Baserat på våra erfarenheter ute i förskolans verksamhet finns de ett flertal olika åsikter om användandet av digitala verktyg hos pedagoger, likväl positiva som negativa. Syftet med denna studie har varit att belysa de åsikter och undersöka vad som ligger till grund för antagandet av dem. För att samla in den informationen har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma på fyra olika förskolor i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från en Foucaultinspirerad diskursanalys, beskriven av Bergström och Boréus (2012), i syfte att redovisa de olika diskurser som i relation till varandra utgör en diskurs inom vårt diskursfält, användandet av digitala verktyg i förskolan. Resultatet av vårt insamlade material visade att där fanns en motståndsdiskurs som grundade sig på bristande kunskaper om hur de digitala verktygen kan användas. Till följd av diskursen kunskap fann vi även bristande intresse, brist på tid, utbildning, ålder och generation. Med andra ord fann vi fem motståndsdiskurser som låg till grund för vårt undersökningsområde.

Vägledning är viktigt både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Trots detta visar statistik att varje vägledare inom skolväsendet ansvarar för flera hundra elever och Skolinspektionen fastställer att vägledningen är undermålig. Regeringen har tillsatt en utredning för att komma med förslag på hur studie- och yrkesvägledning kan utvecklas, däribland den nätbaserade och interaktiva vägledningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Frågeställningen är: Hur använder studie- och yrkesvägledare IKT i vägledning? En kvalitativ metod har använts och sex studie- och yrkesvägledare som aktivt arbetar med IKT har intervjuats om deras tankar kring att använda digitala verktyg i vägledning. Resultatet har analyserats med stöd av begreppen komplexitet, slump, förändring, stängt och öppet system samt strange attractor ur the Chaos Theory of Careers (CTC). Slutsatser som redovisas är att IKT integreras av vägledare genom att de innehar ett öppet förhållningssätt samt agerar kreativt genom att se möjligheter i osäkerheten. Detta leder till en inkludering av fler sökande samt en effektivisering och tillgänglighet som inte är bunden till en specifik plats.

Vår studie belyser kontrasten mellan förskollärarnas uppdrag utifrån den nya läroplanen för förskolan (2018) kring att introducera digitala verktygen i förskolan, samtidigt som WHO (2019) rekommenderar att minska barns skärmtid. Målet med vår studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring digitala verktyg i förskolan utifrån läroplanen och WHO, då vi ser att det finns en kunskapslucka om förskollärares resonemang kring digitala verktyg. Det är en kvalitativ studie som består av semistrukturerade enskilda intervjuer och kan fokusgruppsintervjuer. Vi har analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv det har hjälpt oss i vår analys eftersom vi ville utgå från ett lärande när vi tittade på vår analys. Våra begrepp som vi har använt oss av har varit den närmaste utvecklingszon, artefakt, mediering och leken. Studiens resultat visar att förskollärarna ser på digitala verktyg i förskolan som något bra men att det också kan vara mindre bra om de inte används på rätt sätt. Förskollärarna beskriver att med rätt sätt menas att det finns ett lärande och ett syfte i användandet. I resultatet blev det även synligt att digitala verktyg uppfattas som något bra när barnen använder dessa på ett aktivt sätt tillsammans med andra barn och/eller vuxna. När barn använder digitala verktyg ensamma eller på ett passivt sätt så uppfattades detta som mindre bra. Genom denna studie har vi bidragit med en ökad förståelse för hur förskollärare resonerar kring användandet av digitala verktygen i förskolan i förhållande till barns lek och lärande.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar och hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna kommunicera och samspela med andra. För att kunna analysera empiriska data i studien har en kvalitativ ansats tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i den här studie upplever att surfplatta och Widgit Go applikationen ger möjlighet till ökad kommunikation och samspel för dessa elever, om verktygen används på ett rätt sätt. Eleverna kan kommunicera och samspela med varandra genom att modulera och visa saker till varandra på sina surfplattor. De professionellas kompetens av digitala teknik har en betydande roll för elevernas utveckling av sitt språk och ordförråd, då de behöver lära och stödja eleverna vid användningen av digitala verktygen. Endast en deltagare visade sig ha utbildning och stora erfarenheter inom surfplatta och widgit Go. / The purpose of this study is to investigate experiences of staff at a high school for students with disabilities, about how digital aids such as tablet and Widgit Go, enable communication for students with intellectual disabilities, and how the staff in the school work with these digital aids to enable students to communicate and interact with others. To be able to analyze the empirical data in the study, a qualitative method has been applied, with the help of semi-structured interviews. The result shows that the participants in this study feel that the tablet and Widgit go application provides opportunities for increased communication and interaction for these students if the tools are used in the right way. The students can communicate and interact with each other by modulating the tablet for each other and displaying things to each other on their tablets. The professional skills of digital technology have a significant role for the students development of their language, as they need to teach and support the students in the use of digital tools. Only one participant was found to have education and extensive experience with tablet and Widgit Go.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera elevernai sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS användersig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltogi studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken,detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med enhögskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ettgörande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarnai studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modetatt våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gällerlärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och ökaderas motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studieroch i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa och undersöka studier med fokus på teknikens betydelse för läs- och skrivundervisning i de lägre åldrarna och hur digitala verktyg kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att kunna besvara denna frågeställning har en systematisk litteratursökning gjorts via databaserna ERIC och SwePub. Utifrån dessa databaser har nio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. I majoriteten av dessa studier framkom det att digitala verktyg kan vara en framgångsfaktor i elevers läs- och skrivundervisning, men några visar en tveksamhet om digitala verktyg kan kompensera för en traditionell läs- och skrivundervisning där penna och papper används. Resultatet visar att digitala verktyg kan skapa nya möjligheter till lärande och öka motivation i skolarbetet samtidigt som tekniken kan medföra problem som sämre resultat i läs- och skrivförmågan. Det är inte det digitala verktyget i sig som är avgörande för lärande, det är snarare de specifika metoderna för hur verktyget används och lärarens kompetens som skapar förutsättningar för elevers lärande och utveckling.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera eleverna i sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS använder sig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltog i studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken, detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med en högskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ett görande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarna i studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modet att våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gäller lärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och öka deras motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studier och i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.Nyckelord: digitala verktyg, kreativa gymnasiet LBS, kvalitativa intervjuer, lärandeskapandeprocessen

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med matematik genom digitala verktyg. Utifrån de nya kraven i Läroplan för förskolan Lpfö 18 (2018) om att pedagoger ska bedriva undervisning i förskolans verksamhet och de nytillkomna begrepp som relaterar till digitalisering ansåg vi att detta område var intressant att studera inför vårt kommande arbete i förskolan. Pedagoger uttrycker att de har otillräcklig digital kompetens och inte är intresserade av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, vilket därmed kan bli problematiskt (Forsling 2011). Den brist på tidigare forskning inom området gjorde oss dessutom mer nyfikna och intresserade eftersom vi idag lever i ett digitaliserat samhälle där olika tekniker finns i vardagen. Metoden som användes för att samla in materialet till studien var en enkätundersökning i form av webbenkät, vilken delades på ett internetforum och mejlades till yrkessamma pedagoger i förskolan. Underlaget för studien blev svar från 18 pedagoger. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, begreppen artefakter och mediering samt TPACK-modellen. Slutresultatet visar att matematik anses vara ett naturligt inslag i förskolan där pedagoger använder teknik som både är analog och digital i sin matematikundervisning för att stödja barns förståelse för ämnet och samtidigt erbjuda barn möjlighet att erövra digital kompetens. Digitala verktyg anses utifrån dess breda utbud, innehåll och funktioner skapa möjligheter men även begränsningar i relation till pedagogers undervisning och barns lärprocess i matematik. Slutresultatet visar även att pedagogers kompetenser, intresse och förhållningssätt till matematik och digitala verktyg är betydande för hur digital teknik används i verksamheten. Det framkom dessutom att det kan uppstå didaktiska utmaningar kring användningen av digitala verktyg i relation till dess variationsrikedom och problematik utifrån bristen av forskning för pedagoger att förhålla sig till i deras arbete med digital teknik när de blir ifrågasatta av vårdnadshavare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till digitalisering i den pedagogiska verksamheten. Detta för att skapa en förståelse för hur digitalisering används i förskolor idag och hur pedagoger förhåller sig till en allt mer digitaliserad verksamhet. Vi besökte två bekanta förskolor i två kommuner i Skåne län. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem förskollärare, två första förskollärare och en barnskötare. Valet av att använda intervjuer har varit betydande för att få en så verklig uppfattning av hur det ser ut i förskolans vardagliga verksamhet, samtidigt som vi får en nära kontakt med de intervjuade pedagogerna. Det insamlade empiriska materialet har vi delat in i olika teman och kategoriserat efter respektive rubriker; förskolans förändring, användandet av digitala verktyg och digitaliseringens utmaningar. När vi har analyserat vårt material har vi formulerat vårt teoretiska perspektiv genom att kombinera begreppen yrke, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, digital kompetens och digitala kunskapsklyftor. Resultatet i undersökningen visar att samhället är i ständig förändring, digitaliseringens kraftiga utveckling och nya läroplansmål där barn ska utveckla digital kompetens är något som är oundvikligt i förskolan. Det som är centralt i vårt resultat är att den digitala kompetensen hos pedagogerna behöver utvecklas, att kunskapsklyftor är sammankopplat till livserfarenheter och generation samt att lärplattan är ett centralt digitalt verktyg i förskolorna.