Detta examensarbete är av en explorativ sort och syftar till att belysa eventuella utmaningar som bör beaktas vid egenkontroller, granskningar och dokumentation i 3D-modeller, vilka ska fungera som en slutprodukt och motsvara ritningshandlingar i traditionell projektering. Arbetet har utförts på konsultföretaget WSP:s avdelning byggprojektering i Göteborg. Företaget ligger i framkant med digitala arbetsmetoder och deltagande personer i rapporten är verksamma konstruktörer i ett ritningsfritt projekt. Målet är att stödja företaget i att införa ritningsfritt arbete i den dagliga verksamheten och bibehålla kvaliteten i egenkontroller och interna granskningar.     För att uppnå störst bredd och djup har utöver en litteraturstudie även kvalitativa- och kvantitativa metoder använts. De kvalitativa observationerna och intervjuerna har bidragit till en djupare förståelse om byggnadsprojektering och kvalitetssäkring av bygghandlingar, vilket har gett en uppfattning om de fördelar och utmaningar som lyfts upp i resultatdelen. Den kvantitativa delen bygger på ett praktiskt genomförande där en egenkontroll har gjorts i syfte att jämföra 2D-ritningar med 3D-modeller. Den undersökte om checklistan för 2D-ritningar kan användas i 3D-modeller samt om samma systematiska arbetsgång kan fortgå. Resultatet har gett indikationer på att synsättet vid kvalitetssäkring i 3D-modeller inte kan vara det samma som vid 2D-ritningar. Det har diskuterats fram fem oklarheter baserade på resultatet som är värda att nämna gällande kvalitetssäkring i ritningsfria projekt. Diskussionen har lett fram till möjliga förslag på hur dessa kan utvecklas. Oklarheterna som belyses i rapporten är upplevelsen och överskådligheten, måttsättningen, detaljer, konstruktionens status och dokumentation i en 3D-modell. / This    report    is    of    an    explorative    art    with    the    purpose    of    emphasize    challenges    with    the    quality    controls    in    drawing    free    building    projects.    The    study    has    been    done    at    the    global    consultant    company    WSP,    section    for    Structural    Engineering,    in    Gothenburg,    Sweden.    All    the    participants    in    this    report    are    active    construction    engineers    currently    working    with    a    drawing    free    project.    The    goal    is    to    support    the    company    with    maintaining    the    quality    while    performing    self-checking’s    and    inspections    in    a    3D-modell.         Apart    from    performing    a    literature    study,    quantitative    and    a    qualitative    methods    has    been    used    in    order    to    widen    the    scope    of    this    investigation.    The    qualitative    observations    and    the    interviews    has    contributed    to    a    better    insight    in    building    projects    and    quality    controls    of    construction    documents,    which    has    given    ideas    of    advantages    and    challenges    as    described    in    the    result.    The    quantitative    part    is    based    on    a    practical    test,    where    a    quality    control    has    been    made    to    compare    a    2D-drawing    with    a    3D-model.    The    purpose    with    the    practical    part    was    to    investigate    if    the    2Ddrawing    checklist    could    be    used    on    the    3D-model,    and    if    the    same    working    process    could    proceed.    The    result    has    given    indications    that    quality    controls    in    3D-models    can´t    be    performed    in    the    same    way    as    with    2D-drawings.     The results and discussions has led to five chosen uncertainties that’s important to take into account while when performing quality controls in drawing free building projects. Clarity and experience, dimensions, details and documentation and status are the four uncertainties and possible suggestions of how to develop these are included in the report.

Digitaliseringen påverkar samhällets alla områden och människor har fått högre krav på tillgänglighet. I många länder, Sverige inklusive, utvecklar regeringar strategier för att se till att landet hänger med i denna snabba utveckling. I Sverige har en digitaliseringskommission tillsats för att se till att offentliga tjänster ska digitaliseras. En offentlig tjänst är kollektivtrafiken. Just kollektivtrafiken nämner digitaliseringskommissionen tämligen lite, trots att det är en viktig samhällstjänst där digitaliseringen har påvisats ha många möjligheter. Digitaliseringen innebär en förändring för många organisationer. Ofta hamnar fokus på organisationskultur när förändringar kommer på tal. Denna rapport syftar till att undersöka förändringsbenägenhet för digitalisering hos en kollektivtrafiksförvaltning. Rapporten utgår från en fallstudie av kollektivtrafikförvaltningen UL för att se vilka utmaningar och möjligheter deras organisationskultur skapar för digitalisering. Fyra intervjuer med anställda från UL har genomförts. Resultatet från dessa analyseras och kopplas till Gerry Johnsons teoretiska modell “the cultural web”. Slutsatsen är att det är många strukturella svårigheter då det dels handlar om en myndighet som delvis finansieras av skattepengar, och dels att idéer till utveckling endast kommer från de anställda men att stöd ovanifrån tycks saknas.

Digitalisering och användande av datorer har ökat kraftigt i samhället, så även i skolans värld. Under de senaste åren har allt fler skolor försett varje elev med en egen dator, så kallade en-till-en-datorer. Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse relaterad till så kallade en-till-en-datorer, det vill säga att varje elev har en egen dator, gällande möjligheter, farhågor, direktiv och arbetssätt. Frågeställningarna är följande avseende en-till-en-datorer: Vilka möjligheter och farhågor upplevde lärarna vid införandet? Vilket stöd och vilka krav på förändring har lärarna från ledningen? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som redskap. Som respondenter valdes pedagoger som arbetat som lärare både före och efter införande av en-till-en-datorer. Totalt intervjuades 16 lärare som tjänstgör i grundskolans senare år eller på gymnasiet. Respondenternas beskrivna undervisning efter införandet skattas med SAMR-modellen som utgångspunkt. Studiens resultat visar att de möjligheter som respondenterna upplevde vid införandet låg ganska nära deras praktiska vardag. Respondenterna i grundskolans senare år upplevde ett svagt eller obefintligt stöd från sin ledning medan respondenterna på gymnasiet upplevde både delaktighet och stöd. Inga av respondenterna känner något egentligt krav, utan endast önskemål, från sin ledning på att använda datorerna i undervisningen. Respondenterna har emellertid förändrat sin undervisning i flera avseenden till att nyttja datorerna. Bortsett det enda praktiska ämnet, Idrott och hälsa, som förekommer i studien använder de flesta respondenterna datorerna i sin undervisning på ett sätt som innebär förbättringar eller som vore svårt att genomföra utan datorstöd.

Redovisningskonsulten har i syfte att hjälpa företag med ekonomi, administration samt frågor rörande verksamheten och i takt med att samhället utvecklas, förändras även redovisningskonsultens yrkesroll. Digitalisering och automatisering är faktorer som främst påverkar utvecklingen av konsultens yrkesroll då dessa effektiviserar och ersätter tidigare arbetsuppgifter som utfördes manuellt av människor. I och med utvecklingen av yrket ställs redovisningskonsulten införutmaningar, därav är det av betydelse att studera ytterligare faktorer för att få en rättvisande bild av yrkets framtid. Tidigare forskning har inte i större omfattning berört redovisningskonsultens framtida yrkesroll och har i vår vetskap fokuserat mer på revisionsbranschen. Då redovisningskonsultens roll blir allt viktigare samt att branschen är under en ständig förändring anses studien vara av värde att genomföra. För att studera hur redovisningskonsulten resonerar kring yrkets framtidutgår studien från faktorerna (1) digitalisering och automatisering, (2) redovisningskonsultens attraktion, (3) rådgivning och nya tjänster samt (4) reglering. Vidare är en aspekt som inkluderas ifalldet finns en skillnad mellan redovisningsbyråer som är självständiga respektive kopplade med en revisionsbyrå, eftersom branschen under 2018 genomgick stora förändringar där två byråer från Big four sålde sinarespektive redovisningsverksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där respondenterna har bestått av ettjämnt antal respondenter från både koppladeoch självständiga byråer. I studieninkluderade vi respondenter som tillhör tidigare Big four, då dessa byråer är marknadsledande samt ligger i framkant i digitaliseringen och anses därför bättre kunna resonera kring yrkets utveckling. Det empiriska materialet visar att alla faktorer kommer ha en påverkan på redovisningskonsultens framtida yrkesroll men i olika utsträckningar. Resultatet visarattfaktorerna digitalisering och automatisering, redovisningskonsultens attraktion samt rådgivning och nya tjänster kommer ha en effekt på den framtida yrkesrollen. Reglering kan komma att påverka denframtida yrkesrollen men inte i samma utsträckning som de övriga faktorerna. Studien visar även en skillnad mellan byråer som tillhör kopplade respektive självständiga byråer i vilka möjligheter och hinder dessa ser i framtiden. Det som kopplade ser som en möjlighet ser de självständiga som ett hinder och motsvarande, varför det endast är möjligt att bedömaskillnader i slutsatserna mellan dessa. Samtliga respondenter är däremot överens om att yrket kommer bli mer digitaliserat och automatiserat och i och med detta frigör det mer tid för redovisningskonsulten att lägga på rådgivning i framtiden.

Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.

I det här arbetet har en enkätundersökning genomförts för att undersöka de förutsättningar lärare haft vid införandet av programmering i läroplanen samt hur lärare upplevt förberedelserna inför förändringen. Enkäten besvarades av verksamma mellanstadielärare i en medelstor stad i södra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter med utgångspunkt från tidigare forskning. Studiens resultat visar att den största andelen lärare som utbildat sig inom programmering har gjort det på eget initiativ. Det framgår att vissa lärare har fått möjligheten att utbilda sig genom sina arbetsplatser, medan andra fått göra det på sin egen fritid. Studien synliggör även lärares uppfattningar om det stöd de fått under införandet av programmering, vilket talar för att majoriteten av lärarna inte varit nöjda. Resultatet visar att lärarnas kunskaper om programmering hindrar dem från att bedriva en undervisning för alla elevers olika kunskapsnivåer.Studien bidrar således till att uppmärksamma lärares egna uppfattningar om deras kunskaper och undervisning om programmering. Rektorer och lärare kan därför, genom denna studie, bedöma om det behöver läggas mer fokus eller resurser på kompetensutveckling av lärare.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur digitala verktyg kan användas för att stödja elevers lärande i naturvetenskap i årskurs 4–6. Syftet besvaras via frågeställningen ”Hur används digitala verktyg i det naturvetenskapliga klassrummet och hur beskriver lärare i årskurs 4–6 dess betydelse för att synliggöra samt stödja elevernas lärande i naturvetenskap?” Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av tre naturvetenskapslärare och klassrumsobservationer i samma lärares klasser där naturorienterande ämnen (NO) undervisas. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Studien visar att alla de NO-lärare som deltog i studien använder digitala verktyg för att stötta elever med olika behov. Både elever i svårigheter och elever som behöver större utmaningar kan stöttas då digitala verktyg hjälper lärarna att individualisera uppgifterna. Digitala verktyg hjälper eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande i NO, bland annat genom att det har blivit enklare att inhämta information. Motivation är en annan viktig aspekt med digitala verktyg, elever visar gärna upp sina naturvetenskapliga arbeten när de med hjälp av digitala verktyg kan göra sina arbeten snygga och strukturerade. Det gör att eleverna samtidigt synliggör sitt lärande för läraren. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Denna uppsats handlar om hur programmering som verktyg i matematisk problemlösning har implementerats sedan det infördes som obligatoriskt i flera av gymnasiets mattekurser hösten 2018. Syftet är att reda ut vilka programmeringsspråk och programbibliotek som används ute i klassrummen och hur det upplevs av elever och lärare med avseende på svårighetsgrad, nytta för matematiken och om det bidragit till ett ökat intresse för programmering i allmänhet hos eleverna. Även eventuella könsrelaterade skillnader i dessa frågor har undersökts, då en av de politiska intentionerna med införandet varit att en förhoppning att främja flickors it-intresse. Arbetet tar sitt teoretiska avstamp i en genomgång av den politiska bakgrunden till införandet, tidigare studier i ämnet och en kort historik om programmeringens roll i läroplanerna. Med hjälp av digitala enkäter har fallstudier företagits i två klasser från olika gymnasieskolor i Skåne, där elever och lärare fått ta ställning till antal påstående genom att gradera på en skala hur väl påståendena stämmer samt komplettera med eventuell textkommentar. Enkäterna var anonyma men utformade på ett sådant sätt att lärare och elever kunnat kopplas samman klassvis. Av resultatet har framkommit att många elever visserligen uppfattar programmeringen som svår och inte anser att den underlättar förståelsen för matematik. Men det framkom också att skillnaden var stor i dessa frågor och svaren tycks hänga samman med lärarens tidigare erfarenhet av programmering och i vilken omfattning programmeringen lärts ut. Intresset för programmering i allmänhet tycks inte ökat nämnvärt p.g.a. att det ingår i matematiken, men det låter sig heller inte entydigt sägas om någotdera könet var mer positivt eller negativt inställd till programmeringen. En något större andel tjejer än killar valde det allra mest negativa alternativet i enkätfrågorna, men klumpar man samman de mest negativa respektive de mest positiva alternativen på varsin halva om mitten, var tjejerna å andra sidan något överrepresenterade bland de positiva alternativen. Python verkar vara ett lämpligt programmeringsspråk att använda. Det är viktigt att tillse att lärare har tillräcklig kunskap i programmering och att omfattningen i utlärandet av programmering inte blir alltför ytlig, för att eleverna skall tillägna sig nyttan av det. Obligatorisk programmering i matematik kan potentiellt bidra till att fler för upp ögonen för ämnet och på sikt minska den sneda könsfördelningen bland yrkesprogrammerare.

Digital handel utvecklas och effektiviseras ständigt. Elektronisk tillit betonas avgörande för konsumenters digitala köpintention. Nyligen lanserades Instagram-betalning på den amerikanska marknaden, funktionen ämnar ge ökad produkttillgänglighet i applikationens bildflöde. Vid expandering kan Sverige ses som en potentiell marknad. Studien undersöker därmed hur svenska konsumenters elektroniska tillit påverkas i en effektiviserad digital kontext som Instagram-betalning. Sju hypoteser formuleras utifrån tidigare forskning och kontextuella skillnader. Data inhämtas via en digital enkätundersökning med 265 respondenter, som sedan bearbetas och analyseras via tabeller, figurer och statistiska metoder. Resultaten visar att upplevd risk att spara personuppgifter har negativ signifikant effekt på elektronisk tillit till Instagram-betalning, medan upplevd kvalitet utifrån funktionen och upplevd tydlighet gällande produktinformation har positiv signifikant effekt. Tre av sju hypoteser accepteras. Detta ger betydelsefulla teoretiska och praktiska implikationer. Dels förståelse för konsumentbeteende i en effektiviserad kontext, dels strategier för att indirekt skapa köpintention. Slutligen ges förslag till vidare forskning och praktiska implikationer.

Research question: How can a regional centre of excellence develop new opportunities for digital collaboration? Purpose: The aim of the study is to explore new opportunities for collaboration through interviews of six member companies to the center of excellence Automation Region. The interest in the study is to investigate the value and possible obstacles and needs the members experience in the service / services provided. In turn, with the help of theoretical support, the aim is to counteract and improve the perceived weaknesses Automation Region has through digital solutions. Method: The research design of the study is a qualitative case study based on an inductive approach. The primary empirical data was derived from semi-structured interviews on six members to Automation Region. The remaining empirical data was collected with previously conducted surveys of AR and notes/comments from members. Conclusion: To promote innovative collaboration, it is proposed to build a community, benefit from crowdsourcing and implement a matchmaking-system to drive collaboration and innovation. The proposals are applied and made available as digital services that are delivered by Automation Region to the members. / Forskningsfråga: Hur kan ett regionalt kompetenscentrum utveckla nya möjligheter för digital samverkan? Syfte: Studiens syfte är att utforska nya möjligheter för samverkan genom att utgå från sex intervjuer från medlemsföretag till kompetenscentret Automation Region. Intresset i studien är att undersöka värdet samt möjliga hinder och behov medlemmarna upplever i tjänsten/tjänster som tillhandahålls. I sin tur, med hjälp av teoretiskt stöd, syftas att motverka och förbättra de svagheter Automation Region upplevs ha genom digitala lösningar. Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ fallstudie med sex semistrukturerade intervjuer, sekundärdata från uppdragsgivare och erfarenhetsbaserad empiri från författarnas egna tid hos uppdragsgivaren. Slutsats: För att främja innovativ samverkan föreslås att bygga upp en community, dra nytta av crowdsourcing samt implementera ett matchmaking-system för att driva fram samverkan och innovation. Förslagen tillämpas och tillgängliggörs som digitala tjänster som levereras av Automation Region till medlemmarna.