The main purpose of this study is to increase knowledge about how teachers use digital tools and media in art education and their attitude towards using them. The aim is also to examine how art teachers perceive working with digital tools and media can help students use media more consciously. I used a categorization within media literacy, introduced by Rolf Ekman and Karin Fogelberg, throughout my study. The categorization divides media literacy into three categories: use, understanding, and production. I used two methods to gather empirical material for my study: an online survey and interviews. The results show that many teachers have a positive attitude towards using digital tools and media in art education, even though a lot of them have not received education regarding working with digital tools and media. It also shows that many students lack knowledge when it comes to using a computer, which is a common digital tool in school today. The conclusion shows that teachers can be the key to helping students become more conscious when using media, and that art education can be a useful tool for it.

Digitalisering blir allt mer aktuellt i alla branscher idag världen över, digitaliseringen i förskolan är därför inget undantag. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att utifrån personalperspektiv undersöka hur digitaliseringen i förskolan ser ut i dag, på vilket sätt det påverkat personalens arbete samt de möjligheter och utmaningar som kommer med digitaliseringen.  Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod, där intervjuer har genomförts med 6 stycken personer från tre olika typer av förskolor: ett föräldrakooperativ, en kommunal förskola och ett personalkooperativ. Yrkesrollerna på respondenterna är rektor, förskollärare, pedagog och barnskötare. Respondenterna har valts från olika typer av förskolor och olika yrkesroller för att kunna ge en så bred bild som möjligt kring hur digitaliseringen ser ut i förskolan. Tillsammans med relevant litteratur har en modell över litteraturöversikten formulerats som sedan resultat och analys utgår efter. Slutsatserna som kunnat dragits efter denna studie är att de digitaliserade delarna i förskolan gäller det administrativa arbetet som kommunikation och dokumentation. De arbetar med digitalisering på olika sätt där förskolornas förskoleapplikation är en stor del. Möjligheterna med digitaliseringen är enligt respondenterna framför allt att dokumentationen och kommunikationen blir allt mer effektivt både mellan förskola och hemmet samt med andra förskolor. Utmaningar som nämns är att det finns brister i den digitala kompetens som krävs för att utföra arbetet; främst i att utbildningstillfällen är få. Detta kan påverka arbetet genom tidsbrist när digitaliserade arbetsuppgifter ska utföras.

Denna kandidatuppsats i Informatik har som syfte att identifiera, beskriva och analysera socio-tekniska faktorer under införandet av nytt digitalt verktyg vid ett förankringsprojekt i kommunala välfärdsverksamheter. Socio-tekniska faktorer avser aspekter som tillhör den nära omgivningen, samt det tekniska och sociala och kan skapa möjliggörande eller förhindrande påverkan på införandeprocessen. Metoden som används är en kvalitativ studie baserat på en fallstudie av förankringsprojekt vid införandet av ett digitalt verktyg i en kommunal vård- och omsorgmiljö. För att applicera uppsatsens centrala begrepp har en analysmodell använts bestående av socio-tekniska faktorer som påverkar framgångsrik förankring av digitalt verktyg. För att realisera en förbättringsidé igångsatte kommunen ett förändringsprojektet Arbeta mobilt, vilket bestod av två delprojekt. Det digitala verktyget som valdes var Treserva mobil-appar i native-teknik. Nyckelrollsinnehavares uppfattningar i förhållande till prioriterade socio-tekniska faktorer och hanteringen av dess har varit den empirisk data som avsetts att samlats in och analyseras. De huvudsakliga slutsatser som kandidatuppsatsen nått fram till är att flertalet prioriterade socio-tekniska faktorer har haft stor påverkan under förankring vid införande av ett nytt digitalt verktyg och står i nära relation till varandra. De prioriterade socio-tekniska faktorer som uppfattas av intervjuade nyckelrollsinnehavare är organisatorisk kultur, informationskvalitet, samt kunskap och färdigheter. Som fortsatta studier föreslås att undersöka fler kommuner som genomför förankringsprojekt i syftet att ska ett större analysunderlag för jämförelse av prioriterade socio-tekniska faktorer under förankring vid införande av digitala verktyg.

Studien är en fristående del av ett ULF-projekt på Örebro Universitet där digitala verktyg undersökts tillsammans med estetiska uttryckssätt i förskolans undervisning. Den här studien har ett specialpedagogiskt fokus och tittar på undervisningens modellering utifrån en specialpedagogisk didaktik med begreppen flerstämmighet, takt och otakt. Syftet är att bidra med kunskap om hur digitala undervisningssituationer i förskolan kan möjliggöra en varierad undervisning för så väl alla som varje barn och undersökts med frågan; Hur ter sig begreppen flerstämmighet, takt och otakt i pedagogernas berättelser om hur de använder de digitala verktyg i undervisningen? Studien tar upp vad digitalisering i förskolan kan innebära både från styrdokument, nutida forskning och media, samt vad undervisningsbegreppet och specialpedagogik kan innebära i förskolan. Den teoretiska grunden utgår från en specialpedagogisk didaktik med en idé om att ”one size dosen’t fit all”, vilket öppnar upp för ett bredare arbetssätt för att inkludera alla barn redan från början. Metoden som använts är fokusgruppsdiskussioner, vilka har analyserats på ett abduktivt sätt med begreppen flerstämmighet, takt och otakt. Den tidigare forskningen kring modellering, iscensättning och design av undervisning med digitala verktyg i förskolan är snäv och resulterar i likande svar; att lärare behöver mer kunskap och utbildning. Forskning kring specialpedagogisk didaktik kring flerstämmighet, takt och otakt är även den begränsad. Studiens resultat visar på att när pedagogerna hittar en balans mellan vad som är bekant och vad som är nytt kan digitala verktyg möjliggöra en varierad undervisning för såväl alla som varje barn både på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultatet visar att ett specialpedagogisk didaktiskt förhållningssätt med begreppen flerstämmighet, takt och otakt kan leda till att digitala verktyg kan möjliggöra en varierad undervisning i förskolans undervisning. Det i sin tur kan leda till att förskolans undervisning kan bli balanserad, flerstämmig och rymlig nog för alla barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitalteaterundervisning fungerade under pandemin i jämförelse med undervisning på plats förepandemin samt vilka för- och nackdelar som finns i digital teaterundervisning utifrån någrateaterlärares upplevelser under covid-19-pandemin som tog plats år 2020. Studiens empiribaseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med teaterlärare pågymnasieskolor i Sverige. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av begreppetramfaktorer. Resultatet redogör för teaterlärares upplevelser samt för-och nackdelar meddigital teaterundervisning under pandemin. Resultatet visar att digital teaterundervisning harfungerat, dock med vissa begränsningar, samt att den har bidragit med nya metoder som kanutnyttjas av lärare och elever i undervisning.

Läs- och skrivkunskaper är självklara och centrala delar kring elevernas lärprocesser genom grundskolan samtidigt som det uppmärksammas i både forskning och styrdokument. Införandet av teknik i både skolan och i samhället påverkar kunskapen och vad som är relevant att lära sig och hur. Detta gör att elever måste lära sig att orientera sig bland digitala och föränderliga texter i förberedelse inför samhällets allt större krav på flexibilitet och digitalisering. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka användningen av digitala verktyg och dess effekter på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka effekter har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling på lågstadiet? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier kring hur digitala verktyg inverkar på elevers läs- och skrivutveckling. Vårt resultat visar att läsaktiviteten ökar, elevernas texter blir längre, motivationen höjs och elever i svårigheter får en direkt stöttning med hjälp av digitala verktyg. Verktyget i sig ger inte effekter på elevers lärande utan det handlar om hur verktyget används och val av innehåll som är avgörande för elevernas utveckling. Därav är de didaktiska aspekterna väsentliga för en implementering av digitala undervisningsmetoder då progressionen markant går framåt gentemot traditionella undervisningsformer om det digitala verktyget används på rätt sätt och i rätt sammanhang. / Literacy is a clear and central part of pupils' language development and permeates the whole primary school, as well as being brought to attention by both research and school regulation. The implementation of technology in both schools and society affects how we view knowledge and what is relevant to learning and how. As a result, today's students must learn to navigate modern technology and a large variety of texts in preparation for society's increasing demands for flexibility and digitalization. The aim of this knowledge overview is to investigate the use of digital tools and its effects on pupils' literacy development in primary school, and specifically to answer the research question: What effects do digital tools have on pupils' literacy development in primary school? To answer the research question and achieve the purpose of the study, we have systematically identified, analyzed, and compiled scientific studies on how digital tools affects pupils' literacy. Our results show that reading activities increase, the pupils' texts become longer, motivation increases, and pupils in difficulty receive direct support with the help of digital tools. The tools themselves do not have an impact on pupils' learning, it is how the tools are used and the choice of content that is crucial for pupils' development. Therefore, the didactic aspects are essential for the implementation of digital teaching methods as the progression evolves significantly compared to traditional teaching methods if the digital tools are used in the right way.

Det primära syftet med denna studie var att bidra till kunskap om elevers motivation, mer specifikt musiklärares uppfattningar om huruvida elever drivs av inneboende motivation, yttre motivation eller båda. Andra mer specifika områden undersöktes också, bland annat hur digitala verktyg kan användas för att inspirera och motivera elever i musikämnet. Hur musiklärare definierar sin roll i att motivera elever och de olika metoder musiklärare använder för att göra specifika kunskapsområden, såsom musikhistoria (klassisk musik till exempel) mer relevanta och intressanta för eleverna, undersöktes också. Dessa områden var viktiga att undersöka för att bättre förstå elevmotivation i musikämnet specifikt, och vilka motivationsverktyg som är mest användbara. En enkätundersökning med titeln ”Enkät om lärares uppfattningar om elevers motivation inom ämnet musik” användes som metod för datainsamling. Data samlades in med hjälp av enkäter på nätet via Google Forms. Data analyserades med hjälp av blandade metoder. Majoriteten av frågorna på enkäten analyserades med kvantitativ analys, medan de som samlats in från de återstående frågorna bedömdes som kvalitativa och analyserades som sådana. En majoritet (73 %) av musiklärarna som deltog i denna studie svarade att motivation är en inre faktor eller ”drivkraft” som bidrar en viss handling eller beteende och åttioen procent (81 %) svarade att motivation båda interna och externa belöningar. För att motivera elever deltagarna nämnda att en lärare ska peppa, stötta och inspirera elever, och försöka göra saker roliga och intressanta, lektionerna ska vara välplanerade, osv. De svar som var vanligast på frågan om hur musiklärarna gör vissa områden av kunskapskraven mer intressanta och relevanta för eleverna var bland annat att använda film, spel och digitala verktyg och en stor majoritet av musiklärarna som deltog i denna undersökning talade positivt om digitala verktyg. Slutsatserna från denna studie var att musiklärare motiverar sina elever på olika sätt, men dataanalysen har visat att det finns konsekventa teman och faktorer när det kommer till elevers motivation. Några av elevernas motivationsfaktorer som nämndes upprepade gånger av musiklärarna som svarade på enkäten var: 1) Vikten av att musikläraren är förberedd, välinformerad och brinner för sit tämnesområde. 2) Lärarnas förmåga att när så är möjligt relatera vissa ämnesområden till aktuella händelser och modern tid. 3) Lärarens utnyttjande av digitala verktyg som resurs och läromedel.

Byggbranschens digitaliseringsgrad är en av de lägsta i jämförelse med andra branscher i Sverige. Utmaningen att bygga avsevärt fler bostäder runt om i landet framöver är i stort fokus och företagen behöver då implementera effektivare metoder och verktyg för styrning, kommunikation och uppföljning i produktionsstadiet. Digitala verktyg är en lösning för att uppnå denna effektivisering, problemet är att implementeringsprocessen har brister och implementerade verktyg inte har befästs. Rapporten undersöker digitaliseringen på tre projekt hos Skanska Hus Stockholm Bostäder. Syftet är att granska vilka digitala verktyg som används i produktionen, hur de nyttjas samt hur implementeringsprocessen bör ske för att få de icke standardiserade verktygen att stanna kvar. Litteraturstudier samt intervjuer av tjänstemän på projekten formar resultatet av studien som sedan analyseras i avseende av de icke standardiserade verktygen och implementeringsprocessen. Studien visar att för nyttjande av verktygen ska ske optimalt behövs det gemensamma standardiserade metoder och att tillgängligheten för arbetsmetoderna för dessa standardiserade verktyg förenklas. Vidare behövs en strukturerad implementeringsprocess som passar projekten skapas för att motivera medarbetarna att förnya sina arbetsmetoder.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga.Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori.Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg.