Syftet med denna samhällsdidaktiska studie är att ge en fördjupad förståelse av vilka källkritiska strategier högstadieelever använder sig av vid digital källkritik samt hur undervisning inom ämnet påverkar deras val av strategier. I studien har två klasser i årskurs 9 utfört ett övningstest som behandlar digital källkritik kopplade till kriget i Ukraina. Studien jämförde två klasser som genomförde samma test, en av klasserna exponerades innan testet för en kort lektion om källkritik och den andra klassen genomförde testet utan den. I studien har jag analyserat elevernas svar utifrån sju källkritiska strategier. Resultaten visar att elever som exponerades för lektionen var mer benägna att använda sig av digitala verktyg samtidigt som de förlitade sig mindre till källkritiska frågor. Studien visar även att de elever som inte exponerats för interventionen var mer benägna att förlita sig på källkritiska frågor men inte digitala verktyg. Resultaten kan vara ett nyttigt bidrag för lärare som vill ha inspiration för sin undervisning inom digital källkritik genom de sju källkritiska strategier som jag använt mig av till studien. Resultaten bidrar även med insikt om vilka strategier högstadieelever förlitar sig på och vilka utmaningar som tillkommer vid undervisning av digital källkritik.

Syftet med studien är att utifrån läroplansuppdraget bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av adekvat digital kompetens hos förskolans yngsta barn samt hur förskollärare arbetar med utveckling av adekvat digital kompetens på yngrebarnsavdelning. Frågeställningarna som besvarats är: Hur beskriver förskollärare adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplanuppdraget? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med utveckling av adekvat digital kompetens hos barn på en yngrebarnsavdelning utifrån läroplansuppdraget? Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och empirin har bearbetats genom tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna menar att förskolans läroplan (Skolverket, 2018) både styr och stöttar arbete med digitala verktyg. Didaktiska frågor och fortbildning ges avgörande betydelse för arbetet med utveckling av digital kompetens bland förskolans yngsta barn. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt påverkar tillgänglighet och undervisning i användande av digitala verktyg. Resultatet visar vad adekvat digital kompetens kan vara på en yngrebarnsavdelning i förskola 2023 och att barn på yngrebarnsavdelning visar digital kompetens genom görande, erfarenheter och mod.

Levin, M, Palestro. P, S. 2023. Kommunikation på avstånd - En studie av användandet av digitala verktyg bland utbytesstudenter på STS-programmet. Uppsatser Kulturgeografiskainstitutionen, Uppsala universitet. I denna studie undersöks hur och varför digitala kommunikationsverktyg används av civilingenjörsstudenter inom System i teknik och samhälle på utbytesstudier. Studien har tagit avstamp i ett kvalitativt förhållningssätt där två fokusgrupper och tre intervjuer har genomförts med studenter som läser år fyra på STS-programmet vid Uppsala universitet. För att besvara syftet har ett teoretiskt ramverk med fokus på nära sociala relationer, social närhet, geografiskt avstånd och synkron och asynkron kommunikation använts. Studiens resultat visar att studenternas närmaste relationer har inneburit den största påverkan på användningen av digitala verktyg och den största källan till ett upplevt överbryggande av avstånd. Interaktionen mellan studenterna och deras närmaste relationer präglades i större utsträckning av kommunikation med synkrona digitala verktyg. I kommunikationen med dess mer ytliga relationer förekom det en större grad av kommunikation med asynkrona verktyg. Även det skiftande geografiska avståndet påverkade kommunikationens natur. Ett geografiskt avstånd som innebar en tidsskillnad innebar att studenterna i högre utsträckning använde sig av asynkrona kommunikationsverktyg. Detta följde av att en tidsskillnad krävde en högre grad av planering och sämre möjlighet till spontan kontakt.

No description available.

Studien grundar sig på en tidigare genomförd litteraturstudie som belyst en brist på svensk forskning gällande digitala verktygs användning inom matematiken i årskurs 4–6. Därför undersöker vi i denna studie hur och när lärare och elever använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt vilka observerbara effekter digitala verktyg har gällande elevers motivation för matematikundervisningen. Studiens empiri är insamlad genom observationer av fyra klasser i årskurs 4–6 samt en kompletterande enkätstudie riktad till matematiklärare. Vårt resultat visar en stark koppling mellan elevers motivation och användandet av digitala verktyg. Vi har kommit fram till att digitala verktyg fungerar som ett bra komplement till traditionell matematikundervisning, men att datorer ger elever flera valmöjligheter än de i många fall kan hantera. Det leder i sin tur till att en del elever väljer att göra annat på sina datorer som distraherar sig själva och andra i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala verktyg i interaktion med flerspråkiga elever. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa metoder, där data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare i årskurs 4-6. Resultatet av studien visar på den betydande roll som kombinerad undervisning mellan digitala verktyg och analogiska redskap har för elevernas inlärning. Genom att använda digitala verktyg i samband med andra undervisningsmetoder kan eleverna dra nytta av ökad interaktion och engagemang i ämnet. Studiens slutsats understryker vikten av att hitta och integrera digitala verktyg på ett meningsfullt sätt för att främja elevernas utveckling och inlärning inom ämnet.

Den livsviktiga läsningen - Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld, är en undersökning grundad i den ökade digitaliseringen och sjunkande läslusten bland dagens elever. Det valda undersökningsområdet bottnar i det faktum att dagens skolungdomar har en generellt negativ attityd till läsning och brister i läsförståelse. Läskunskap är viktig inom alla skolans ämnen i syfte att tillägna sig de kunskaper samhället efterfrågar och kräver. Kunskap att läsa är också viktigt utanför skolans värld och för att fungera som en aktiv medborgare i vårt demokratiska samhälle krävs grundläggande läskunskaper. I syfte att få både ett lärar- och elevperspektiv innefattar studien en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden användes genom semistrukturerade intervjuer med lärare och den kvantitativa metoden användes genom en enkätundersökning riktad mot elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory), utvecklad av Richard M. Ryan och Edward L. Deci och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att elevernas läsmotivation och läslust är låg samt att elevernas läsvanor, i hög utsträckning, är kopplade till skolsammanhang, där de läser för att de måste. Som ett resultat av elevernas låga läsmotivation och läslust upplever lärarna i undersökningen att läsundervisningen kan vara en utmaning. Resultatet påvisar även att elevernas medievanor och tiden eleverna spenderar på skärmanvändning konkurrerar med tiden de lägger på läsning. Resultatet visar därutöver att digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på läsundervisningen.

Studiens syfte var att öka kunskap om hur förskollärare utifrån sina erfarenheter ochuppfattningar beskriver arbetet med digitalisering i förskolan. I studien deltog åtta förskollärare. Studien var en kvalitativ studie som utgick från semistrukturerade intervjuer för att beröra personers verklighet. Studiens resultat analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på hur förskollärare använder digitala verktyg och att det skiljer sig åt. Det framkommer möjligheter och utmaningar i användandet av digitala verktyg. Några möjligheter som berörs är fantasi och likvärdighet i relation till digitala verktyg. Utmaningar som konstateras är generationsskifte, motstånd och kompetensutveckling. Slutligen framkommer det att mer utbildning behövs i form av kompetensutveckling i relationtill digitala verktyg i förskolan.

My study aims at pointing out how teachers´ for granted-taken assumptions on mathematics education with technology impacts their mathematics teaching. The study has a classroom perspective as a point of departure and the empiric material consists of 36 grade four teachers´ focus group discussions on technology in mathematics teaching. Gee´s (2005) theoretical framework on discourse analysis has been used focusing on so called Discourse models as a tool for investigation. Discourse models can, according to Gee (2005) be described as prototype simulations e.g taken for granted assumptions shared amongst a number of people. My interest is on functional aspects of technology in mathematics education and thus I have used the concepts of instrumental genesis and instrumental orchestration (Trouche, 2004) since these concepts highlights the relation between the student´s mathematics learning, the technology used and the teaching. Within the triad these factors form I have studied how teachers´ for grated taken assumptions both constrain and enable mathematics teaching with technology. The results point at teachers taking for granted that when students use technology individually or in pairs the purpose is drilling mathematics skills. The teachers also assume that the use of technology makes mathematics learning more fun. These assumptions differ from the intentions in the Swedish national mathematics curriculum, which points out scaffolding aspects of technology in mathematics learning such as enabling mathematical explorations using digital dynamic representations. In the empirical material there is one example of teachers´ assumptions on technology in mathematics education which coincides with the intentions of the Swedish national curriculum thus being an example of how technology can be used in exploring mathematics. When technology is used in whole class teaching it is argued by the teachers that it helps “opening up” class discussions. More on, the results show that the teachers take for granted (particularly when technology is used individually or in pairs) that the instrumental genesis occurs without their orchestration, which means that responsibility for students´ instrumental genesis is put either on the student or on the tool. This means that students´ instrumental genesis towards the object of learning is assessed in regards to the student or to the tool. The issue of teacher orchestrations becomes a non-issue. The results of the study also suggests that the teacher´s autonomy in relation to the tool affects the instrumental orchestration.

In this degree project, a critical discourse analysis was conducted regarding the coming changes in the Swedish curriculum concerning educational technology. The empiric data was transcripts from qualitative interviews with four teachers, teaching mathematics at upper secondary school in Sweden, and three representatives from educational technology companies, developing software and/or hardware for use in school environments.The aim of the study was to describe the discourses of these two social practices and to point out differences and similarities. The degree project also includes an evaluation of theoretical perspectives within discourse analysis.From the analysis, two discursive practices emerged. Each discursive practice was defined by a number of separate discursive strategies. The biggest difference was, in our opinion, the degree to which the interviewees expressed confidence in their work when talking about the coming changes of digitalization. The teachers showed low levels of professional confidence regarding their resourcefulness while the company representatives showed strong belief in their ability and conviction. The two discursive practices also showed interdiscursive strategies, e.g. descriptions of school praxis, economics and technology optimism.The results indicate a one-sided interdiscursivity for the descriptions of school praxis. Sociocultural change in the field of educational technology is discussed as a possible cause of the discursive differences.