Skolan präglas av det digitaliserade samhälle vi lever i idag. I och med det har digitala verktyg på senare år integrerats i undervisningen. De digitala verktygen möjliggör för multimodala arbetssätt vilket bidrar till en varierad undervisning. Litteraturstudien presenterar hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i årskurserna F-3. Studien har utifrån tidigare forskning lyft fram möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling samt undersökt hur digitala verktyg påverkar elevers motivation och vilja att skapa texter. I bakgrunden beskrivs definitioner av de begrepp som behövs för att förstå studiens resultat och diskussion, där presenteras även ämnet med kopplingar till styrdokumenten.  Svenska och internationella vetenskapliga publikationer har hittats genom databassökningar och kedjesökningar. Analysen av de vetenskapliga publikationerna ingår i studiens metodavsnitt. Resultatet visar att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling. Tidigare forskning hävdar att elevers motivation och vilja till att skapa texter ökar med användandet av digitala verktyg. Studien belyser multimodalt textskapande där valet av olika modaliteter har visat sig ha en positiv påverkan på elevers engagemang och kreativitet. I litteraturstudiens diskussion presenteras reflektioner om studiens metod och resultat och hur det kan tillämpas i yrkesverksamheten. Vidare forskning inom området beskrivs i slutet av resultatdiskussionen.

Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka hur förskollärares praktiska kunskap kan påverkas i mötet med det digitala systemet Skolplattformen och hur mötet med ett sådant system kan bidra till att omforma mötet mellan förskollärare och barn. Utgångspunkten är en gestaltad situation från när förskolebarn riktade kritik mot fotodokumentation från en aktivitet de deltog i, som skapats i enlighet med Skolplattformens regelverk. Barnens kritik ledde fram till essäns forskningsfrågor och data till studien insamlas genom deltagande observationer och samtal med såväl barn som förskollärare. Med hjälp av en hermeneutisk metod analyseras empirin sedan tematiskt. Detta görs utifrån ett kroppsfenomenologiskt perspektiv, utifrån teoretikerna Merleau-Ponty och Duesund, och ett ansvarsetiskt perspektiv, ursprungligen från filosofen Lévinas. Empirin undersöks även utifrån ett New Public Management-perspektiv. Essän visar att det är alltför abstrakt för barn i förskoleåldern att förhålla sig till och förstå vad det innebär att följa det regelverk som utformats för dokumentation i Skolplattformen. Utifrån detta uppstår en konflikt i arbetet med att inkludera barnen i skapandet av pedagogisk dokumentation. Det uppstår även en svårighet för förskolläraren att använda sitt professionella omdöme i ett meningsskapande arbete tillsammans med barnen och samtidigt behöva förhålla sig till de regler som finns i det digitala systemet. I essän blir det tydligt att aspekter i mötet mellan förskollärare och barn som rör inflytande, etik och professionellt omdöme riskerar att försvinna ut i periferin när digitala system etableras alltmer och att dessa således riskerar att bidra till en ny norm i skapandet av pedagogisk dokumentation på förskolan, som påverkar förskollärar- respektive barnkropparna på olika sätt. Essän skriver fram den medforskande respektive den rapporterande förskolläraren som två verksamma, och delvis motstridiga, förhållningssätt för förskollärararen i mötet med det digitala systemet. / This essay aims to investigate how preschool teachers' practical knowledge can be affected in the meeting with the digital system Skolplattformen and how such systems can contribute to reshape the meeting between preschool teachers and children. The essay shows that preschool-children find it difficult to understand the requirement of anonymization in pedagogical documentation in Skolplattformen. Based on this a conflict arises in the work of including children in the creation of pedagogical documentation. Aspects of the meeting between preschool teachers and children relating to participation, ethics and professional judgement may disappear into the periphery when digital systems are fully established and that may contribute to a new norm in the creation of pedagogical documentation in preschools in Sweden. The essay describes the co-research teacher and the reporting teacher as two active, and partly conflicting, approaches for the teacher in the meeting with the digital system.

Att stötta elever i svårigheter kan göras på olika sätt. Ett av dessa är med hjälp av digitalaverktyg. För att få en djupare bild av det har denna studie gjort med syfte är att öka kunskapenom hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokuspå elever i svårigheter i svenskundervisningen. För att uppnå studiens syfte har tvåfrågeställningar varit till hjälp. Det är vilka möjligheter lärarna beskriver att digitala verktygskapar för elever i svårigheter och hur lärarna i studien beskriver att de arbetar för att bedrivasvenskundervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter. För att besvarastudiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med tre styckenverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta digitala verktyg och behörighet i årskurserna 1–3. Studien har även sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket,medierande redskap, appropriering och det sociala samspelet ligger i fokus. Resultatet i studienvisar på vilka möjligheter som lärarna beskriver att digitala verktyg skapar för elever isvårigheter. Det visar också på vad lärarna i studien använder för applikationer och funktioneri sin undervisning för elever i svårigheter. Slutligen visar resultatet på några av lärarnasupplevda problem och hur de arbetar och tänker för att komma över dessa. Efter resultatavsnittetpresenteras ett diskussionsavsnitt där studiens metod diskuteras samt en diskussion om studiensresultat utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. / Supporting students in difficulty can be done in different ways. One way is using digital tools.To get a deeper picture of this, this study has been done with the aim of acquiring the knowledgeof how some teachers in grades F-3 describe their use of digital tools with a focus on studentsin difficulty learning Swedish language. To achieve the purpose of the study, two researchquestions have been used. These are the opportunities that teachers describe that digital toolscreate for everyone in difficulty and how the teachers in the study describe that they work tomanage teaching Swedish with the help of digital tools for students in difficulty. To answer theaim and research questions, qualitative interviews were conducted with three teachers with atleast basic experience of digital tools and qualifications in grades 1-3. The study has itstheoretical starting point in the sociocultural theory where language, mediating tools,appropriation and social interaction is the focus. The results of the study show the opportunitiesthat teachers describe that digital tools create for students in difficulty. It also shows whatapplications and functions teachers in the study are using for students in difficulty. Finally, theresults show some of the teachers' perceived problems and how they work and think to solvethem. After the results, a discussion is presented where the study method is discussed as wellas a discussion of the results based on previous research and the study's theoretical startingpoint.

Redovisningskonsultens framtid har, med tanke på digitaliseringen inom yrket, under de senaste åren debatterats både av organisationer och yrkesverksamma inom redovisningsbranschen. Tidigare forskningsstudier uppmärksammar digitala fenomen såsom big data, molntjänster, blockchain, artificiell intelligens, maskininlärning, data mining samt robotic process automation och utforskar hur dessa påverkar redovisningskonsulten. Något som oss veterligen inte är beforskat är vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder för att hantera dessa digitala fenomen. Denna studie syftar till att, utifrån ovanstående digitala fenomen, undersöka vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder i sin yrkesroll samt hur denna användning påverkar arbetssättet och kompetensbehovet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningskonsulter, som är fördelade på fyra olika revisions- och redovisningsbyråer. Resultatet av denna studie indikerar på att redovisningskonsulter använder sig av ett flertal olika digitala verktyg i sitt arbete för att hantera många av de ovanstående digitala fenomenen, men även potentiella kopplingar hur digitala fenomen kan hanteras uppmärksammas. Studien bidrar med en mer positiv inställning till hur arbetssättet förändras samt att det inte alls krävs lika stor kompetensutveckling som tidigare studier visat. / Due to the digitalization within the profession, the future of accounting consultants has been discussed from both organizations and professionals within the branch of accounting the last couple of years. Previous research studies illuminate digital phenomena such as big data, cloud, blockchain, artificial intelligence, machine learning, data mining and robotic process automation and investigate how they affect the accountant. We do not know any previous research studies about which digital tools that can be used by the accounting consultant to deal with the digital phenomena. This study aims to, based on the digital phenomena mentioned above, investigate which digital tools that accounting consultants use in their profession and how it affects their ways of working and competence needs. The study has a qualitative approach and is accomplished through semi-structured interviews with six accounting consultants, from four different auditing and accounting firms. The findings of the study indicate that accounting consultants use several various digital tools in their work to manage many of the digital phenomena mentioned above, but it also pays attention to potential connections of how digital phenomena could be managed. The study contributes a more positive attitude to how the ways of working changes and that the required competence development is not as big as previous research studies have shown.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

In Swedish schools, teachers are expected to aid their students through feedback to help them develop their different abilities. The feedback itself can be provided differently depending on several different factors in and out of teachers’ control. Most commonly, teachers provide input either through written or oral feedback. Today, with the fast progression of digital tools, teachers also have the opportunity to provide feedback digitally. Therefore, it was of interest to conduct a study examining what feedback methods Swedish teachers of English choose and the reason for their choice. It was also of interest to examine if the teachers’ methods could be backed up by current research. To understand the teachers’ perceptions and experiences, a qualitative study was conducted through semi-structured interviews with five Swedish upper secondary school teachers who currently teach English. The results showed that the teachers work in different ways regarding feedback on students’ written production. While all respondents work digitally with written comments for shorter assignments, some respondents also print out students’ text to mark by hand regarding confidential essays. Further, results showed that all respondents provide written feedback. However, one teacher provides oral feedback through one-to-one conferences as routine, and an additional three teachers give their students the option to receive oral feedback if needed. Moreover, the most common reasons for the teachers’ methods were student appreciation, gaining a positive student-teacher relationship, and available time. All teachers’ methods could be backed up by current research. What can be concluded from this study is that all methods for feedback are more or less efficient and that efficiency sometimes has to do with factors other than the method. Further, Swedish teachers seem to lack time for feedback, especially oral feedback. / I svenska skolor förväntas lärare att vägleda sina studenter genom återkoppling för att hjälpa dem utveckla sina olika färdigheter. Återkopplingen kan ges på olika sätt beroende på flera olika faktorer inom och utom lärares kontroll. Vanligast är att lärare ger kommentarer genom antingen skriftlig eller muntlig återkoppling. Idag, med den fortlöpande utvecklingen av digitala verktyg, har lärare även möjlighet att ge återkoppling digitalt. Därav var det av intresse att utföra en studie som utforskar vilka metoder för återkoppling svenska engelsklärare väljer att jobba med, och anledningarna till deras val. Det var även av intresse att utforska ifall lärarnas metoder kunde stödjas av relevant forskning. För att förstå lärarnas perspektiv och erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med fem svenska gymnasielärare som nuvarande undervisar i engelska. Resultaten visade att lärarna arbetar olika gällande återkoppling på elevers skriftliga produktion. Medan alla deltagare arbetar digitalt med skriftlig återkoppling för kortare uppgifter, så skriver även vissa deltagare ut elevernas texter och markerar dem för hand när det gäller konfidentiella arbeten. Vidare visade resultaten att samtliga lärare arbetar med skriftlig återkoppling. Dessutom ger en lärare muntlig återkoppling genom individuella samtal som rutin, och ytterligare tre lärare ger sina elever möjligheten att få muntlig återkoppling om så behövs. Vidare var de vanligaste anledningarna till lärarnas metoder elevuppskattning, att bilda en positiv relation mellan elev och lärare, och tillgänglig tid. Samtliga lärares metoder kunde stödjas av relevant forskning. Vad föreliggande studie visar är att alla metoder för återkoppling är mer eller mindre effektiva, och att effektiviteten ibland har att göra med andra faktorer än metoden. Vidare tolkas det som att svenska lärare har brist på tid för att genomföra återkoppling, speciellt muntlig återkoppling.

I ett samhälle där barn spenderar mer tid framför datorn än att läsa i böcker, kan enligt forskning en medvetenhet kring digitala verktyg gynna läsutvecklingen. Denna studie belyser uppfattningar om digitala verktyg i läsundervisningen hos fem verksamma lärare i grundskolans årskurs 4–6. Ett sociokulturellt perspektiv ligger till grund för studien och analysen av materialet. Det insamlade materialet består av transkriberade intervjuer som tolkats och analyserats, dessutom med hjälp av relevant kurslitteratur och redovisad forskning. Studien bidrar med ett kunskapstillskott om hur barns läsning kan påverkas av digitaliserad läsundervisning. Resultatet visar att digitala verktyg kan bidra till en positiv effekt om lärare har kunskaper om hur, när och varför de ska användas. En slutsats som gjorts att skolans läsundervisning kan gynnas av digitala verktyg om användning sker situationsanpassat. / In a society where children spend more time in front of the computer than reading books, can awareness of digital tools benefit read development according to research. This study presents perceptions of digital tools in reading instruction among five active teachers in compulsory school grades 4-6. A sociocultural perspective is a basis for this study and the analysis of the material. The collected material consists of transcribed interviews that have been interpreted and analysed with the help of relevant course literature and reported research. The study contributes knowledge about how children's reading can be affected by digitized reading instruction. The result shows that digital tools can contribute to a positive effect if teachers have knowledge of how, when, and why they should be used. A conclusion has been made that the school's reading instruction can benefit from digital tools if they are used situational.

På grund av corona-pandemin har många företag behövt omvandla sin dagliga verksamhet tillen mer digitaliserad verksamhet för att öka den sociala distanseringen. Som ett resultat av dettaspelar digitala verktyg en betydande roll för organisationer att säkerställa att arbetstagarnauppnår sina önskade produktivitetsnivåer. Det finns tidigare forskning om företag somuppmuntrar sina anställda att arbeta hemifrån, men metoderna och resultaten brister i vissaaspekter som exempelvis varför och på vilket sätt en arbetare upplever förändringar i sinproduktivitet. För att undersöka upplevd produktivitet och bakomliggande faktorer kommer detgenomföras intervjuer med medarbetare från olika företag som blivit tvingade att arbetahemifrån. Syftet med denna studie är att undersöka arbetstagarens upplevda produktivitet isamband med påtvingat distansarbete som ett resultat av COVID-19 pandemin, samt huraffordances utnyttjas och förändras. Dessutom syftar studien till att hitta utveckling- ochforskningsmöjligheter inom området på grund av den nya innebörden av distansarbete isamband med COVID-19 pandemin. Datan från de intervjuade arbetstagarna kommeranalyseras utifrån Research model to measure productivity of telecommuters, affordances ochsociomaterialitet. Studiens resultat visar att den upplevda produktiviteten är högre bland deintervjuade vid distansarbete, affordances har en påverkan på produktivitet, att det på distansuppstår en ökad dikotomi mellan över- och underordnade och att det i den sociomateriellapraktiken uppstår förändringar i övergången till distansarbete. / Due to the corona pandemic, many companies have had to transform their daily operations intoa more digitized business in order to increase social distancing. As a result, digital tools play asignificant role for organizations in ensuring that employees achieve their desired levels ofproductivity. There is previous research on companies that encourage their employees to workfrom home, but the methods and results are lacking in certain aspects such as why and in whatway a worker experiences changes in his productivity. To investigate perceived productivityand underlying factors, interviews will be conducted with employees from different companieswho have been forced to work from home. The purpose of this study is to examine theemployee's perceived productivity in connection with forced telework as a result of theCOVID-19 pandemic, as well as how affordances are utilized and changed. In addition, thestudy aims to find development and research opportunities in the field due to the new meaningof teleworking in connection with the COVID-19 pandemic. The data from the interviewedemployees will be analyzed on the basis of the Research model to measure productivity oftelecommuters, affordances and socio-materiality. The study concludes that the perceivedproductivity is higher among those interviewed for teleworking, affordances have an impacton productivity, that at a distance there is an extended dichotomy between superiors andsubordinates and that in sociomaterial practice there are changes in the transition to telework.

Problem: Digitization has contributed to an impact that is not just about technological evolution but rather a social and industrial revolution driven by consumers, where technological innovations are happening at a rapid pace. This means that companies need to “change” and keep up with the digital trend by daring to invest in new digital tools and develop the skills of their employees in order to primarily be able to remain competitive and contribute to efficiency. According to previous research, changes within companies are challenging and difficult to handle. Many companies invest in digitization only to "keep up with the market" without knowing exactly how a digital tool delivers value and ultimately only becomes costly. Aim: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the impact of digitalization on the business areas of some selected companies in general. Method: In this study, a qualitative research method was used, where semi-structured interviews with a total of five respondents were conducted. The interviews took place with five different companies, active in completely different industries and all interviewees hold managerial positions and are familiar with all business areas within each company. Conclusion: New digital tools lead to success in companies' business areas regarding efficiency from different perspectives. Business areas such as sales, customer service and administrative within the case companies have become more efficiency thanks to digitalization, which has given more time to provide the customers, which in turn has generated increased revenue streams. Success occurs if managers and employees understand and can identify how a digital tool generates added value. It can be stated that digital tools often result in challenges at the implementation stage, which based on the analysis is mainly due to the negative attitude from employees, more specifically senior employees who are not prone to change and are also linked to a lack of understanding of digitization. Finally, it can be stated that digital competence and digital maturity internally lead to better communication, which in turn means increased understanding and identification of how work processes can be made more efficient. / Problem: Digitalisering har bidragit till en inverkan som inte enbart handlar om en teknisk evolution utan snarare en social och industriell revolution som drivs av konsumenter, där de teknologiska innovationerna sker i en snabb hastighet. Detta gör att företag behöver ”förändras” och hänga med den digitala trenden genom att våga investera i nya digitala verktyg och kompetensutveckla sina medarbetare i syfte att primärt kunna förbli konkurrenskraftiga och bidra till effektivitet. Förändringar inom företag är enligt tidigare forskning mycket utmanade och svåra att hantera. Många företag investerar i digitalisering enbart för att ”hänga med marknaden” utan att veta exakt hur ett digitalt verktyg levererar värde och i slutändan bara blir kostsamt. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring digitaliseringens inverkan på några utvalda företags affärsområden i största allmänhet. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts, där semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter genomfördes. Intervjuerna har ägt rum med fem olika företag, verksamma inom helt olika branscher och samtliga intervjuade besitter chefspositioner och är insatta inom samtliga affärsområden inom respektive företag. Slutsats: Nya digitala verktyg leder till framgångar inom företagens affärsområden i form av effektivisering ur olika perspektiv. Affärsområden såsom sälj, kundservice och administrativt inom fallföretagen har effektiviserats tack vare digitaliseringen vilket har gett mer tid till att tillhandahålla och serva kunderna vilket i sin tur har genererat ökade intäktströmmar. Framgångarna sker om ledarna och medarbetarna förstår och kan identifiera hur ett digitalt verktyg genererar ett mervärde. Det kan konstateras att digitala verktyg oftast resulterar i utmaningar vid införandestadiet vilket utifrån analysen främst beror på den negativa inställningen från medarbetarna, mer specifikt seniora medarbetare som inte är benägna till förändring och kopplas även till avsaknad av förståelse för digitalisering. Slutligen går det att konstatera att digital kompetens och digital mognad internt leder till bättre kommunikation som i sin tur innebär ökad förståelse och identifiering av hur arbetsprocesser kan effektiviseras.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på sitt arbete med digitala verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och insamlingen av den empiriska datan genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i varje grupp. Respondenterna kom från fyra olika kommuner för att öka studiens tillförlitlighet. Resultatet som den insamlade datan gav, analyserades utifrån ett sociokulturellt och utvecklingspedagogiskt ramverk samt tidigare forskning inom området. Följande frågeställningar har använts för att kunna uppfylla studiens syfte; Hur använder förskollärare digitalisering för att utveckla barnens språk?, Vilka argument har förskollärare för att arbeta med digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling?. I resultatet framkommer vilka metoder förskollärarna använder sig av för att stimulera barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg. Vidare synliggörs förskollärarnas argument för varför de använder sig av digitala verktyg i verksamheten. I resultatet framgår att det finns en stor variation av digitala verktyg att tillgå i förskolanmen de som är mest förekommande är iPads och projektorer. Förskollärare i svenska förskolor är positivt inställda till användning av digitala verktyg då de är ett stöd för att nå målen samt ger möjlighet att erbjuda ett varierat innehåll i verksamhetens undervisning. Resultatet visar även att det inte spelar någon roll vilket digitalt verktyg barnen använder då det är det sociala samspelet, kommunikation och interaktion runt verktyget som utmanar och stimulerar barnens språkutveckling.