I detta examensarbetet diskutera vi vikten av IKT i förhållande till pedagogernas kunskap och attityder inom den svenska förskolan. IKT står för informations- och kommunikationsteknik och blir mer och mer en självklarhet inom förskolan. Vårt syfte är att undersöka pedagogernas förståelse och användning av IKT och om den nya reviderade läroplanen kommer att förändra pedagogers syn på IKT. En enkät publicerades i tre olika Facebook-grupper och 51 pedagoger svarade. Resultatet visar att de flesta av pedagogerna är positiva och använder redan IKT i sin undervisning. Resultaten visar även att flera av pedagogerna redan är välinformerade om förändringarna som den nya reviderade läroplanen kommer ha på förskolan när det gäller IKT. Vår slutsats är att pedagogerna är positiva till IKT och att attityd påverkar huruvida de använder IKT. Studien visar att pedagogerna uppfattas vara förberedda för kommande förändringar i läroplanen relaterade till IKT på förskolan. / In this paper we discuss the importance of ICT in relation to pedagogue’s knowledge and attitudes in the Swedish preschool. ICT stands for Information and Communications Technology and is more and more infused in early childhood education. Our aim is to examine pedagogues understanding and use of ICT, and if the new revised curriculum will change the educators view on ICT. A survey was publicized in three different Facebook groups and 51 educators responded. The finding shows that most of the pedagogues are positive and are already using ICT in their education. The findings also show that several of the pedagogues are already well informed about the changes that the new revised curriculum will have on the preschool education regarding to ICT. Our conclusion is that pedagogues are positive about ICT and that attitude affects whether they use ICT. The study shows that the pedagogues are perceived to be prepared for future changes in the curriculum related to ICT at the preschool.

I denna studie undersöks pedagogers olika uppfattningar om dokumentation i digital form i förskolan. Den frågeställning som studien avser att besvara är vilka uppfattningar pedagoger har om InfoMentor som digitalt verktyg för dokumentation. I studien har nio intervjuer genomförts med pedagoger i förskolor i två olika kommuner. Empirin analyserades med tematisk analys och didaktisk teorin med vad, hur och varför-frågorna. Resultatet visar att pedagogerna ofta hänvisar till dokumentation som en form av kommunikation med vårdnadshavarna och att den ger dem möjlighet att se barnens lärande i sin helhet. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheten, vilket märks när vårdnadshavarna ger ett snabbt svar i InfoMentors blogg på vad deras barn upplever. I intervjuerna uppfattar pedagoger dokumentationsarbetet som tidskrävande men nödvändig eftersom de kan se barnens framsteg i undervisningen. Dokumentationen kopplas till förskolans kvalitet. I slutsatsen lyftes det fram att pedagogerna upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt eftersom deras systematiska arbete underlättas av att kunna dokumentera genom till exempel surfplattan eller mobilen. Samtidigt finns en del utmaningar bland annat brist på digital kunskap och kompetens. Slutligen lyftes det fram att digitalisering och digitala dokumentationsverktyg är en del av förskolans vardag och påverkar både administrativt men också i arbetet med barnen och deras vårdnadshavare.

Digitaliseringen är ett ämne vars omfattning och betydelse växer sig starkare för varje år. Genom den nuvarande covid-19 pandemin har tillämpningen och betydelsen av digitaliseringen ökat ytterligare och så även för banker. Tidigare studier visar att en kreditgivningsform kallad relationsbaserad kreditgivning spelar en extra viktig roll för bankers kreditbedömning till små och medelstora företag (SMEs). Vidare får även denna kreditgivningsform därför även en stor betydelse för SMEs chanser att få beviljad kreditgivning. Utifrån denna bakgrund finns det studier vilka tyder på att digitaliseringen kan minska denna kreditgivningsform. Från denna bakgrund ställer vi oss därför frågan vilken påverkan digitaliseringen får avseende bankernas representanters (företagsrådgivare) handlingsutrymme. Handlingsutrymmet mäts utifrån företagsrådgivarnas autonomi över beslutsfattandet samt val av underlag under kreditgivningsprocessen. För att besvara vår fråga har vi gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuat 12 företagsrådgivare från olika banker och städer. Utifrån dikotomin mellan induktiv och deduktiv studie innehåller vår studie båda delar och är därför en abduktiv studie. Vårt resultat visar att storleken på företagen inom SME-spannet, har en stor betydelse avseende vilken påverkan digitaliseringen får för företagsrådgivarnas handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot mindre SMEs bidrar digitaliseringen till en minskad autonomi både avseende beslutsfattandet samt val av underlag. Utifrån detta samband minskar alltså digitalisering dessa företagsrådgivares handlingsutrymme. För de företagsrådgivare vilka riktar sig mot större SMEs bidrar digitaliseringen i stället till en ökad autonomi avseende val av underlag samt en bibehållen autonomi vad gäller beslutsfattandet. Utifrån digitaliseringens nettoeffekt ökar därför handlingsutrymmet för företagsrådgivare vilka riktar sig mot dessa företag. Utifrån de ovanstående direkta effekterna digitaliseringen bidrar med ser vi även indirekta effekter. En av dessa indirekta effekter berör synergieffekter mellan regelverken och digitaliseringen. Då många av respondenterna upplever att de är väldigt styrda av regelverken får därför digitaliseringen en stor indirekt påverkan oberoende vilken storlek på företagen företagsrådgivarna riktar sig mot.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur digitalisering av musikbranschen hittills har påverkat trummisar och trummor som instrument, samt att sia om hur eventuella framtider skulle kunna se ut. Detta undersöktes med hjälp av fem muntliga intervjuer där informanterna fick samtala om deras erfarenheter av modern teknik kopplad till trummor samt deras tankar om hur digitaliseringen påverkar deras och andras musicerande. Resultatet av undersökningen pekar på att digitaliseringen fört med sig både för-och nackdelar för de som verkar inom musikbranschen. De digitala verktygen har effektiviserat arbetsflödet för många, men verkar inte helt och hållet kunna ersätta den mänskliga trummisen. Åtminstone inte inom en överskådlig framtid. Undersökningen bidrar med kunskap om hur de verksamma inom musikbranschen upplever sin situation och öppnar upp för vidare forskning på flera olika håll. Exempelvis kan andra instrumentgrupper undersökas och maktfördelningen i branschen granskas närmare.

Denna forskningsstudie syftar till att analysera förskollärares uppfattning i samband med införandet av digitala teknologier inom förskoleverksamheten samt undersöka hur dessa attityder och beteenden påverkas av etablerade normer och riktlinjer inom förskolan. Studien besvarar frågeställningarna om hur förskollärare anpassar sig till den ökande digitaliseringen, hur de förhåller sig till införandet av digitala verktyg, samt vilka konflikter och dilemman som uppstår mellan traditionella pedagogiska normer och de möjligheter som digitala verktyg erbjuder inom förskolan. För att samla data genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor i samma region. I analysen användes struktureringsteorin som grund, och ett antal centrala begrepp inom teorin tillämpades som analysverktyg, vilka presenteras i teoridelen av studien. Resultaten visar att förskollärare är medvetna om och i överensstämmelse med läroplanens mål när det gäller digital teknisk användning i förskolan. De anpassar användningen av digitala verktyg för att matcha varje barns individuella behov och ser dem som ett komplement till traditionella undervisningsmetoder. Samtidigt innebär införandet av digital teknik att etablerade pedagogiska normer kan kollidera med de nya digitala normer som främjar digitala verktyg för barns lärande.  Studien drar slutsatsen att förskollärarna strävar efter att upprätthålla en balans mellan det digitala och de traditionella pedagogiska metoderna, och betonar vikten av denna balans. Integreringen av digital teknik ses som meningsfull och kompletterande snarare än som ett fullständigt ersättande för de befintliga pedagogiska traditionerna. Slutligen betonar denna forskning vikten av att utveckla digital kompetens inom förskoleverksamheten och möjligheterna till kompetensutbildning som finns tillgängliga för förskollärare. Denna kompetensutveckling underlättar integrationen av digital teknik i undervisningen och stärker förskollärares förmåga att möta samhällets krav på digital integration inom förskolan. Detta arbete visar att implementeringen av digitalisering i förskolan är en komplex process som kräver förmågan att balansera traditioner med de nya möjligheter som digital teknik erbjuder, för att skapa en berikad och meningsfull undervisningsmiljö som rustar barn för den digitala framtidens utmaningar.

Skönlitteratur har funnits sedan urminnes tider och är en viktig del i svenskundervisningen. Digitala verktyg har blivit en stor del av vår vardag de senaste decennierna. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i undervisning kopplad till skönlitteratur samt vilka effekter och utmaningar denna användning bidrar till. Syftet förväntas besvarar med hjälp av följande frågeställningar: Hur används digitala verktyg i svenskundervisning kopplad till skönlitteratur? Vilka effekter har lärare upplevt att användningen av digitala verktyg i undervisning om skönlitteratur bidragit till? Vilka utmaningar bidrar användningen av digitala verktyg med i undervisningen om skönlitteratur enligt lärare? I studien tas en hermeneutisk ansats då det är tolkningar av lärares upplevelser som ligger till grund för studiens resultat. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg i samband med undervisning om skönlitteratur på olika sätt. Framträdande är vid publicering av planeringar, för ljudinspelning, som hjälpmedel vid lyssnande av böcker och vid framställning av filmer och bokomslag. Några upplevda effekter är mer delaktighet i undervisningen och utförligare svar vid inspelning av exempelvis boksamtal. De upplever också att elevernas egen läsning försvagas då de väljer att lyssna på böcker i stället för att läsa själva. En stor utmaning som lyfts av lärarna är AI. De är frågande inför hur detta kommer påverka skolan och undervisningen i framtiden.

År 2021 gjordes en förstudie hos Forshaga kommun gällande kommunens förutsättningar att införa e-arkiv, vars resultat inte kunde påvisa några argument till varför kommunen inte skulle vilja investera i ett e-arkiv. Som kommunens nyanställda arkivarie ville författaren ta fördel av det här uppsatsarbetet genom att skapa en djupare förståelse för digitaliseringens nyttor. Därmed utfördes en studie av Forshaga kommuns attityd och förutsättning gentemot e-förvaltning i förhoppning att den skulle spegla svaret till varför en kommun skulle vilja implementera ett e-arkiv. Den här undersökningen grundade sig alltså i ett personligt intresse för kompetensutveckling i digitalt bevarande, därmed valet att göra en djupdykning i Forshaga kommuns steg mot e-arkiv. Detta i syfte att uppfatta och framföra motiveringar kring nyttan med e-förvaltning med hjälp av e-arkiv hos den kommunala verksamheten. Materialet som gjort detta möjligt är främst det fjärde kapitlet i WhiteRed’s förstudie, vars innehåll har varit fokus för textanalys av Forshaga kommuns problembild samt sammanställningen av enkätresultat

No description available.

Hur kommer digitaliseringen att förändra biografbranschen? Kommer den att förändras? / How will the digitalization change the cinema? Will it change the cinema?

Syftet med denna studie har varit undersöka hur individer inom olika yrkesroller upplever digitaliseringens organisatoriska påverkan. Med individuella semi-strukturerade intervjuer har vi på ett kvalitativt sätt samlat in och analyserat empiri för att kunna besvara syftet. Vår ansats har varit deduktiv och studien har lagts upp som en explorativ små-N studie.Resultatet visar 1) att det finns skillnader mellan ett inifrån och individuellt perspektiv jämfört med ett utifrån och verksamhetsperspektiv när det gäller hur digitaliseringens organisatoriska påverkan uppfattas, 2) att respondenternas individuella upplevelse av digitaliseringens organisatoriska påverkan varierar för olika yrkesroller, 3) att det individuella perspektivet synliggör fler typer av digitaliseringens organisatoriska påverkan än vad som påvisats i tidigare forskning samt 4) att det finns arbetsprocesser inom individens yrkesroll som inte har digitaliserats.Slutsatsen från studien är att digitaliseringen har en stor organisatorisk påverkan och en påverkan som, på den individuella nivån upplevs både som möjligheter och utmaningar. Vi föreslår att man borde fokusera på att använda utmaningarna som individen upplever som verktyg till att se på de områden inom digitalisering som behöver förbättras och utvecklas. / The purpose of this study was to examine how individuals in different professions experiencing digitalization’s organizational impact. With individual semi-structured interviews, we have qualitatively collected and analyzed empirical data to answer the purpose. Our approach has been deductive and the study has been set up as an exploratory small-N study.The results show 1) that there are differences between the inside and individual perspective compared to the outside and operational perspective as to how digitalization organizational impact is perceived, 2) that the respondents' individual experiences of digitalization organizational impact varies for different professional roles, 3) to the individual perspective reveals more types of digitalization organizational impact than shown in previous research, and 4) that there are processes within the individual's professional role that has not been digitalized.The conclusion from the study is that digitalization has a huge organizational impact and an influence that, at the individual level is perceived as both opportunities and challenges. We suggest that one should focus on using the challenges that the individual experiences as tools to look at the areas of digitalization that need to be improved and developed.