Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan. När det kommer till bild som språk i relation till det skrivna och talade så ses ofta bilder som ett hjälpmedel snarare än ett likvärdigt uttrycksmedel. Detta tas ofta upp som ett hjälpmedel eller verktyg när det kommer till barn och elever med olika svårigheter. När det kommer till frågor om bild och ämnesintegration så är flertalet rektorer positivt inställda. De ser dock problematik med planering, de flesta nämner bilden som en möjlighet att illustrera och visualisera de andra ämnena i ett sådant projekt, snarare som utsmyckning till en presentation än något annat, rent estetiskt. Jag har valt att fokusera på digitalisering, det är enbart ett redskap men när det kommer till en skollednings perspektiv blir det intressant för de är direkt delaktiga i hur bildläraren tillgodoses digital utrustning. De ser positivt på det och många nämner vikten av att följa samhällsutvecklingen. Däremot nämner de flesta av rektorerna ekonomin som en svårighet även den bristande kompetens som förutsätts. Jag anser mig få en tydlig bild av att ingen av bildlärarna tar till sig eller använder sig av digitala verktyg. Det finns en önskan och tro bland rektorerna att bildämnet har och kommer få bättre status. Vad som omedelbart tas upp av hälften av rektorerna är att ”De praktisk estetiska” ämnena aldrig kommer få samma status som kärnämnena där de nationella proven förekommer i. Här anser jag görs det en tydlig skillnad för vad man betraktar som teoretiska - och praktiska ämnen.

Utifrån vår erfarenhet har alla förskolepedagoger olika kunskaper kring digitala verktyg vilket även medför olika syn på hur användandet sker i verksamheten på förskolan. Syftet med denna studie har varit att utifrån förskolepedagogers berättelser undersöka hur de ser på sin egen digitala kompetens samt hur de upplever att den digitala kompetensen påverkar arbetet i verksamheten i relation till styrdokument. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex förskolepedagoger på tre olika förskolor i en skånsk kommun. Studiens teoretiska perspektiv grundas i fyra olika begrepp. Den digitala klyftan utifrån Castells (2002) tolkning, digital natives och digital immigrants utifrån Prenskys (2001) förklaring samt digital kompetens som en kombination av Buckinghams (2015), Käck och Männikkö-Barbutius (2012) tolkningar. Resultatet visar att det finns en brist på kompetensutveckling i relation till förskolepedagogernas digitala kompetens och deras användande av digitala verktyg. Vidare visar studien även att ålder och i viss mån kunskap bidrar till en digital klyfta. Studiens resultat visar en osäkerhet i förskolepedagogernas egen syn på deras digitala kompetens i relation till den nya revideringen av läroplanen där punkter gällande digitalisering i förskolan kommer implementeras år 2018

Under de senaste åren har uttrycket ”smart stad” används allt oftare för att beskriva en framtid där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet har uppnåtts med hjälp av digital teknik (Colding & Barthel, 2017). Samtidigt anses det vara viktigt att människor övergår till mer hållbara livsstilar för att bromsa den mänskliga påverkan på klimatet (National Research Council, 1999). Studier har påvisat att naturvistelser kan ge upphov till en känslomässig koppling till naturen som i sin tur kan leda till ökat miljöengagemang (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital teknik skulle kunna ha stor potential för att underlätta interaktionen med naturen och därigenom stärka denna naturkoppling men skulle samtidigt å andra sidan kunna bidra till att öka avståndet mellan människa och natur (Maffey mfl., 2015). Den pågående digitaliseringstrenden avspeglas i Stockholm Smart Stad-vision. Samtidigt anses det svenska friluftslivet bli mer och mer kommersialiserat (Margaryan & Fredman, 2017; Margaryan, 2017). Denna studie utgår från två problemställningar varav den först rör hur digitala tjänster kan komma att påverka människans naturrelation. Den andra problemställningen handlar om föreställningar om naturen som underbygger människors tolkningar av den. Studien syftar till att undersöka vilken potential digitala verktyg kan anses ha för att främja ökad hållbarhet liksom vilka natursyner som kan uppfattas bland verksamma inom natur- och friluftslivssektorn i Stockholm. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts med en litteraturstudie samt halvstrukturerade intervjuer med verksamma från olika sektorer inom natur- och friluftslivssektorn. I studien utgör den digitala karttjänsten Naturkartan en fallstudie, delvis representerades digitaliseringen i stort. Resultaten visar att naturvistelsen kan relateras till ökat miljöengagemang genom att öka naturintresset och ge ökad samhörighetskänsla med naturen. Digitala tjänster i sig kan bidra till att främja människors kontakt med naturen genom att utgöra fler källor för information om naturområden och genom att öka tillfredsställelsen av naturvistelser. Mycket av Naturkartans potential verkar vara relaterad till en långsiktig expansion eftersom det har ett samband med den samverkansturktur som underbygger tjänsten liksom den sociala gemenskap som utgör en viktig fördel. Digitala verktyg bör kunna anses ha potential för att främja naturvistelser för de som annars sällan vistas i naturen genom att utgöra fler informationskällor och genom att vara tillgängliga i mobiltelefoner. Samtidigt identifieras en risk för att dessa typer av tjänster kan ha svårt att nå ut till de som inte vanligtvis vistas i naturen. Vidare indikerade studien att olika natursyner kan aktiveras vid olika situationer. När de positiva effekter som kan erhållas av naturvistelser diskuterades bland verksamma verkade en annan natursyn aktiveras än när diskussionerna rörde den naturrelation som människan bör ha. Detta betraktas som motsägelsefullt men kan förklaras genom skillnader mellan personliga uppfattningar och den taktik som används för att främja hållbarhet. Utifrån resultatet av studien föreslås en ökad reflektion inom natur- och friluftslivssektorn kring hur naturen talas om liksom hur den framställs. / In recent years, the term “smart city” has been increasingly used to describe a future sustainable city (Colding & Barthel, 2017). Social, economic, and ecological sustainability is expected to be achieved by using digital technology. At the same time, it is considered important that people switch to more sustainable lifestyles in order to reduce the human impact on the climate (National Research Council, 1999). Studies have shown that nature experiences have the potential to increase the environmental commitment (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital technology is considered to have great potential for facilitating interactions with nature, thereby strengthening the nature-human connection (Maffey mfl., 2015). At the same time, digital technology may increase the distance between man and nature. The current digitalization process is reflected in the Smart City vision in Stockholm. Furthermore, the Swedish outdoor life is considered to be more and more commercialized (Margaryan, 2017; Margaryan & Fredman, 2017). This study is based on two issues, of which the first relates to how digital technology can affect the relationship between humans and nature. The second issue relates to the conceptions of nature that underpin people’s interpretations of it. The study aims to investigate what potential digital tools can be considered to use to promote increased sustainability as well as what views of nature that can be identified among the outdoor life sector in Stockholm. In order to achieve the aim of the study, a qualitative method with a literature study as well as semi-structured interviews has been used. The digital innovation Outdoor Map will constitute a case study. The results show that nature experiences can be related to increased environmental commitment by increasing the interest in nature as well as the human-nature connection. Digital services can help promote people’s contact with nature by constituting additional sources for information about nature areas, as well as increasing the satisfaction of nature experiences. Much of the potential of the Outdoor Map seems to be related to the long-term expansion as it has a connection with the collaboration structure that underpins the service as well as the social community which is an important advantage of the service. Digital tools should be considered as having the potential to promote nature stays for those who otherwise rarely experience nature by providing information and by being available on the smartphone. At the same time, these types of services may have difficulty reaching those who do not usually involve themselves in nature. Furthermore, the study indicated that different views of nature can be activated in different situations. Different views of nature seemed to be activated when the respondents discussed the benefits of nature experiences compared to when the discussions concerned the human-nature relationship. This can be explained by differences between personal attitudes and the tactics used to promote sustainability. Based on the results of the study, it is proposed to include a reflection in the outdoor life sector about how nature is talked about and how it is presented.

Detta examensarbete behandlar elevers tidiga läs- och skrivundervisning med fokus på metoden ASL. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärarna tänker om användandet av metoden i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Arbetet utgår ifrån följande fyra frågeställningar: Varför är enligt lärarna ASL en lämplig metod? På vilka sätt tillämpar lärarna metoden ASL? Vilka hinder har de stött på? Vilka slags texter producerar eleverna? För att försöka finna svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer. Vi har intervjuat fem lärare och en biträdande rektor samt observerat ASL-undervisning vid två tillfällen. Vårt resultat visar att alla intervjuade ställer sig positiva till metoden. De intervjuade lyfter fördelar såsom att de anser att eleverna kommer snabbare in i skrivningen och läsningen samt att eleverna verkar uppleva arbetssättet som lustfyllt. Lärarna lyfter även samarbetet elever emellan som en positiv aspekt då eleverna stöttar varandra och lär i dessa sociala situationer. Nackdelen med metoden anser de intervjuade är att metoden är beroende av teknik och när tekniken inte fungerar faller arbetet. De intervjuade poängterar dock att svårigheterna ligger i tekniken och logistiken och inte i arbetssättet i sig.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt.Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel. Jag ville undersöka kombinationen digitala verktyg och att använda sig av problemlösning i matematiken.Metoden jag har använt är att läsa böcker, tidningar, artiklar, avhandlingar och även på webben. Mitt underlag bygger på observationer i en andraklass vid fyra tillfällen, intervjuer med fyra elever och läraren i klassen. Klassen arbetade med digitala program där de löste problemlösningsuppgifter i matematik.Resultatet visade att digitala program i undervisningen gav eleverna möjligheter till att samspela, samtala, reflektera och att använda sig av matematiska begrepp. Slutsatsen är att digitala verktyg är ett av flera verktyg som bidrar till att eleverna samspelar, samtalar med varandra, reflekterar och använder ett matematiskt språk. Digitala verktyg ger eleverna ett lustfyllt verktyg till att lösa uppgifter av problemlösande karaktär i matematik som också finns i deras vardag. Dock ser jag att lärarens betydelse är stor och att det är viktigt hur undervisningen är upplagd.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning dessa lärare har anpassat sin undervisning till att tillgängligheten av information och sättet att kommunicera har ändrats genom tillgången till internet. Arbetet ger också en översikt av forskning på området internetanvändande i samhället och skolan.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att:Lärare ser internettillgången från skolan som begränsad och att eleverna har ständig tillgång via sina privata smartphones. Närvaron av internet kan uppfattas som en tillgång för undervisning och skolarbete och/eller som ett störningsmoment. Lärarna i undersökningen uppfattar ungdomars internetanvändande som i första hand underhållning som inte är skolrelaterad. När det handlar om skolarbete, ser flera lärare att eleverna inte har tillräcklig kompetens för att kunna söka rätt och vara källkritiska på internet. Att undervisningen har påverkats av internet är tydligt men på vilket sätt varierar från att uppfatta det som ett revolutionerande inslag som förändrar lärarrollen till att se det som ett hot mot fokus och ordning. I den nya lärarroll som behöver utvecklas uppfattar lärarna att det behövs nya tekniska kunskaper liksom nya sätt att lära sig hantera navigering på internet. De lärare som har en uppmuntrande skolledning och nya iPads ter sig mer positiva till att vilja utveckla sin undervisning med internet.

Digital teknik är något som idag omger oss mer eller mindre hela tiden. Vi använder ofta datorer, iPads och andra digitala verktyg för olika syften. Teknik för informationssökning och kommunikation utvecklas ständigt och ger oss nya förutsättningar för lärande. Ett verktyg för lärande som kan kopplas till användande av IKT är metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL) som skapats av Arne Trageton. Vi vill här undersöka hur lärarna arbetar med metoden ASL och hur de förhåller sig till Tragetons anvisningar för metoden. Utöver detta vill vi även undersöka hur metoden har utvecklats i samband med IKT:s framgång ute på skolorna. Tillgången till IKT och dess möjligheter i skolan är idag annorlunda än den var när Tragetons metod uppkom. Vi vill därför veta om dessa nytillkomna digitala verktyg involverats i undervisningen och i arbetet med metoden. Detta formulerar vi i ett syfte och två frågeställningar som tar upp hur lärarna arbetar med en viss metod, i detta fall ASL, och hur ASL har utvecklats i takt med framväxten av IKT. För att undersöka detta har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tre lärare och öppna observationer av deras undervisning i metoden. Utifrån resultaten såg vi att samtliga lärare följer metoden men gör den till sin egen på olika sätt. En av lärarna gör detta genom att eleverna använder sig av Google Drive för att skriva, ändra och spara sina texter, medan de andra två lärarna anpassar metoden då de kombinerar den med andra arbetssätt. I klassrummen används digitala verktyg, främst datorer. Lärarna uttrycker olika anledningar till att de inte använder iPads mer i undervisningen, däribland brist på tid, utbildning och tillgång. Det vi kommer fram till i vår slutdiskussion är att genom att anpassa metoden efter dagens klassrum kan ASL fortfarande vara en aktuell och framåtsyftande metod för läs- och skrivutveckling. Metodens ursprungliga användning av IKT underlättar för att förnya den i takt med utvecklingen inom IKT i skolans värld.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något. Resultatet visar att lärarnas förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg är betydelsefulla för elevernas möjligheter att utveckla digitala kompetenser, i kombination med skolornas ekonomiska satsning på digitala resurser. I slutsatsen diskuterar vi utifrån ett samhällsperspektiv, skolperspektiv och elevperspektiv att digitala kompetenser är viktiga utifrån grundskolans måluppfyllelse och för eleverna i dagens och i morgondagens samhälle. Detta menar vi berör skolans likvärdighet och elevernas demokratiska rättigheter.

This licentiate thesis is about secondary school technology teachers’ experiences of teaching with models and modelling using digital tools. The aim of this thesis is to gain new in-depth knowledge of teaching in relation to digital models and digital modelling, and create better preconditions for technology teachers when it comes to their choices of content and methods of teaching in the area.  Two studies have been conducted and phenomenology of the lifeworld has been used as a theoretical framework. Data was collected through 12 semi-structured interviews. In the first study, the focus was on technology teachers’ experiences of teaching digital models. In the second study, the focus was on a specific part of digital modelling, teachers’ experiences of teaching with computer aided design, CAD. The results show that teaching with digital models and digital modelling can comprise a combination of theoretical and practical activities. Further, teaching varies from instruction to a more explorative teaching where pupils seek solutions to problems on their own. Digital models are used descriptively as well as for predicting technology not yet developed. The study shows that there is not one way to understand the concept digital models in steering documents or teaching practice and there is a need for more nuanced and specific discussions to address different learning outcomes. Moreover, technology teachers experience CAD as an important and central part of teaching with digital models. / Den här licentiatuppsatsen handlar om tekniklärares erfarenheter av undervisning med modeller och modellering där digitala verktyg används i högstadiets teknikämne. Syftet med studien är att skapa nya och fördjupade kunskaper om tekniklärares undervisning på grundskolans högstadium med digitala modeller och digital modellering för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och för att stödja lärarnas didaktiska val. Två delstudier har genomförts där livsvärldsfenomenologi har utgjort det teoretiska ramverket. Data har samlats in genom 12 semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien var fokus på tekniklärares erfarenheter av undervisning med digitala modeller. Den andra delstudien går djupare in på ett specifikt område av digital modellering där fokus var på tekniklärares erfarenheter av undervisning med computer aided design (CAD). Resultaten visar att undervisning med digitala modeller och digital modellering kan innehålla sammanvävda teoretiska och praktiska moment. Vidare att undervisningen skiftar från att vara instruerande till att eleverna själva får undersöka och hitta olika lösningar på problem. Digitala modeller används både deskriptivt och preskriptivt i undervisningen. Begreppet digitala modeller är vagt definierat i styrdokumenten och i undervisningspraktiken och resultaten visar ett behov av att tydligare beskriva och adressera olika lärandemål i teknikundervisningen. Dessutom framkommer att CAD erfars av tekniklärare som centralt i teknikundervisningen med modeller med digitala verktyg.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg i samband med undervisning för språkutveckling, samt vilka eventuella pedagogiska mervärden en sådan användning kan medföra för förskollärare och barnen. Undersökningen syftar även till att identifiera faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg. Digitala verktyg i denna undersökning handlar till exempel om Ipad, appar, dator, projektor, bee-bot, green screen och tv. För att generera dataunderlaget har intervjuer och observationer genomförts. Dataunderlaget består av åtta intervjuer med förskollärare och fyra observationer av förskollärares språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. Det genererade dataunderlaget har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv som gett mig kategorier vilket presenteras som rubriker i resultatkapitlet. Resultatet i undersökningen visar hur förskollärarna använder digitala verktyg och de fem pedagogiska mervärdena som förskollärarna vill uppnå genom användningen av digitala verktyg. De pedagogiska mervärdena som framkommer är externa experter, samarbetslärande, multimodala stöd, datalogiskt tänkande och aktualitet. I resultatet kommer det även fram faktorer som påverkar förskollärarnas språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. De faktorer som kommit fram är tillgång till digitala verktyg och förskollärarnas digitala kompetens och attityd till digitala verktyg. Vidare har kopplingar mellan resultaten och tidigare forskning gjort vilket diskuteras i diskussionskapitlet. Avslutningsvis kommer en sammanfattande slutsats där jag knyter samman arbetet.