Society today is becoming increasingly digitalised. This has led to several daily routines that used to be handled either via telephone or face to face, are nowadays being handled via the internet. Important actors in society such as authorities but also companies open their web-sites at the internet, thereby enabling more options for people to interact with them, however the elderly group (+65 years) of users is not being included in the digitalization due to various reasons. The purpose of this study is to explore whether differences in user experience can be found within the elderly group and why. Furthermore, the purpose is to contribute with more material for future development of relevant interfaces. Initially, a group of seniors answered our surveys. Thereafter, the study deepened by doing interviews and observations of seniors when interacting with an online booking system. The result presents a number of factors such as previous experiences but also age related factors that affects the informants’ interaction with the interface. / Samhället präglas idag av en ökad digitalisering, vilket har lett till att ett flertal vardagliga ru-tiner som tidigare skötts antingen på plats med personal eller via telefon numera sköts via internet. Viktiga samhällsaktörer såsom myndigheter men även företag upprättar sina webbplat-ser på internet och därmed möjliggörs fler sätt för människor att interagera med dem. Dock inkluderas inte den äldre (+65 år) användargruppen i digitaliseringen av olika anledningar. Syftet med studien är att förklara huruvida skillnader i användarupplevelse går att finna inom den äldre (+65 år) populationen. Vidare är syftet att bidra till ökat underlag för framtida ut-veckling av relevanta gränssnitt. Initialt fick en grupp pensionärer besvara våra enkäter. Utöver enkätens data fördjupades arbetet genom att utföra intervjuer och observationer av pens-ionärer när de interagerade med ett bokningssystem online. Resultatet presenterar en rad fak-torer såsom tidigare erfarenheter men även åldersrelaterade faktorer som påverkar informan-tens interaktion med gränssnittet.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

Finns det matematik i programmering? Den svenska regeringen och Skolverket verkar ha den uppfattningen. Det finns dock åsikter som pekar på motsatsen. På grund av samhällets ökade digitalisering gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag på Nationella it- strategier för skolväsendet (2016). Förslaget godtogs av regeringen den 9 mars 2017. Avsikten med förslaget är att utveckla elevers digitala kompetens genom att bland annat införa programmering i läroplanen, främst i kursplanen för matematik. Den vetenskapliga grunden för förslaget har däremot ifrågasatts. Denna litteraturstudie syftar därför till att undersöka förhållandet mellan programmering och matematik gällande vilka förmågor som kan utvecklas. De förmågor som programmering i forskning beskrivs kunna utveckla, jämförs med de fem förmågorna i kursplanen för matematik. Studiens slutsats är att forskning visar att programmering kan utveckla flera förmågor som kan anses vara matematiska, exempelvis problemlösningsförmåga, kreativ förmåga och samarbetsförmåga.

Arkiv från myndigheter som upphört ska överlämnas till den myndighet som övertagit verksamheten. Delar av arkivet införlivas ibland i den nya myndighetens arkiv då handlingarna fortsatt behövs i verksamheten, medan huvuddelen av arkivet avslutas och överlämnas för förvaring utan att införlivas. Uppsatsens syfte är att undersöka hur överlämnande och införlivande av arkiv i samband med att myndigheter upphör kan förstås i förhållande till proveniensprincipen. En enkätundersökning har genomförts med myndigheter som mottagit handlingar från en annan myndighet som upphört. Uppsatsen visar att det finns en brist i myndigheternas kunskap om regelverket kring överlämnande och införlivande av handlingar. Detta leder till att sambandet mellan handlingarna och den ursprungliga arkivbildaren inte upprätthålls eftersom tillräckliga åtgärder inte görs. Resultatet visar att det finns en bristande dokumentation kring överlämnade och införlivade handlingar vilket leder till att det blir svårt att förstå ordningen i arkiven. Myndigheternas bristande medvetenhet gör att de inte kan lämna uppgifter om arkiv och handlingar som de förvarar och ansvarar för. Uppsatsen visar också att handlingarnas format påverkar hur de hanteras vid överlämnande och införlivande. Databaser och system införlivas i högre grad än handlingar av annat format utan att tillräckliga åtgärder görs för att upprätthålla proveniensen. Vidare visar uppsatsen på hur den förändrade myndighetsstrukturen, där myndigheter ofta läggs ner men verksamheten fortsätter hos en ny myndighet ger upphov till nya frågor kring tolkningen av proveniensprincipen. Den traditionella tolkningen att en myndighet utgör en arkivbildare är inte alltid tillämpningsbar då gränsen för när en myndighet upphör ofta är oklar.

Cities are facing many challenges; challenges linked to world-wide trends like urbanisation, climate changes and globalisation. In parallel to these trends, we have seen a rapid digitalisation in and of different parts of society. Cities and local governments have been appointed an important role in overcoming these world-wide challenges, and subsequently, in policy practices digitalisation is perceived as an important dimension in delivering better and sustainable services to its citizens. As a result, the smart city has emerged as a concept and approach to contemporary urban planning and development. There is still no common understanding of the concept and what components and dimensions it covers. However, in all definitions digitalisation constitutes one dimension, but the role and function of it is still not clear. In this study I have examined how different stakeholders talk about digitalisation in policy and planning practices of urban development. The aim has been to identify and analyse different repertoires of discourses on digitalisation to advance our knowledge on how goals related to the smart city and digitalisation are put into practice. The results are based on a qualitative and interpretative case study with a social constructionist approach. An analytical framework based on discourse analysis, stakeholder theory and (new) institutional theory has been constructed to analyse the case. Main results show that repertoires on digitalisation are limited in both policy and planning of urban development. In these practices, digitalisation is primarily seen as a means or as a communication infrastructure in relation to two city services/functions; i.e. services related to governance and to environment. Results also show that practices of urban planning and development are institutionalised, where different stakeholders’ salience and stakes in urban development and in digitalisation differ, but it is clear that digitalisation is a secondary issue. Implications of these results are that the taken-for-granted discourses in policy and planning practices of urban development limit both practice and research when developing a smart city. / Städer står inför många utmaningar kopplat till världsomspännande trender såsom urbanisering, klimatförändringar, och globalisering. Parallellt med dessa trender har vi sett en snabb digitalisering i och av olika delar av samhället. I detta sammanhang har städer och kommuner blivit tilldelade en viktig roll i hanteringen av dessa utmaningar. På policynivå ses digitalisering som en viktig dimension för att leverera hållbar och bättre service till medborgarna. Som ett led i detta har smarta städer vuxit fram som både begrepp och metod för stadsplanering och stadsutveckling. Det finns dock ingen gemensam tolkning av begreppet. Däremot finns digitalisering med som en dimension i definitionerna, men vilken roll och funktion den har är fortfarande oklart. I denna studie har jag undersökt hur olika intressenter talar om digitalisering i olika policy- och planeringspraktiker kopplat till stadsutveckling. Syftet har varit att identifiera och analysera repertoarer av digitaliseringsdiskurser för att bidra med kunskap om hur mål kopplade till smarta städer och digitalisering omsätts i praktiken. Resultaten är baserade på en kvalitativ och tolkande fallstudie med en socialkonstruktionistisk ansats. Ett analytiskt ramverk baserat på diskursanalys, intressentanalys, och nyinstitutionell teori har tagits fram för att analysera fallet. Resultaten visar att digitaliseringsrepertoarer är begränsade både i policy och i planering av stadsutveckling. I dessa praktiker ses digitalisering främst som ett verktyg eller en kommunikationsinfrastruktur i relation till två samhällsfunktioner, nämligen funktioner kopplade till styrning och administration, och funktioner kopplade till miljö. Resultaten visar också att praktiker kopplade till stadsplanering och stadsutveckling är institutionaliserade, praktiker där olika intressenter har olika makt, legitimitet och angelägenhet gällande stadsutveckling och digitalisering. Det är dock tydligt att digitalisering är en sekundär fråga. Implikationerna av dessa resultat är att de förgivettagna diskurserna begränsar både praktiken och forskningen i utvecklingen av smart städer.

Med teknologins ständiga framsteg har det uppkommit nya distributions- och produktionsmöjligheter vilket resulterat i en förändring i strukturen inom musikindustrin. Nya inkomstkällor har identifierats, och musikskapare kan agera mer självständigt än tidigare tack vare portabla inspelningsprogram och digitala plattformar såsom Spotify och Soundcloud. Den förändrade strukturen har fått som följd att relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats.   Syftet med denna studie är att granska hur oetablerade musikskapares relation till musikbolag har förändrats, sett till den teknologiska förändringsprocess som skett. Detta för att skapa en djupare förståelse för fenomenet såväl som det musikindustriella landskapet. För att uppnå detta syfte har vi arbetat utifrån följande forskningsfråga: Hur har oetablerade musikskapares relation till musikbolag förändrats, sett till den teknologiska utveckling som skett? Studien bygger på en induktiv ansats där vi utgår från den insamlade empirin för att bilda oss en uppfattning om det studerade fenomenet och utifrån detta skapa en teoretisk förankring. Empirin består till stor del av sju semistrukturerade intervjuer med såväl musikskapare i den inledande fasen av sin karriär som en aktör aktiv inom musikbolag. För att styrka denna empiri har vi valt att komplettera med sekundärdata, både kvalitativ i form av artiklar och akademiska studier, men även kvantitativ i form av statistiskt underlag från branschorganisationer, såsom IFPI och Musiksverige. Denna studies slutsats tyder på ett begynnande mönster kring hur relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats. Studien ämnar inte att generalisera eller konkretisera fenomenet utan att, genom materialet vi samlat in, diskutera fenomenet utifrån flertalet faktorer. Vi har i arbetet bland annat tagit upp entreprenörskap, ökad individuell kunskap, samt en ökad mängd musikskapare som bidragit till större konkurrens. Den ökade konkurrensen har bidragit till ett svårläst industriellt landskap där det nu finns en mängd verktyg att använda, men det garanterar inte en ökad chans till att ta sig igenom “bruset”. / The constant progress of technology, along with the new distribution and production opportunities that has appeared, has resulted in a structural change in the music industry. New sources of income has been identified to allow music creators to act more independent than before, as a result of portable recording software and digital platforms, such as Spotify and Soundcloud. Thus, the structural changes has led to modifications in the relationship between music creators and music companies. The intention of this study is to examine how music creators relationship to music companies have changed, during the initial phase of the music creators career, in terms of the technological transformation that has occurred. This is to create a deeper understanding of the music industrial landscape. To achieve this purpose, we have been working with the research question stated below: How has music creators relationship to music companies changed, in the initial phase of the music creators career and in terms of the technological transformation that has occurred? The study is based on an inductive approach, as our starting point is in the empirical field, in order to create a perception of the studied phenomenon and establish it theoretically. The empirical data largely consist of seven semi-structured interviews with music creators in the initial phase of their career, as well as an representative of the music companies. To further strengthen the data, we have chosen to complement it with secondary data. These come in the forms of qualitative data, such as articles and academic studies, as well as quantitative data, such as statistics from industry associations as IFPI and Musiksverige. The results of this study indicates an incipient pattern regarding the changed relationship between music creators and music companies. The aim of this study is not to generalize or concretize the phenomenon, but to, through the gathered material, discuss the phenomenon based on a plurality of factors. In the study, we have addressed topics such as entrepreneurship, an increase in individual knowledge as well as an increase in music creators, which has contributed to a growing competitive market. The increase in competition has resulted in a landscape that is more difficult to read, where there’s now an immense amount of tools to use, but no guarantee for breaking through the spectrum.

Innovationer används allt mer för att underlätta för konsumenter och öka konkurrensfördelar hos företag. Innovativa lösningar har ökat i hotellindustrin och studiens uppdragsgivare, U&Me hotellet blev 2015 utsedda till världens andra mest innovativa hotell. Det identifierade forskningsgapet är hur företag kan använda befintliga innovationer för att öka sin prestation och samtidigt nå ut till en ny målgrupp. Att forska inom innovativa produkter och tjänster är aktuellt inom marknadsföring just nu. Målen med studien är att fylla det forskningsgap som finns och samtidigt ge värdefull information till vår uppdragsgivare. Forskningsfrågan i studien är: Hur kan ett hotell effektivt använda sig av sina befintliga innovationer för att öka sin försäljning? Studien är av kvantitativ metod med ett deduktivt angreppsätt. Studien har en positivistisk kunskapsteoretisk inriktning och objektivism som ontologisk inriktning. De huvudsakliga teorier vi har använt oss av är Innovationsspridningsprocessen av Rogers (1995), Teknologiska acceptans modellen av Davis (1986) och konsumentens beslutsprocess av Engel et al (1993). Den teoretiska referensramen avslutas med vår konceptuella modell som förklarar intresset för self-service hotell. I studien har vi genomfört en enkätundersökning på populationen studenter vid Umeå universitet. Urvalsmetoden är snöbollsurval. Totalt består urvalet i studien av 239 respondenter. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt Cronbach’s Alpha, korrelationstest, chi-två-test och regressionsanalys. Resultaten vi har kommit fram till är att det finns ett samband mellan innovationsbenägenhet och upplevd användarnytta samt innovationsbenägenhet och upplevd användarvänlighet. Vi har hittat ett samband mellan upplevd användarnytta och intresse för self-service hotell, dock hittar vi inget samband mellan upplevd användarvänlighet och intresse för self-service hotell. Vi har inte sett ett samband mellan hur ofta konsumenter bor på hotell och intresse för self-service hotell. De hotellattribut som har ett samband med intresse för self-service är läge, renlighet och innovativt hotell och de anledningar som har ett samband är romantisk övernattning, vänner på besök och familj på besök. En positiv inställning till innovation har ett samband med intresse för self-service hotell. Vi har kommit fram till att hotell kan använda sina innovationer effektivt genom att marknadsföra sig mot Innovators för att nå en ny målgrupp och öka sin försäljning. Nyckelord: teknologi, innovationsspridningsprocessen, innovation, self-service, hotell, teknologiska acceptans modellen, digitalisering, konsumentens beslutprocess, hotellattribut

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, & Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka effekter införandet utav distansmöten har haft på vårdcentralerna inom primärvården ur ett organisations– och personalperspektiv. Syftet har också varit att redogöra för vilka för- och nackdelar det finns med detta införande. I denna uppsats har bland annat miljöperspektiv, tidseffektivitet samt det ekonomiska perspektivet behandlats. Vi har valt att undersöka Munkedals vårdcentral samt vårdcentralen i Tanumshede. Detta beror på att vi ville få åsikter om införandet från en vårdcentral som var relativt nya och även ifrån en där de har mer erfarenheter kring området, då vi anser att hur införandet uppfattas kan skiljas åt ifall om det är ett nytt införande eller inte. I studien använde vi oss utav en kvalitativ inriktning, då vi ansåg att detta var passande för att uppnå vårt syfte var att hålla i semistrukturerade intervjuer. Då vi använde oss utav intervjuer som vi sedan tolkade för att samla in vår empiri hade vi ett hermeneutiskt synsätt. Vi höll interjuver med sex stycken respondenter två chefer samt fyra medarbetare varav en chef och två medarbetare på varje vårdcentral för att få ett så pass sanningsenligt resultat som möjligt. Som analysmetod valde vi att använda oss utav en tematisk metod för att kunna analysera den teori och empiri vi tagit fram med varandra. Vårt resultat och slutsats av studien visar att införa distansmöten är något positivt för primärvården. De sparar bland annat tid i och med att mötena tar kortare tid, då resetiden sparas in och de får på så sätt tid till annat arbete. Det bidrar också till kostnadsbesparingar för organisationerna då reseutgifter samt hotellvistelser försvinner och det bidrar inte till växthuseffekten. Detta införande har också skapat möjligheten för Munkedals vårdcentral som tidigare inte hade tid att åka iväg på vårdplaneringsmöten, att de nu kan vara med och delta. Trots att införandet är av positiv bemärkning finns det en del saker som bör utvecklas och detta är bland annat att de behöver skapa en bättre struktur när vid planering utav mötena. Vi anser också att organisationerna kan utveckla detta mötesverktyg och använda det inom fler områden. / The purpose of this study was to discover which effects the implementation of distance meetings have had on care centers within primary care from an organizational and employee/personnel perspective. The purpose was also to present the advantages and disadvantages to this implementation/introduction. This paper processed/addressed an environmental and economical perspective as well as time efficiency. We chose to examine two care-centers. This is because we wanted opinions of the implementation from a relatively new care center and one with more experience within the field, as we believe the perception of the implementation may differ if it is a new implementation or not. To fulfill the purpose of the study we saw it fit to hold semi-structured interviews and therefore chose to have qualitative focus. When interpreting the interview for the collection of empirical data we had/used a hermeneutic approach. Six interviews were held with two managers and four employees where respective care center included one manager and two employees, of the aim to receive truthful responses. As a method of analysis a thematic approach was chosen to be able to analyze developed theory and empirical data together. Our results and conclusion show that the implementation of distance meeting have a positive effect within primary care. Time is saved by the fact that meetings are shorter and travel-time is minimized, which leads to the possibility for other work to be done. Moreover it contributes to saving in cost for the organization as travel and hotel expenses are eliminated and it does not contribute to the greenhouse effect. Additionally, the implementation has made it possible for one of the care centers to attend to care planning meeting, as they did not have the time before. Although the implementation is notably positive there are aspects that can be improved and includes developing the structure of planning future meetings. We also believe that this meeting tool can be further developed and be used in other areas of the organizations.