Digitalisering av samhället har omformat fastighetsbranschen och skapat förutsättningar för nya metoder att hantera information. Tack vare den digitala världen kan större mängder information bearbetas och bidra till en mer utvecklad verksamhet. Syftet är att undersöka vad som brister i en stödprocess samt hur arbetsbelastningen kan jämnas ut inom ett tjänsteföretag i fastighetsbranschen. I och med att det inte finns ett särskilt system idag så hamnar fokuset på att finna lämpliga IT-lösningar och metoder för att eliminera icke värdeskapande aktiviteter som tillkommer i det administrativa. Studien grundar sig i en undersökning där hjälp av kvalitativa metoder och intervjuer har gjort det enklare att kunna analysera problemet och komma fram till slutsatser. Läsaren får möjligheten att ta del av intervjuer med företaget samt en benchmark på ett konkurrerande företag, där de kommer med sin input kring denna typ av problem. Intervjufrågorna som ställdes baseras på frågeställningar och uppsatsens syfte. Att skapa en ny struktur med nya standarder och principer är en omfattande process som kräver planering och engagemang från alla inblandade på företaget. Resultatet visar ett antal förbättringsförslag där implementering av ett nytt IT-system och standardiserade arbetssätt hade underlättat dokumentation, kommunikation och arbetsfördelning, som frigör belastning på arbetsledaren samtidigt som arbetarna blir mer inkluderade i det administrativa. Tack vare detta skapas en tydligare helhetsbild som gör det lättare för både arbetarna och arbetsledaren. / The digitization of society has transformed the real estate industry by enabling new ways to manage information. Thanks to the digital world, larger amounts of information can be processed, contributing to more advanced operations. The aim is to examine the shortcomings in a support process and how workload can be balanced within a service company in the real estate industry. Since there is no specific system in place currently, the focus is on finding suitable IT solutions and methods to eliminate non-value added activities that arise in administrative tasks. The study is based on an investigation where qualitative methods and interviews have facilitated the analysis of the problem and the derivation of conclusions. Readers have the opportunity to access interviews with the company as well as a benchmark from a competing company, providing input on this type of issue. The interview questions were based on the research questions and the purpose of the thesis. Creating a new structure with new standards and principles is a comprehensive process that requires planning and commitment from all involved in the company. The results reveal several improvement suggestions where the implementation of a new IT system and standardized work procedures would have facilitated documentation, communication, and task allocation, thereby reducing the burden on the supervisor while also involving workers more in administrative tasks. This creates a clearer overall picture that makes it easier for both workers and supervisors.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares uppfattningar om den förberedande utvecklingssamtalsmallen på en lärplattform. För att uppfylla syftet gjordes en intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio grundskollärare. Resultatet bearbetades med tematisk analys där resultatet från de semistrukturerade intervjuerna först ordnades i teman och sedan analyseras med hjälp de två teoretiska perspektiven närbyråkratiskt perspektiv (Lipsky, 2010; Sandén, 2021) och allmändidaktiskt perspektiv (Klafki, 1997, 1998, 2004, 2002). Lärarna i studien uppfattade inte arbetet med den förberedande utvecklingssamtalsmallen på lärplattformen som pedagogiskt arbete, utan som administration där elevens alla lärare kan komma åt samma dokumentation om eleven. Lärarna i studien uppfattade inte heller att mallen underlättar eller effektiviserar utvecklingssamtalet. Uppfattningarna som den här studiens lärare hade om den förberedande utvecklingssamtalsmallen på en lärplattform är i stort sett samstämmig med det som beskrivs i tidigare forskning om lärares uppfattningar om digitaliseringen, dokumentation och lärplattformar. Det som skiljer den här studien från tidigare forskning är att lärarna inte låter sig anpassas helt till mallen. Lärarna väljer bort delar av den om det är nödvändigt för att anpassa utvecklingssamtalet till enskilda eleven.

In this project, a web application called Digi-Vites is developed. It consists of an API created with the framework Laravel, as well as a website created with the framework Angular. The goal of the project was to create a website where users can create digital invitations easily and securely. The result was an API that handles data in a secure way before it is stored in a database. It also resulted in a website where users can log in and create invitations, as well as manage their existing invitations by being able to edit or delete them. / I detta projekt utvecklas en webbapplikation vid namn Digi-Vites. Den består av ett API som skapats med ramverket Laravel, samt en webbplats som skapats med ramverket Angular. Målet med projektet var att skapa en webbplats där användare kan skapa digitala inbjudningar på ett enkelt och säkert sätt. Resultatet blev ett API som hanterar data på ett säkert sätt innan det lagras i en databas. Det blev även en webbplats där användare kan logga in och skapa inbjudningar, samt hantera sina befintliga inbjudningar genom att kunna ändra eller ta bort dem.

Vi anser att denna studie är intressant ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv eftersom yrket som kommunikatör, informatör och PR-specialister ligger på 5:e plats när det kommer till konkurrenskraftiga yrken. Hur kan yrkesrollen vara både populär och ifrågasatt på samma gång och hur ser kommunikatören själv på sin yrkesroll. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunikatörer definierar sin yrkesroll och vad de anser är viktigast för den framtida kommunikatören. Vi kommer undersöka detta ämne med följande frågeställning:   1.     Finns det någon gemensam faktor för kommunikatörer inom sin yrkesroll och om, vilka är det?  2.     Finns det någon arbetsuppgift som samtliga kommunikatörer utför? 3.     På vilket sätt kan man tydliggöra kommunikationsyrket för den framtida kommunikatören?  Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med sex olika personer. Vi har sedan tagit in allt material och transkriberat det för att ha en tydligare struktur när vi sedan genomförde vår kvalitativa textanalys. Huvudresultatet visar på att kommunikatörens yrkesroll är svårbedömd. Det framkom även att den inte är helt lätt att definiera med tanke på de arbetsuppgifter som kommunikatören har. I vårt resultat har vi fått se en klarare bild av yrket samt en ifrågasatt och undersökt definition av yrket. Hur kommunikatörer ser på framtiden för kommunikatörsyrket och vilka kompetenser som kommer att vara viktigast.

Denna studie undersöker hur spelifiering kan integreras i teknikundervisningen för att öka elevers motivation och förståelse för ämnet i ett allt mer digitaliserat samhälle. Syftet är att undersöka högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av spelifiering i teknikundervisningen, med fokus på hur det påverkat deras förståelse och motivation. Studien använder kvalitativa intervjuer med åtta gymnasieelever som tidigare har upplevt spelifiering i teknikundervisningen. Intervjuerna analyserades med tematisk analys för att identifiera mönster och teman i elevernas upplevelser. Resultaten visade att sju av åtta elever kände att spelifiering hade en positiv inverkan på både teoretisk och praktisk förståelse av teknikämnet. Eleverna rapporterade ökad motivation och engagemang genom spelifierade aktiviteter, även om vissa uttryckte oro över ett mer ytligt lärande. Slutsatserna av studien blev att spelifiering kan erbjuda en möjlighet att förbättra teknikundervisningen genom att göra den mer interaktiv och engagerande. För att ge de bästa möjligheterna bör spelifiering balanseras med traditionella undervisningsmetoder och ha tydliga pedagogiska mål. Vidare forskning bör fokusera på långsiktiga effekter av spelifiering i utbildning och hur olika spelmekanismer kan optimeras för att stödja djupare lärande och engagemang.

Knowledge is very important when working within an organization, partly knowledge of its tasks but also knowledge of the organization and how it works. In order for the knowledge to be retained within the company, a functioning knowledge transfer between employees and new employees is required. This can also be done by digitalization of processes and routines. In this study, we investigate whether knowledge transfer within IT departments can be made more efficient and, if so, how.     During this study, we have collaborated with the pension company Alecta and their IT department. We did an interview with the chief architect at Alecta and a survey that employees in the IT department responded to. The reason for this was to collect both qualitative and quantitative data to gain a deep and broad understanding of the knowledge transfer at the company. This type of study is called triangulation, which is an application and combination of several research strategies in the same study.    The results of this study showed that it is possible to make knowledge transfer more efficient. What we could see from the result was that physical dialogues when you need help and misinterpretation of concepts created an inefficiency in the knowledge transfer process. Based on the interview and the survey, we could see a connection where the human factor is most important when it comes to the efficiency of knowledge transfer. On the other hand, the results also showed that digital means and tools can facilitate the processes within the knowledge transfer and thereby also make it more efficient. / Kunskap är väldigt viktigt när man arbetar inom en organisation, dels kunskap om sina arbetsuppgifter, dels kunskap om organisationen och hur den fungerar. För att kunskapen ska kunna behållas inom företaget krävs en fungerande kunskapsöverföring mellan medarbetare och nyanställda. Detta kan även göras genom digitalisering av processer och rutiner. Vi undersöker i denna uppsats om kunskapsöverföring inom IT-avdelningar kan effektiviseras och i så fall hur. Under detta arbete har vi samarbetat med pensionsbolaget Alecta och deras IT-avdelning.   I denna undersökning utförde vi en intervju med chefsarkitekten på Alecta samt en enkätundersökning som anställda på IT-avdelningen besvarade. Anledningen till detta var för att samla in både kvalitativ och kvantitativ data för att få en djup och bred förståelse om kunskapsöverföringen på företaget. Denna typ av studie kallas för triangulering vilket är en tillämpning och kombination av flera forskningsstrategier i samma studie.   Resultatet av denna undersökning visade att det går att effektivisera kunskapsöverföringen. Det vi kunde se var att fysiska dialoger när man behöver hjälp och misstolkning av begrepp skapade en ineffektivitet i kunskapsöverföringsprocessen. Utifrån intervjun och enkätundersökningen noterade vi ett samband där den mänskliga faktorn har störst betydelse när det gäller effektiviteten av kunskapsöverföringen. Däremot visade även resultatet att digitala medel och verktyg kan underlätta processerna inom kunskapsöverföringen och därigenom även effektivisera den.

Med den teknologiska utvecklingen samt näringslivets behov av kompetensutveckling har den professionella utbildningsbranschen sett en radikal ökning av digitala utbildningar. Traditionell klassrumsutbildning sätts nu på sin spets där aktörer som tidigare varit framgångsrika inom detta nu ställs inför behovet av att digitalisera dess utbildningserbjudanden. När digitala teknologier används för att förändra värdeskapande aktiviteter kan det förorsaka omvälvande förändringar för dessa aktörer. I arbetet med att anpassa organisationen utefter förändringen uppkommer flera organisatoriska utmaningar som behöver hanteras. Däremot lyser studier som behandlar chefs- samt medarbetarperspektiv med sin frånvaro vilket är av vikt för att förstå organisationens anpassning. Utifrån åtta intervjuer med chefer och medarbetare på ett fallföretag ämnar studien förstå hanteringen av de upplevda organisatoriska utmaningarna. Ergo, utmaningar som kommer med att anpassa organisationen utefter en digital transformation som förorsakats av digitaliseringen av ett huvudsakligt tjänsteerbjudande. Detta analyseras i huvudsak utifrån organisatoriskt lärande för att förklara fallföretagets anpassning. Resultatet visar på flera gemensamt upplevda utmaningar till anpassning som exempelvis: struktur, kompetens, samt kunskapsdelning. Vidare hur hanteringen av utmaningarna kan antydas främja en anpassning utefter digitaliseringen av ett tjänsteerbjudande. Däremot urskiljs att viss hantering kvarstår då det finns utmaningar som inte hanterats eller hanterats på ett sätt som inte främjar anpassning. / With technological development and the B2Bs need for skills development, the professional education industry has seen a radical increase in digital education. Traditional classroom education is now at the forefront, where actors who have previously been successful in this area now face the need to digitize their educational offerings. When technology changes value-creating activities, it causes revolutionary changes for these actors. When adapting the organization to the change several organizational challenges that need to be addressed, arise. Studies that deal with managerial and employee perspectives shine with their absence, which is important for understanding the organization's adaptation. Based on eight interviews with managers and employees, this study intends to understand the handling of perceived organizational challenges. Ergo, challenges that arise with adapting the organization to a digital transformation caused by the digitalization of a service-offering. This is analyzed mainly through organizational learning to explain the company's adaptation. Results show commonly perceived challenges to adaptation, such as: structure, competence, and knowledge-sharing. Furthermore, how the handling can suggest an adaptation according to the digitalization of a service-offer. Moreover, that handling remains as there are challenges that have not been handled or has been handled in a way that does not promote adaptation.

Because of the demographic change and staff shortage during night shifts, the elder care have to find new sources to lower the workload. Many have studied ways to digitize and automate some work routines to take off load from the personnel. One that is in use today is digital cameras that helps personnel to routine check elder patients during the night. The study is based in northern Sweden where different locations have been examined and on their experience of digital technology. The society’s attitude toward technology have changed over the past 10 years, where people have become accustomed to use tools in different ways. Elderly Care have begun approaching digitalization and as today, various technical tools are being used. Several pilot projects are being launched in which new technologies are being tested. The goal is to find tools that help elder care to respond to future workload and to offer a more adapted aid for the elder. This study have focused on today's elderly care and how their activity focuses on digitizing their routines and services. An example of the phenomenon is digital night supervision, which is a way to offer night supervision through a digital camera. The purpose of this study is to open a discussion regarding digital solutions in the field of elder care, where to study the tools that are available today that can support the personnel. The goal is to contribute with  increased understanding and examine attitudes towards digital tools as well as examine what is required to gain increased acceptance toward digitization.

Purpose: The purpose of this study is to analyse the positive impact of digitization on the production environment and challenges that may come along with digitalization. This study goes further on to looking into how to increase the use of digital tools. Method: The method used in this study is mainly based on an interview study, where interviews are carried out with expertise of the field of digitization. Literature study was used to compliment the interview study with previous scientific studies on the field. The literature used is based on scientific articles, reports, government reports and relevant previous studies related to the subject. Results: The results from the interview study showed that the use of digital tools had positive impact on the construction stage. The most important benefit of digitization is the information management. There are also economical and work environmental benefits as well as higher work productivity. However, there are no exact figures showing these profits. The result also shows what challenges can be encountered and how these challenges can be best avoided. In addition, this study highlights how the industry should go about increasing the use of digital tools. Conclusion: The conclusions that can be drawn are that digitization has positive impact in construction, but challenges can arise. These challenges can be avoided through cooperation between companies and participantes to achieve a more digitized construction stage.

Datum:2022-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: AL Hano Faro, Sura George    920101  Alen Jajeno                               971228  Mohammad Jamal                    000910 Title:En studie om förändringen av redovisningskonsultens arbetsroll till följd av digitaliseringen Handledare:Ulla Pettersson Nyckelord: Redovisningskonsult, auktoriserad redovisningskonsult, kompetenskrav, digitalisering,profession, legitimitet, digitalisering inom redovisning Frågeställningar:           • Vilken förändring har digitaliseringen medfört på redovisningskonsultens arbetssätt och arbetsuppgifter under de senaste 10-15 åren?    Hur har redovisningskonsultens kompetenskrav förändrats under de senaste 10-15 åren med hänsyn till digitaliseringen?   Syfte: Syftet är att undersöka vad digitaliseringen medfört för förändringar till redovisningskonsultens arbetsuppgifter, arbetssätt samt kompetenskraven under de senaste 10-15 åren. Metod: Under arbetet kommer en kvalitativ explanatorisk metod att tillämpas, vilket omfattar ett antal intervjuer med både auktoriserade såväl som icke auktoriserade redovisningskonsulter. Tanken bakom intervjuerna är att ta reda på hur redovisningskonsulterna själva upplevt att digitaliseringen har påverkat bland annat hur yrkesrollen har förändrats över tid till följd av digitaliseringen samt vilka nya kompetenser kräver marknaden av redovisningskonsulter.  Slutsats: Slutsatserna som kan dras är att arbetssättet har skiftat idag från att ha tidigare varit analogt till att det blivit mer digitalt. Arbetsuppgifterna har blivit mer kundorienterad och skiftar sig mer till rådgivning. Den andra slutsatsen som kan dras är att kompetenskraven inte förändrats, men att tekniska framsteg har underlättat för redovisningskonsulten att utföra många arbeten och att detta bidragit med att konsulterna numera behöver utöka på sina IT kunskaper. / Date:2022-06-02 Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: AL Hano Faro, Sura George    920101               Alen Jajeno                           971228              Mohammad Jamal                   000910 Title:A study of the change in the accounting consultant's work role as a result of digitalisation Tutor:Ulla Pettersson Keywords: Accounting consultant, authorized accounting consultant, competence requirements, digitalization in accounting Research questions: How has digitalization changed the accounting consultants work   procedure and tasks over a timespan of 10-15 years?  Are there any new competence requirements in the context of digitalization? Purpose: The purpose of this study is to analyze what digitalization has changed in the accounting consultants work procedure, tasks and competence requirements in the last 10-15 years. Method: In this qualitative study, we have gathered primary data from seven semistructured interviews. The interviews that have been conducted come from seven different accountants from six different accounting firms that range in size. The focus of the study is to see if digitization has brought forth any change and also analyze if there is any difference in competence requirements.    Conclusion: The conclusions that can be drawn are as follows the accounting consultants have gone from analogue to becoming more digital. The tasks have become more customer-oriented and shifted more towards analyzing and consulting the customer. The other conclusion that can be drawn is that the competence requirements have not changed, but that technical advances have made it easier for the accounting consultant to perform many jobs and that this has contributed to the consultants now having to expand their IT skills.