Abstract I dagens digitala samhälle är det centralt att erbjuda barn i förskolan en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. För att detta ska realiseras i verksamheten är det därför väsentligt att förskollärare besitter kunskap om digitalisering samt hur de ska göra barn delaktiga när de digitala verktygen används. Syftet för studien är således att undersöka förskollärares perspektiv på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan. De frågeställningar som genomsyrat vår studie är: Hur ser förskollärare på användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur arbetar förskollärare för att göra barn delaktiga i användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur ser förskollärare på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan? När vi har samlat in det empiriska materialet har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkät samt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För att analysera det insamlade materialet utifrån studiens syfte har vi har använt oss av Deweys (1999) pragmatiska teori för att lyfta fram barns erfarenheter i förskolan, samt hur den sociala miljön kan främja barns delaktighet. Vi har även använt oss av Selander och Kress (2021) multimodala perspektiv för att få en moderniserad utgångspunkt i analysprocessen. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärare ser de digitala verktygen som en betydande del i förskolan samt att det ska komplettera det analoga materialet. Fortsättningsvis visar studien på hur förskollärare arbetar för att ge barn utrymme till inflytande och delaktighet i den dagliga verksamheten. Dock har analysen resulterat i att förskollärare behöver mer fortbildning för att ha möjlighet till att ge de digitala verktygen mer plats på avdelningen. På så sätt kan förskollärarna bidra till barns adekvata digitala kompetens samt ge förskollärare tillräcklig kunskap för att kunna stödja barn i användandet av de digitala verktygen och främja barns delaktighet.

Abstract Fysiska böcker har funnits i hundratals år och den analoga högläsningen upplevs alltid varit en del av förskolans verksamhet. Barton (2007) beskriver högläsning som en literacyhändelse där tal och skriftspråk används. Digitaliseringens inverkan i förskolans verksamhet blir allt större då barn idag växer upp i en digital värld. Förskolans verksamhet består idag av både digital och analog högläsning. Den digitala högläsningens inverkan är något som intresserar oss. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares beskrivningar om digital och analog högläsning i förskolan. Studien grundar sig i Selander och Kress (2021) beskrivning kring designorienterad teori då teorin möjliggör för oss att förstå högläsning som en teckenskapande, multimodal och kommunicerbar aktivitet. Det designteoretiska perspektivet på iscensättningen eller designen av undervisningen blir relevant för syftet med vår studie.  Vi har utgått ifrån följande frågeställningar. Hur beskriver förskollärare sin undervisning med digital och analog högläsning? Hur beskriver förskollärare högläsningens möjligheter och utmaningar när den är analog och digital? Hur designar förskollärare sin analoga och digitala läsmiljö? För att kunna besvara studiens frågeställningar skapade vi en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare intervjuades. Efter intervjuerna transkriberade vi allt som sagts och i transkriberingen upptäckte vi olika mönster som vi därmed kunde utveckla till olika teman i analysen.  Resultatet av studien visar att det endast är en förskollärare som benämner ett av studiens teoretiska begrepp i sin planerade högläsningsundervisning, medan de andra förskollärarna använder sig av begreppets innebörd och betydelse utan att benämna det. Vidare i resultatet beskriver förskollärarna den digitala högläsningen som en utmaning och menar att den analoga högläsningen har många fler möjligheter.

Digitalization has for a long time influenced the whole of society in terms of our everyday life. Digital development affects more or less all industries to varying extents which can also be seen in the real estate agency industry. The purpose of this essay is to increase the understanding of how digitalization is changing the work of real estate agents to maintain and create customer relations.In this essay, the empirical evidence has been collected through qualitative interviews. These interviews have been conducted with the help of 10 respondents consisting of registered real estate agents active in different parts of Sweden. These respondents have subsequently given their insight into the estate agency industry and its digitalization development. The data from these interviews have then been coded and formed themes that formed the basis for the essay's design of analysis and results. The interviews show that morecustomer interactions take place through digital tools, even if physical customer meetings are still preferred and prioritized by real estate agents. The real estate industry is an industry undergoing slow change, which is one reason why the work of real estate agents has not yet changed significantly as a result of digitalization. On the other hand, it has made the intermediation process more efficient, and it has made the real estate agents' customer relations easier to handle.Finally, the results show that the attitude towards the creation of customer relationships within the real estate agency industry has been affected more by digitalization rather than the real estate agents' way of working around it. Furthermore, it appears that the industry will probably continue to be digitalized.

Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse kring lärares förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen och huruvida externa faktorer påverkar lärarens användning, och i så fall vilka dessa faktorer är.  Studiens forskningsfrågor handlar om hur digitala verktyg används i undervisningen, vilka utmaningar och möjligheter som finns med användningen av digitala verktyg och hur lärarnas ståndpunkt kring digitaliseringen ser ut för att därigenom undersöka externa faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg i skolan. Studiens tillvägagångssätt består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer på fyra lågstadielärare som undervisar för årskurs två i Uppsala kommun och Huddinge kommun. Observationerna genomförs för att ge svar på hur lärarna använder digitala verktyg i sin undervisning. Intervjuerna genomförs för att få en förståelse och få svar gällande deras åsikter kring digitaliseringen. Studien utgår från analysverktygen ramfaktorteori för att undersöka bakomliggande faktorer som möjliggör och begränsar undervisningsprocessen, såsom tid, elevgrupper, ekonomi, lokal och etcetera.  Resultatet visar att lärarna hade delade åsikter kring användningen av digitala verktyg i skolan. Lärarnas syn på digitaliseringen var att det är dels väsentligt, underlättande och bra om det finns ett välgrundat syfte till användandet i undervisningen. Dels kan det tillföra ett stressande moment för både läraren och eleverna, som behovet av en ständig uppkoppling till internet och ökade arbetsuppgifter. Resultatet visar även att användningen av läsplattor såg olika ut i olika klassrum. Två lärare använde läsplattan Ipad under arbetsgången för att uppnå ett interaktivt, engagerande lärande, men i ett klassrum används Ipaden mer som ett tidsfördriv, och i ett klassrum används inte Ipad alls. Under observationerna använde lärarna sig av bärbara datorer för att hålla i genomgångar via projektorer, Smartboards och Cleverboard. Lärarna berättade också om andra ibland förekommande digitala verktyg, som skärm-och dokumentkamera och Apple TV. Vid intervjuerna berättade lärarna om möjligheterna och utmaningarna med användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget kunde vi se olika externa faktorer i olika nivåer som påverkade användningen av digitala verktyg i undervisningen. Ramfaktorer i utbildningsnivå var elevgruppens olika konstellationer. Problem med nätverksuppkopplingen var en ramfaktor i skolnivå och läroplanens direktiv var en ramfaktor i samhällsnivå. Begränsningar i antalet digitala verktyg som fanns att tillgå var en ramfaktor på skolnivå och digitala verktygen var en ramfaktor på globalnivå. De olika nivåerna av digital kompetens och erfarenheter bland lärarna var en ramfaktor på skolnivå. Slutligen, en ramfaktor på utbildningsnivå och skolnivå var brist på undervisningstid som inverkade på hur väl de digitala verktygen kunde användas. Studiens slutsats var att lärarna till stor del var positiva till digitala verktyg och ansågs vara ett stöd för undervisningen och för elever med särskilda behov. Med digitala verktyg fanns både möjligheter och utmaningar. Med denna studie har vi kommit fram till att i varje klassrum fanns det ramfaktorer som påverkade undervisningen och användningen av digitala verktyg.

Primärvården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande, samordna instanser och vara en lättillgänglig vårdinstans. Distriktssköterskan i primärvården skall bland annat arbeta med livsstilsförändringar genom att främja förändringar i människors beteende och vanor för bättre hälsa, välbefinnande, god livskvalitet och hållbar utveckling. Att använda digitala verktyg inom e-Hälsa och välfärdsteknik som gynnar patientens upplevelse av bibehållen eller ökad hälsa och välbefinnande åligger också distriktssköterskan. Vårdrelationen, det vårdande och lärande samtalet mellan distriktssköterska och patient kan genom att använda digitala verktyg förbättra patientens upplevelse av hälsa samt skapa en känsla av ökad delaktighet i det vårdande mötet. Det skapar goda förutsättningar till att stärka patientens egna hälsoresurser och motivation till att arbeta med nödvändiga livsstilsförändringar för att förebygga och behandla sjukdom. Syftet medexamensarbetet är att undersöka distriktssköterskors upplevelse av att arbeta med digitala verktyg i primärvården för hälsofrämjande livsstilsförändringar hos vuxna och äldre. Data insamlades genom intervjuer med åtta informanter med bakgrund som distriktssköterska. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier kunde urskiljas: Hantera och förstå e-hälsa och sjukvårdsteknik, e-Hälsa-och välfärdsteknikens påverkan på den personcentrerade vården, e-Hälsa-och välfärdsteknik kräver ledning, styrning och organisering samt e-Hälsa- och välfärdsteknik och patientsäkerhet. I resultatet framkom att även om distriktssköterskorna upplevde sig väl förtrogna med att arbeta mot ökad hälsa och lindra lidande så saknas tydliga mål och strategier gällande implementering av digitala verktyg i arbetet. Det kräver kunskap och kompetens men tid för detta saknades liksom tydliga riktlinjer. De flesta upplevde att digitaliseringen leder till ökad tillgänglighet som förenklar och sparat tid samt resurser på sikt. Det finns en viss oro att vissa patientgrupper hamnar utanför samt att patientsäkerheten skall äventyras. Diskussion fördes kring distriktssköterskornas upplevelse av att digitaliseringen kräver inte bara klinisk kunskap utan även tekniskt kunnande och att för att komma vidare krävs ett egenintresse och egenansvar.

The study intends to create and contribute to knowledge about how public libraries in Sweden have developed their digital reading promotion in a time characterized by pandemic restrictions. This has been achieved by the study being based on semi-structured interviews with representatives of 8 Swedish public libraries around the country. A compilation of their results shows that the libraries have been able to continue reaching out to participants by developing their digital working methods. There have been obstacles in the form of a lack of digital user habits on the part of certain participants as well as on the part of the libraries themselves. The libraries have not always been able to reach out to the same people as before. But they have discovered target groups that were previously overlooked. The new experiences have also opened up to work with more digital and hybrid ways of working now and in the future. They have also strengthened their public profile as digitization has made their services and their role in society more visible. Libraries have expanded their communication options and increased their digital competence. In addition, their importance has increased by playing an active role in the municipality and helping to solve problems for other institutions and participants who have been involved in their activities

Bakgrund: När patienter söker hälso- och sjukvård är primärvården ofta den första instansen i vårdledet. Vårdgarantin ställer krav på en god tillgänglighet och utvecklingen av digitala vårdtjänster gör att vårdkontakt via telefon och e-tjänst ofta utgör en större andel än det sedvanliga vårdbesöket. Detta ställer krav på en god kommunikation där distriktssköterskan spelar en viktig roll i att göra säkra bedömningar utan visuell kontakt. Motiv: Trots att distrikt- och sjuksköterskor utgör en viktig del i utvecklingen och användandet av digitala vårdtjänster i primärvården så är studier i ämnet bristfälligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att studera erfarenheter av telefonrådgivning eller e-tjänstrådgivning separat.  Syfte: Att beskriva distrikt- och sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov utan visuell kontakt. Metod: Studien genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer, både med sjuksköterskor (n= 5) och distriktssköterskor (n=3). Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; “Att göra säkra bedömningar”, “Komplex kommunikation på distans” samt “Tid och tillgänglighet påverkar arbetsbördan”. Konklusion: Telefon- och e-tjänstrådgivning utgör en stor del av distrikt- och sjuksköterskors arbete inom primärvården. Uppgiften att bedöma vårdbehov utan visuell kontakt är komplex och innebär svårigheter när språket inte räcker till. Stöd från kollegor, egen erfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt i relation till patienten är viktiga förutsättningar för att göra patientsäkra bedömningar medan resurs- och tidsbrist ökar stressen och är ett hot mot patientsäkerheten. Genom att belysa dessa områden har studien kunnat presentera förslag för framtida forskning samt ge en indikation på politiska och organisatoriska förbättringsområden.

När teknologin blir, i stort sett, påtvingad och användningen ökar, tänker vi annorlunda till  hemarbete och studier på distans? Problemet vi fokuserar på i denna studie är flytta eller  stanna kvar problematiken. Där har vi valt att med en enkätstudie undersöka en  gymnasieskola som geografiskt ligger utanför de större städerna, hur deras andra och tredje  års elever upplever om de vill flytta från hemkommunen i framtiden för att nå deras yrke- och studiedrömmar eller ser de möjligheter i hemkommunen. Syftet och frågeställningen har ämnat att svara på hur eleverna ser på deras erfarenheter gällande digitalisering, studie- och yrkesmöjligheter samt möjligheten att stanna kvar i hemkommunen. Handlingshorisont har varit ett centralt begrepp som Hodkinson & Sparkes använder i Careership Theory. Även lokala habitus och institutionaliserat habitus har haft betydelse i denna studie. Vårt resultat visar att ungdomarna inte är märkbart påverkade av digitaliseringens utveckling när det kommer till studie- och yrkesval, trots erfarenheter av distansundervisning och familj som arbetat hemifrån. Vår forskning visar att ungdomarna ser något större på möjligheterna att arbeta än vad de gör när det kommer till att studera i relation till att stanna kvar i hemkommunen. En stor procentandel ser sig själva flytta från hemkommunen efter gymnasiet.

Resultaten visar att digitaliseringen har haft en betydande inverkan på yrkesrollen för redovisningsekonomer. Införandet av digitala redovisningsprogram har blivit en viktig del av redovisningsprocessen, vilket gör att kompetenser inom dessa program är avgörande idag. Dessutom har digitaliseringen lett till en ökad betoning på rådgivning som en arbetsuppgift inom redovisning. För att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning har kompetenser inom dataanalys blivit mycket värdefulla. Sammanfattningsvis visar studien att digitaliseringen har förändrat vilka kompetenser som efterfrågas hos redovisningsekonomer. Förutom att behärska digitala redovisningsprogram är kompetenser inom dataanalys nu avgörande för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. Denna forskning bidrar till en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar yrkesrollen för redovisningsekonomer och vilka kompetenser som behövs i den moderna, digitala verkligheten. / The results show that digitalization has significantly impacted the professional role of accounting economists. The introduction of digital accounting software has become an important part of the accounting process, making competencies in these programs crucial today. Furthermore, digitalization has led to an increased emphasis on advisory services as a task within accounting. To provide qualified advice, competencies in data analysis have become highly valuable.  In summary, the study demonstrates that digitalization has altered the demanded competencies for accounting economists. In addition to mastering digital accounting software, competencies in data analysis are now crucial to offer qualified advisory services. This research contributes to a better understanding of how digitalization affects the professional role of accounting economists and the necessary competencies in the modern, digital reality.

No description available.