No description available.

Syftet med en revision är att säkerställa trovärdigheten och relevansen av ett företags finansiella rapporter. Detta för att kunna försäkra företages intressenter att de finansiella rapporterna är korrekta och följer de lagar och regler som finns. En av grundprinciperna för yrket är att revisorn ska vara oberoende gentemot revisionsklienten. Det innebär att revisorn ska vara opartisk och självständig samt ha ett objektivt ställningstagande.  Detta för att kunna säkerställa att revisionen utförs i allmänhetens intresse. För att kunna utföra en revision av hög kvalité är det dessutom viktigt att revisorn har en god förståelse för revisionsklienten, dess verksamhet och bransch. Det är viktigt att revisorn förstår de risker som klienten står inför och för att bygga upp denna förståelse krävs det en omfattande interaktion med det reviderade företaget. Revisionsbranschen har länge förlitat sig mycket på fysiska möten med klienten för att samla ihop information om verksamheten, men till följd av den tekniska utvecklingen kan de fysiska mötena ersättas med digitala alternativ. Syftet med studien är att undersöka om mötesformen har någon påverkan på revisionskvalitén utifrån revisorns förståelse för revisionsklienten samt relationen mellan revisor och kund. För att kunna undersöka detta har en kvalitativ forskningsmetod använts och intervjuer har genomförts med både auktoriserade revisorer och revisionsklienter. Genom att ta hänsyn till både revisorers och kundernas perspektiv kan en djupare förståelse för mötesformens påverkan utvecklas. Digitaliseringen har resulterat i att revisionsbyråerna numera använder sig av både fysiska och digitala möten. Resultatet visar på att fysiska möten bidrar till en bättre förståelse av revisionsklienten. Detta på grund av att revisorn får en bättre insikt i företaget, mötet blir mer informativt och bättre relationer byggs upp vilket leder till att kunden känner mer tillit för revisorn. Att kunden känner tillit till revisorn har visat sig kunna leda till ett högre informationsutbyte. Resultatet visar även på att det digitala mötet är bättre för revisorns oberoende. Detta till följd av att digitala möten innebär mindre relationsbyggande och informella samtal vilket leder till att relationen håller sig på en professionell nivå. Till följd av digitaliseringens snabba utveckling inom samhället och revisionsbranschen är det viktigt att förstå mötesformens påverkan på revisionskvalitén samt hur en fullt digitaliserad revision kan komma att påverka revisionen.

I en tid av digitalisering återfinns betting, i högre utsträckning, online. Vilket leder till en mediering av aktiviteten samt en konvergens till andra nätverk och plattformar. Därmed är spelindustrin ett gott exempel för vilka utmaningar som tillkommer i en digital tidsålder och vilka krav som ställs på företagen för att kontrollera sina kunders konsumtion. Allra tydligast är omregleringen som tillkom 2019, ett nytt regelverk som spelbolag måste förhålla sig till. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur betting har klivit in i ett digitalt landskap. Materialet har samlats in genom en kombinerad metodologi där vi har tagit fram en enkät för att avtäcka konsumenters relation till betting samt en intervju med en anställd inom spelbranschen. I ett nästa steg har vi tillämpat vårt teoretiska ramverk för att analysera materialet, detta består av fyra olika begrepp; gamblification, gamble-play media, gatekepping och digital disconnection. Med hjälp av begreppen har vi sedan analyserat material utifrån fyra medievetenskapliga synsätt för att besvara frågeställningarna som lyder:Hur framställs gamblification i spelbolagens arbetssätt? Hur drar konsumenterna fördel av gamble-play media? Hur kan man förstå network gatekeeping i förhållande till omregleringen? På vilket sätt kan digital disconnection hjälpa till att förstå spelmarknaden?  Resultatet visar bland annat att spelbolagen är medvetna om den eskalerande kontrollen av branschen vilket driver på nya strategier för att locka till sig konsumenters intresse. Samtidigt som det finns en farhåga hos spelbolagen att ett utvidgat regelverk kan få motsatt effekt och leda till att man tappar en stor del av människor till olicensierade spelmarknader. Dessutom ser vi att konsumenter anpassar sig längs med digitaliseringen av branschen och mediering av betting genom att utnyttja online forum för att hämta tips. Slutsatserna vi kan dra av resultatet är då att olika kontrollfunktioner som appliceras på branschen har en del likheter med network gatekeeping samt att samarbeten med andra marknader blir betydelsefulla för att legitimera och normalisera betting.

Medicinteknik är ett fält med en hög grad av digitalisering som erbjuder många viktiga tjänster inom sjukvården. Sjukvården har på senare år visat sig sårbar för intrång och cyberattacker med goda incitament för fientliga aktörer. Mer uppkopplade system förenklar användningen och integreringen av olika medicinska apparater och system men medför även risker som en följd av att mer av systemet blir tillgängligt för externa aktörer. Nya innovationer och en mer digitaliserad bransch kan alltså medföra problem om nödvändiga säkerhetsåtgärder inte vidtas. Branschen undersöks utifrån följande frågeställning: Hur arbetar medicintekniska företag för att motverka risker och hot inom cybersäkerhet? För att belysa nutidsläget inom branschen gjordes med en kvalitativ utgångspunkt en kartläggning av de risker och hot som branschen upplever med avgränsning på små och medelstora företag inom Sverige. Data samlades in genom ett antal semistrukturerade intervjuer med viss anpassning utifrån organisationens verksamhetsbeskrivning.Totalt utfördes 15 intervjuer, 13 med företag verksamma inom medicinteknik eller medicinframställning. En intervju utfördes med en kontakt på Läkemedelsverket och en intervju utfördes med två kontakter som arbetar med informationssäkerhetsfrågor inom en svensk region. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i sju teman. Bland de intervjuade verksamheterna bedömdes generellt risken för intrång i verksamheten som låg, tjänster eller anslutna produkter som brukas av slutanvändare uppfattades dock som mer utsatta. Intervjuerna utfördes under en övergångsperiod till nya förordningar som ställer strängare krav på patientsäkerhet samt cybersäkerhet för medicintekniska produkter. Kraven som dessa förordningar ställer samt eventuella krav från vården identifierades som den primära motivationen att investera i informationssäkerhet bland de intervjuade företagen. Ett flertal respondenter framförde kritik mot de nya regelverken och hävdade att arbetet som krävs för att uppnå kraven är alltför omfattande för mindre verksamheter och risken att företag eller produkter skulle lämna marknaden som en följd framhävs. Synpunkten från Läkemedelsverket och regionen skiljde sig och de betraktade kraven som ställdes som rimliga samt nödvändiga.Resultaten från intervjuerna visar ett behov av ökat stöd för små och medelstora verksamheter för att kunna uppnå de krav som ställs samt vägleda mindre verksamheter. / MedTech is a sector with a high degree of digitization and responsible for providing many of the innovations and services the health care sector makes use of. In recent years the healthcare sector has shown itself to be vulnerable to intrusions and cyberattacks. Increasingly connected devices confer benefits through increased interoperability of devices and systems, easier access and handling of medical records along with general ease of use. Connecting these devices also puts them at risk of being remotely accessed however, meaning many recent innovations may be problematic if these risks are not properly mitigated. Given how interwoven the sectors mentioned above are there is a high likelihood that insufficient security measures in Medtech will impact healthcare adversely. In hopes of illuminating some of the threats and risks the MedTech sector is currently facing, the following question is asked: How do companies within MedTech work to mitigate cybersecurity risks and threats? To answer these questions a survey was done with focus on small and medium sized entities within MedTech based in Sweden. Data was collected through interviews. A total of 15 interviews were conducted, 13 of which were interviews with companies active within the field of MedTech or medicine.One interview was performed with Läkemedelsverket, a supervisory authority within MedTech and one interview was performed with two contacts within a Swedish county council who hold advisory roles regarding information security. The transcribed interviews were analysed thematically to discern common patterns and findings throughout the interviews. The thematic analysis resulted in 7 themes. Among the interviewed companies the majority perceived the likelihood of an intrusion within their company as low and security efforts were primarily directed towards the service or product on offer where the risk and eventual consequences of an intrusion was deemed to be higher. The interviews took place during a transitional period between old directives and new regulations with more stringent requirements regarding security and cybersecurity for medical devices. Complying with the new regulations and eventual requirements from caregivers were the primary motivators behind investment in cybersecurity among the interviewed companies. A number of respondents critiqued the new regulations on the grounds that the workload complying with the regulation brings is excessive for small enterprises and might cause an exodus of products and companies from the sector. This view was not shared by the respondent from Läkemedelsverket nor the respondents from the Swedish county council who considered the new requirements reasonable and necessary. The results show a need for further support among small and medium sized enterprises in order to handle regulatory demands.

Digitaliseringens utveckling har medfört en expansion av tillgängliga tjänster inom bankväsendetför kunder. Samtidigt har det lett till nya regelverk och processer som banker måste anpassa sigtill. Tillsammans skapar nya aktörer, förändrade kundförväntningar och uppdaterade regelverk enföränderlig miljö inom bankindustrin. Denna studie syftar till att utforska relevansen ochkonkurrenskraften med sparbankernas grundläggande principer i en föränderlig miljö.Sparbankernas grundläggande principer innefattar lokalt fokus, måttligt risktagande samt ägarformutan vinstmaximering. En fallstudie genomfördes på Sparbanken Eken, där nyckelpersoner somVD, kreditchef, kontorschef, företagsrådgivare, privatrådgivare och styrelseordförandeintervjuades. Det teoretiska ramverket för studien tar fäste i två centrala teorier; intressentteorinoch contingency-teorin. Resultatet indikerar att sparbankerna och dess grundläggande principerfortsatt är relevanta och konkurrenskraftiga, förutsatt att en balans nås mellan nya digitala verktygoch regelverk. Den övergripande slutsatsen är att relationsskapandet och det personligabemötandet spelar en avgörande roll för sparbankernas förmåga att behålla sittexistensberättigande i en alltmer konkurrensutsatt bransch.

Den pågående digitaliseringen och en ökad förändringstakt i samhället ställer förändrade krav påorganisationer och deras verksamhetsstyrning. En betydande mängd yrkestitlar riskerar att försvinna, och redovisningsbranschen ligger samtidigt i topp när det gäller sannolikheten för ökad automatisering och digitalisering i en nära framtid. Utvecklingen leder till förändrade krav påkompetenser i branschen där ett ökat fokus kommer vara på analys och hantering av data. Den snabba utvecklingen leder till nya utmaningar och möjligheter för företagen som måste se över sin strategi och anpassa sig till sin omgivning eller riskera att slås ut. Eftersom det saknas teorier och förklaringar till fenomenet inom området utgår studien från följande forskningsfråga: Vilken påverkan kan digitalisering medföra på verksamhetsstyrningen för företag i redovisningsbranschen? Målet med studien är att öka förståelsen för digitaliseringens påverkan på personal-, handlings- och resultatstyrning hos företag i redovisningsbranschen. Genom en i huvudsak deduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från åtta företag. Tre av företagen är enskilda firmor och fem är del av större nätverk. Studien mynnar ut i slutsatsen att företagen med större organisationer bakom sig har kommit något längre i sin digitaliseringsprocess, och den största förändringen i verksamhetsstyrning har skett hos de mindre, enskilda firmorna. Personalstyrning visade sig vara det styrmedel som påverkats i något högre utsträckning när digitalisering ställer förändrade krav på kompetenser. Samtidigt handlar en betydande del i den omställning som digitaliseringen driver hos företag i redovisningsbranschen att hantera det förändringsmotstånd som organisationer möter, både internt och externt.

Bakgrund: I rådande situation med Covid-19 har företag tvingats genomgå en digitalisering av deras verksamhet. Digitaliseringen har medfört att medarbetarnas arbetsstationer har genomgått en förändring från att tidigare jobba på kontor med sina kollegor runt sig och med sköna kontorsstolar till att numera arbeta på distans. Hur har detta påverkat medarbetarna och hur upplever de förändringen? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för hur arbetsstationer har förändrats och vilka inverkningar det har på medarbetarnas upplevelser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och använt sig av semistrukturerade intervjuer för att få fram medarbetarnas upplevelser. Tio intervjuer har genomförts med två olika företag för att skapa ett större urval i respondenter. Analys: Medarbetaren upplever att det finns en materiell saknad gentemot innan förändringen. Där det tidigare på kontoren hade tillgång till allt som var relevant och aktuellt för att utföra arbetet. Medarbetaren upplever därför en avsaknad av materiella tillgångar i hemkontoret. Medarbetaren upplever att den nya arbetssituationen kräver mer av individen, vilket har lett till att medarbetaren upplever mer engagemang till arbetet, arbetsuppgifterna upplevs som mer meningsfulla, mer ansvar har resulterat i högre tillit från företagen vilket resulterat i att medarbetaren tagit mer initiativ och upplever ett roligare arbetssätt. Medarbetaren upplever också en positivitet till det mer flexibla arbetssättet och positivitet till den minskade distansen till kontoret. Däremot upplever medarbetaren en avsaknad av den sociala kontakten som tidigare fanns på arbetskontoret. Slutsats: Slutsatsen är att den digitala förändringens påverkan på arbetsstationen och medarbetaren, haft en positiv påverkan, där individen och medarbetaren har gynnats snarare än att missgynnas av förändringen. / Background: In current situations with Covid-19, companies have been forced to undergo a digitization of their operations. This has meant that the employees' workstations have undergone a change from previously working in offices with their colleagues around them and with comfortable office chairs to now working remotely. How has this affected the employees and how do they experience the change? Purpose: The purpose of the study is to create a deeper understanding of how workstations have changed and what impact it has had employees' experiences.Method: The study is based on a qualitative method and used semi-structured interviews to obtain the employees' experiences. Ten interviews were conducted with two different companies to create a larger sample of respondents. Analysis: The employees feels that there is a material lack compared to before the change. Where previously in the offices had access to everything that was relevant and current to perform the work. The employees therefore experience a lack of tangible assets in the home office. The employees feel that the new work situation requires more of the individual, which has led to the employee experiencing more commitment to the work, the tasks are perceived as more meaningful, more responsibility has resulted in higher trust from companies, which has resulted in the employee taking more initiative and experiencing more fun working. The employees also experience a positivity to the more flexible way of working and positivity to the reduced distance to the office. On the other hand, the employee experiences a lack of social contact that previously existed in the employment office. Conclusion: The conclusion is that the impact of digital change on the workstation and the employee has had a positive impact, where the individual and the employee have benefited rather than been disadvantaged by the change.

Covid-19-pandemin påverkade respondenterna på så sätt att undervisningen plötsligt behövde ställas om till distans, vilket medförde en hastigt förändrad arbetssituation. En del respondenter saknade kunskaper och erfarenheter kring användandet av digitala plattformar, vilket bidrog med att arbetssituationen blev svårhanterlig och obegriplig samtidigt som hälsan och deras hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet påverkades till viss del negativt. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärares hälsa och arbetssätt påverkades under covid-19-pandemin. Utgångspunkten i studien är den tidigare forskningen, teorierna sense of coherence (SOC) samt transformativt lärande. För att ta reda på detta har en kvantitativ forskningsmetod använts, där en webbenkät skickats ut till olika gymnasieskolor för att nå ut till deras lärare. Resultatet i studien visade att respondenternas hantering av pandemin varit till viss del utmanande för de flesta samt att de befunnit sig i en främmande situation. Slutsatsen i studien är att respondenternas hälsa påverkades till en viss del negativt, där majoriteten upplevde en sämre arbetssituation. Respondenterna har upplevt en utmanande arbetssituation där de genomgått en transformativ lärprocess som bidragit med nya kunskaper, erfarenheter och nya synvinklar som utvecklats i samband med hanteringen av distansundervisningen.

Det finns en nationell vilja både till arbete med differentierad undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och till undervisning med digitala verktyg. Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt och digital kompetens ses som en demokratifråga. Skolans digitaliseringsstrategi gör gällande att alla i skolan ska ha digital kompetens, både lärare och elever. I klassrummet möter läraren elever som alla har olika förutsättningar och som ska ges en differentierad undervisning. Enligt den sociokulturella principen om scaffolding ska den mer kunnige läraren stötta eleven till lärande i sin proximala utvecklingszon med hjälp av medierande redskap. Mot bakgrund av sociokulturell teori ville den här studien lyfta lärarperspektivet på det praktiska arbetet med digitala verktyg i en differentierad undervisning i fysik-ämnet i grundskolan. Som förväntat kunskapsbidrag önskade studien tillföra en fördjupad förståelse för hur lärare utifrån sina egna beskrivningar i praktiken arbetar med användningen av digitala verktyg i differentierad undervisning i fysik-ämnet i grundskolan. Tre lärare deltog i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och därefter analyserades resultatet tematiskt. Sammanfattningsvis visar studien att det i den givna kontexten finns en förståelse för behovet av differentierad undervisning och en positiv attityd till att använda sig av digitala verktyg som medierande redskap i undervisningen givet att tekniken fungerar. / There is a national aspiration both to work with differentiated teaching based on each student’s circumstances and to teach with digital tools. The digital development in society is fast and digital competence is seen as a democratic matter. The school’s digitalization strategy states that everyone in the school must have digital competence, both teachers and students. In the classroom, the teacher meets students who all have different conditions and who must be given differentiated instruction. According to the socio-cultural principle of scaffolding, the teacher must support the student to learn in his proximal development zone with the help of mediating tools. Against the background of socio-cultural theory, this study wanted to highlight the teacher’s perspective on the practical work with digital tools in a differentiated teaching of the subject of physics. As an expected knowledge contribution, the study wished to provide a deeper understanding of how teachers, based on their own descriptions, work in practice with the use of digital tools in differentiated teaching in the physics subject. Three teachers participated in qualitative, semi-structured interviews and then the results were analysed thematically. In summary, the study shows that in the given context there is an understanding of the need for differentiated teaching and a positive attitude towards using digital tools as mediating tools in teaching given that the technology works

Det nuvarande biljettsystemet för studentevenemang på Linköpings universitet genomförs nästan uteslutande genom fysiska biljettsläpp. Enligt en marknadsundersökning genomförd vid Linköpings universitet var 97% av biljettköparna och 96% av arrangörerna positivt inställda till att övergå till ett digitalt biljettsystem. Syftet med denna rapport var att undersöka hur ett digitalt biljettsystem kan implementeras för att skapa tillit hos biljettköparna och vara pålitligt för arrangörer. Val av funktioner för webbapplikationen baserades på en kravspecifikation fastställd av en marknadsundersökning och utformningen av frågorna till användartesterna baserades på vetenskaplig teori. Implementationen genomfördes i iterationer där användartester genomfördes i slutet av varje iteration, där resultatet låg till grund för besvarandet av frågeställningen. Slutsatsen var att en webbapplikation bör utformas med en tydlig användarpolicy och med fokus på bra leverans av biljetter. Vidare bör väl anpassade och användarvänliga funktioner för evenemangshantering samt hantering av överföringar av biljetter och transaktioner fokuseras på för att nå en hög pålitlighet hos arrangörerna. Genom att minimera fel som kan uppkomma vid överföringar av biljetter, transaktioner samt hanteringen av evenemang ökade arrangörernas upplevda pålitlighet. / The current ticket system for student events at Linköping University is implemented almost exclusively through physical ticket releases. According to a market survey conducted at Linköping University, 97% of ticket buyers and 96% of organizers were positive about switching to a digital ticket system. The purpose of this report was to investigate how a digital ticket system can be implemented to create trust among ticket buyers and be reliable for organizers. The selection of features for the web application was based on a requirement specification established by a market study and the design of the questions for the user tests was based on scientific theory. The implementation was carried out in iterations where user tests were performed at the end of each iteration, where the result was the basis for answering the purpose of the report. The conclusion was that a web application should be designed with a clear user policy and focused on good delivery of tickets. Furthermore, well-adapted and user-friendly functions for managing events as well as ticket transfers and transactions should be focused on in order to achieve high reliability for the organizers. By minimizing errors that may occur in ticket transfers, transactions and event management, the organizers’ perceived reliability increased.