skriftspråksundervisningen i svenskämnet. Från och med höstterminen 2018 gäller Skolverkets reviderade läro- och kursplaner med ökat fokus på digitalisering och användande av digitala verktyg. I uppsatsen undersöks digitaliseringens inverkan vad gäller det centrala innehållet med utgångpunkt i skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Frågeställningen syftar till att besvara frågorna om vilka anpassningar lärare i årskurs 7-9 har fått genomföra på grund av de nya Läroplanen samt hur de anser att digitaliseringen påverkat skriftspråksutbildningen. För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där muntliga intervjuer med lärare genomfördes. Resultatet visar att lärarna har fått genomföra förändringar i sin skriftspråksundervisning till följd av revideringarna av Läroplanen i svenska. Områden som källkritik och källhänvisning har fått större utrymme och trots att det inte finns några tydliga krav inom datorkunskap i den nya Läroplanen har det ämnet fått större utrymme, bland annat för att öka elevernas kunskaper om arbete i ordbehandlingsprogram. Under intervjuerna framgår också att lärarnas kunskapsnivå varierar vilket påverkar elevernas möjlighet att få lära sig att skapa multimodala texter. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella lärandeteori och inkluderar begrepp som till appropriering, mediering, den närmaste proximala utvecklingszonen och scaffolding. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur digitala verktyg i form av lärplatta används för att främja barns språkutveckling i förskolan samt att ta reda på pedagogers förhållningssätt gentemot lärplattan. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fem stycken verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats efter den induktiva tematiska analysmetoden. Resultatet har sedan delats in i respektive frågeställning. I resultatet visas det att pedagoger ser språkets plats i utbildningen som det viktigaste verktyget för lärande och att språket genomsyrar utbildningen på alla plan. Pedagoger har olika förhållningssätt gentemot lärplattan. Det ena där pedagogen intog en undervisande expertisroll och det andra där pedagogen är medforskande med barnen. Gällande pedagogers syn på lärplattan rådde enighet att denna ska användas som undervisande verktyg och inte som underhållning för barnen.

Samhället vi lever i är i ständig förändring och utveckling. Digitala verktyg som smartphones, surfplattor och applikationer som exempelvis spel, är en stor del av barns vardag. Vi har i denna undersökning haft fokus på att undersöka hur förskollärare och barnskötare involverar digitala verktyg i förskolans språkutvecklande undervisning. Genom intervjuer, insamling av lokala arbetsplaner samt enkätundersökning, har vi tagit del av förskollärares, barnskötares samt IKT-pedagogers tankar och erfarenheter som relateras till vårt syfte och vår frågeställning. I vår analys av den insamlade empirin har vi använt oss av det teoretiska ramverket TPACK, för att analysera och diskutera den flerdimensionella och dynamiska kompetensen som förskollärare behöver för att undervisa i förskolan om och med digitala verktyg. Om man som förskollärare kan tillskriva sig TPACK, har man således en professionell digital kompetens som behövs för undervisning i förskolan (Koehler &amp; Mishra, 2006, 2009). Vår tolkning är att TPACK och professionell digital kompetens har samma innebörd och vi kommer därför i vår undersökning att använda oss av formuleringen professionell digital kompetens. Resultatet av vår undersökning visar på att förskollärares och barnskötares förhållningssätt samt kompetenser är avgörande för hur digitala verktyg används för att nå språkutveckling hos barnen. Där förskollärare eller barnskötare visar ett intresse för digitala verktyg, skapas även en lärandemiljö där dessa också nyttjas i större utsträckning. Vidare visade vår undersökning på vikten av att förskollärare och barnskötare innehar professionell digital kompetens, där dessa kunskapsdomäner kommer till uttryck i planering och genomförande av den språkutvecklande undervisningen.

Adekvat digital kompetens är något förskollärare som undervisar barn behöver ha kunskap om, men också besitta själva. I och med att Läroplanen för förskolan har blivit reviderad och förnyad till Lpfö 18, finns det ett ökat krav på förskollärare. Men även ett tolkningsutrymme, hur de ska tolka det nya uppdraget med adekvat digital kompetens. I vår undersökning tar vi upp tidigare forskning och annan relevant litteratur där vi lyfter förskolans styrdokument och förskollärarnas uppdrag kring adekvat digital kompetens, för att problematisera möjligheter och svårigheter i arbetet. Vårt syfte med studien är att undersöka förskollärarens beskrivning hur de arbetar med adekvat digital kompetens på förskolan. För att komma fram till ett svar kring vårt syfte använde vi oss utav tre frågeställningar som lyder som följer “Vad är adekvat digital kompetens för förskollärare?”, “hur används adekvat digital kompetens i spontan undervisning och planerad undervisning?” samt “vad för svårigheter eller möjligheter finns kring adekvat digital kompetens?” Vi genomförde vår empiri genom kvalitativa forskningsintervjuer då vi ville gå in på djupet i vår studie och få bredare mer ingående svar. Fem yrkesverksamma förskollärare intervjuades och intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning samt anteckningar skrevs. Först och främst visar resultatet i vår studie att förskollärarna upplever utmaningar i arbetet med adekvat digital kompetens. De visar på aktiviteter i både planerad och spontan undervisning i digital kompetens, men förskollärarna påvisar att det krävs en medvetenhet kring hur digital teknik ska används och de eftersöker kompetensutveckling till sin egen och barnens digitala kompetens. Utvecklingen sker snabbt i samhället då det gäller digitalisering och förskollärarna behöver kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag på ett adekvat sätt. En annan viktig aspekt som synliggjordes är att den sociala dimensionen spelar stor roll i den adekvata digitala kompetensen inför barnens framtid.