The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in English teaching in Grades 4-6, in what ways these can further develop the teaching and what advantages and disadvantages are. The data collection was carried out through an online questionnaire and additional interviews. In one month, the questionnaire was completed by 141 respondents and qualitative interviews were conducted with three teachers. The result shows that teachers' attitude towards digital tools was positive, and teachers gladly used such tools in English teaching. However, further education is needed to develop a better and more effective use of digital tools in English teaching. Generally, the teachers thought that digital tools are a good complement to the regular study material, and they are used several times a week. / Syftet med denna studie är att undersöka hur användandet av digitala verktyg sker i undervisningen i engelska på mellanstadiet, hur det utvecklar undervisningen och vilka olika fördelar/nackdelar det finns. En online-enkät och kompletterande intervjuer genomfördes. Enkäten var öppen i en månad och fylldes i av 141 respondenter, och kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lärare. Resultatet var att inställningen till digitala verktyg bland lärare är positiv, och verktygen gärna används i engelskundervisning. Dock behövs det mer utbildning för att utveckla användningsområdet för digitala verktyg i engelska. Verktygen anses vara ett bra komplement till de ordinarie läromedel och används flera gånger i veckan.

The purpose of this study is to contribute with knowledge of how preschool teachers experience the work with digital tools in teaching. The study has been done at a preschool that has been carefully selected because they work in a thoughtful way with digital tools to support childrens learning. Qualitative interviews with audio recording have been used as a data collection method from a phenomenographic perspective. Transcription of data has been carried out using an analytical model. The results show that preschool teachers perceive work with digital tools as an aid to their teaching. Preschool teachers use several digital tools in different subject areas in varying way. There is some withdrawal in the work with the tools and reflections on the purpose of the use with the children. This results in the fact that it looks different in the work with digital tools depending in interest and expertise. The conclusion of the study shows that there is interest in learning more and that the use of digital tools is seen as a natural way for preschool teachers to use for the purpose of teaching. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare upple- ver arbetet kring digitala verktyg i undervisningen. Studien har gjorts på en förskola som noga valts ut eftersom de arbetar på ett genomtänkt sätt med di- gitala verktyg som stöd för barnens lärande. Kvalitativa intervjuer med ljud- upptagning har använts som datainsamlingsmetod ur ett fenomenografiskt perspektiv. Transkribering av data har genomförts med hjälp av en analysmo- dell. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever arbetet med digitala verktyg som ett hjälpmedel för deras undervisning. Förskollärarna använder flera digitala verktyg i olika ämnesområden på varierande sätt. Det finns en viss tillbakadragenhet i arbetet med verktygen och funderingar kring syftet av användningen tillsammans med barnen. Detta resulterar i att det ser olika ut i arbetet med digitala verktyg beroende på intresse och kompetens. Slutsatsen av studien visar att det finns intresse för att lära sig mer och att användningen av digitala verktyg ses som ett naturligt sätt för förskollärarna att använda sig av i syfte till undervisning.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

Studien har undersökt hur verksamma förskollärare upplever digitala interaktiva böcker som endel av undervisningen. Där målet är att öka kunskapen om hur digitala böcker kan användas,främst i högläsning. Forskning inom det befintliga området är än så länge liten. I läroplanenför förskolan uttrycker strävansmål som involverar både högläsning och digital kompetens.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dessa förskollärare upplever fenomenetdigitala interaktiva böcker. Med forskningsfrågan Hur upplever förskollärare undervisning meddigitala interaktiva böcker? För att närma oss förskollärares upplevelser har studien utgått fråndet fenomenologiskt teoretiska perspektivet med Giorgis deskriptiva fenomenologiskaanalysmetod för att analysera empirin. Empiri som samlats in genom semi-struktureradeintervjuer genomförda med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar på att förskollärareupplever digitala böcker som ett komplement till fysiska böcker och ett komplement ihögläsningsundervisning. Det framkommer även att digitala verktyg implementeras iundervisningen och fungerar som ett hjälpmedel i verksamheten, vilket framgår av att allarespondenter upplever digitala verktyg som ett positivt inslag i verksamheten. Likaså ser destora möjligheter med digitala interaktiva böcker i att nå, engagera och involvera barn iundervisningen. En viktig del i användningen av digitala böcker, för att nå ut till, engagera ochmotivera barn är uppläsningsfunktionen, en funktion som respondenterna dock upplever kan hamotsatt effekt. En slutsats av det är att utan bakomliggande forskning kan det bli svårt att förståom det som görs är rätt, eller leder till kunskap, utveckling och lärande. Därför får förskollärarevara påhittiga och finns lösningar för att följa de styrdokument som råder i förskolansverksamhet.

Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att ta reda på vad tidigare forskning skriver om elevers motivation med koppling till matematikundervisning, samt vilka yttre och inre faktorer elever främst motiveras av inom matematikämnet. Med hjälp av studiens resultat får vi som lärare i de tidigare skolåren verktyg för att motivera så många elever som möjligt i matematikämnet. Studien grundas på tio artiklar som systematiskt valts ut och kritiskt granskats. Utifrån en induktiv innehållsanalys sammanfattas resultatet i två huvudkategorier: inre och yttre motivation. Exempel på inre motivationsfaktorer som framkommit efter genomförd studie är elevernas förväntade nytta av matematikämnet i framtiden och lärarens tro på eleverna. Yttre motivationsfaktorer som främjar elevers motivation i matematik visade sig vara exempelvis konkreta belöningar, digitala verktyg och varierade arbetssätt.

Tidigare studier har granskat vilka svårigheter lärare har med integrering av digitala verktyg i sin undervisning. Studierna visar att många lärare som ofta använder sig av modern teknik utanför skolan och kan hantera det på hemmaplan, inte vet hur det ska användas som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg. De visar också att det finns en koppling mellan användandet av digitala verktyg i undervisningen och biologisk ålder på läraren. En studie visar att äldre lärare har mindre erfarenhet och sämre självförtroende i användandet av digitala verktyg i jämförelse med yngre lärare. Detta togs som inspiration då den här undersökningen, istället för att undersöka yngre respektive äldre lärares användning av digitala verktyg, är att undersöka engelsklärares användning av digitala verktyg i anslutning till antalet år de varit yrkesverksamma. En kvantitativ studie utfördes i form av en webbenkät som skickades ut till en grupp på Facebook där majoriteten av medlemmarna är engelsklärare. Enkäten består av 14 frågor och har behandlat svar från 87 respondenter. Resultatet visar att engelsklärare använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning i undervisningen. Studien visar också att engelsklärare som varit yrkesverksamma kortare tid har mer erfarenhet och starkare självförtroende i användandet av digitala verktyg i undervisningen. En stor majoritet av lärarna som svarade på enkäten uttrycker behov av fortbildning inom området och majoriteten av engelsklärare anser att digitala verktyg påverkar elevers engelskinlärning på ett positivt sätt. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i John Deweys progressiva pedagogik och hans pragmatiska syn på lärande. / Earlier studies have examined what difficulties teachers have when integrating digital tools in their teaching. These studies show that many teachers, who correctly and frequently use modern technology in their everyday life, do not know how it may be used as a pedagogical and a didactical tool. They also show that there is a connection between the usage of digital tools in teaching and the age of the teacher. A study shows that older teachers have less experience and lower self-confidence when using digital tools. This came as an inspiration as the aim with this study, instead of biological age, is to investigate Swedish EFL teachers’ usage of digital tools in connection to the number of years in the profession. A quantitative study was conducted in the form of a web survey that was sent out to a group on Facebook where the majority of members are Swedish EFL teachers. The survey consisted of 14 questions and gathered answers from 87 respondents. The result shows that Swedish EFL teachers use digital tools to a great extent in teaching. The result also shows that EFL teachers in Sweden who have been professionals for a shorter period had more experience and stronger confidence in the use of digital tools in teaching. A large majority of the teachers who answered the questionnaire expressed the need for further training with digital tools and the majority of Swedish EFL teachers think that digital tools affects students’ English learning in a positive way. The theoretical framework of the study is based on John Deweys’ progressive pedagogy and his pragmatic view on learning.

The purpose of the master thesis was to understand, based on participant experiences, the significance of digital tools for the relationship between participants and social workers within a municipal labour market program. This was done by analysing participants experience of recognition when using digital tools. To meet the purpose of the study a qualitative case study was conducted within a municipal labour market program that uses digital tools as a part of the intervention to make unemployed individuals self-sufficient. Focusing on participant experience, 10 semi-structured interviews was conducted with participants enrolled in the labour market program. The empirical material was theoretically analysed using Axel Honneths (2003) theory of recognition and the concept of social excklusion. The result shows that digital tools have little importance for the relationship between participants and social workers. However, the digital tools were a complement to the intervention as well as the work conducted by the staff. The participants experienced recognition, although the recognition was relation-bound to the actions performed by the staff. While recognition may have been experienced it was temporary during the time of the intervention. Little suggest that the participants experienced recognition in a long term. Nor does the result suggest that experiencing recognition does improve the participants possibilities to enter the labour market.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande.   Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär. En anledning alla lärare nämnde till varför de tillämpar flipped classroom är för att få mer lektionstid som de kan använda till annat än genomgångar. Då kan eleverna arbeta mer i grupp och diskutera eller så hinner de räkna mer i boken. Att frigöra mer lektionstid ger eleverna mer lika möjlighet till att få hjälp samt att undervisningen kan varieras i större utsträckning. En annan anledning är att flipped classroom ger möjlighet till mer individualiserad undervisning eftersom eleverna kan arbeta i sin egen takt. Videogenomgångar är något som lärarna har gemensamt men hur lektionstiden sedan används skiljer sig. Eleverna är både positivt och negativt inställda till flipped classroom vilket kan bero på flera saker, till exempel på hur de är vana att arbeta och deras lärstilar. Det går inte att säga att eleverna lär sig mer eller mindre då flipped classroom tillämpas eftersom lärarna kan tillämpa flipped classroom på så många olika sätt. Däremot får eleverna tillämpa och utveckla sin digitala kompetens samt lära sig att bli mer medvetna om sin inlärning då flipped classroom tillämpas eftersom de får organisera sitt eget lärande på ett annat sätt och ta mer eget ansvar än med traditionell undervisning. / This thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning.   The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.

Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende. / This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold and knowledge is shared independent of the location.

Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens innebär utifrån förskollärares användning av digitala verktyg samt hur de beskriver sin digitala kompetens. Den teoretiska utgångspunkten i studien är design för lärande med centrala begrepp som meningserbjudande, multimodalt lärande samt iscensättning av lärande. Frågeställningarna som har besvarats i studien är: Hur använder förskollärare digitala verktyg i sin undervisning och vilka digitala kompetenser har de? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av en enkät med fasta svarsalternativ samt kompletterande öppna frågor som har delats på olika forum för förskollärare på internet. Enkäten har besvarats av 100 förskollärare från stora delar av Sverige.Resultatet av enkäten visar att de flesta förskollärare använder digitala verktyg minst en gång i veckan i sin undervisning och mer än hälften av förskollärarna önskar att använda digitala verktyg oftare. Digitala verktyg används främst som ett pedagogiskt verktyg och till att utforma lärmiljöer samt dokumentation av verksamheten. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att det har god eller mycket god digital kompetens och anser att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt uppdrag. Ungefär hälften av förskollärarna vill utbilda sig mer inom digitala verktyg. Endast en liten del av förskollärarna har en negativ inställning till digitala verktygs roll i förskolan. Resultatet visar att utvecklingen av digitalisering i förskolan går framåt men resultatet visar att förskollärare efterfrågar mer utbildning och ett kollegialt lärande inom digitala verktyg.