This master's thesis focuses on the development of a strategy for aninformation service in the area of digitization of cultural heritage andresearch, with a web based platform as implementation of the strategy. Viathe platform, digital collections and research are presented and shared.Services around the platform are provided. Support activities comprise thewhole chain of digitization, from digitization to archival of the digitizedobjects. The information service aims for a new approach to combine ICT andestablished research; research and industrial practice were combined andcooperation of participants from various backgrounds was enabled. Thestrategy and organization of such information service was described using a“quality management system”, standard ISO 9001. The development of theplatform followed engineering practices. A guideline for the platform wasestablished as part of the quality management system. On the platform, initialcollections were encoded by the humanities' text encoding standard TEI, thatbases on XML, and analysis with them were done. / Program: Masters programme: Library and Information Science, Digital Library and Information Services

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur bildlärare tolkar sitt uppdrag att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker i bildämnet och vad dessa digitala delar kan innebära för bildundervisningen samt kunskapsutvecklingen hos elever i åk 1–6. Detta görs genom fyra kvalitativa intervjuer. Hela studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt det designteoretiska perspektivet för att få en helhetssyn av lärarnas upplevelser av sin digitala bildundervisning. Resultatet av de fyra intervjuerna visar att lärarnas upplevelser skiljer sig samt att det finns vissa gemensamma synsätt. Dessa grundar sig i att lärarna upplever att de förutsättningar som lärare har till sitt förfogande inte är tillräckliga för att upptäcka och ta till vara på de möjligheter som digital bildundervisning kan innebära. Enligt lärarna i denna studie så brister det i rektorernas ansvar att se till att dessa förutsättningar finns. Vilket resulterar i att nästintill alla av de intervjuade lärarna inte heller upplever att de kan och förmår att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker.

Syfte och Forskningsfrågor Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flygbolag, ur ett företagsperspektiv, kan arbeta med ljudsinnet i form av anpassad musik efter resenärers sinnesstämningar under en flygresa. Detta för att visa hur flygbolagen kan arbeta med musikpsykologi med hjälp av digitaliseringen och därmed skapa mer personliga reseupplevelser för sina konsumenter som även gynnar deras varumärke. Utifrån syftet har vi formulerat följande forskningsfrågor: 1. Hur arbetar flygbolag med ljudsinnet med hjälp av musik under en flygresa? 2. Hur kan flygbolag använda musik för att skapa en önskad sinnesstämning för sina resenärer? 3. På vilka sätt kan anpassad musik under en flygresa främja flygbolagen som varumärke? Metod Vår studie bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. Vårt empiriska material har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät med öppna frågor till två respondenter. Intervjuerna och enkäten har genomförts med personer inom både musikoch flygbranschen för att få en insikt i ämnet. Slutsatser Det är bevisat att musik kan påverka människors sinnesstämning samt ta bort fokus från oönskat ljud. Om flygbolagen har ett strategiskt arbete med musik under sina flygresor med framtagna spellistor efter sinnesstämningar som resenärerna kan lyssna på individuellt, kan kundvärdet öka. Det i sin tur kan gynna flygbolagets kundrelationer och varumärke. / Purpose and research questions The purpose of this thesis is to examine how airlines, from a business perspective, can benefit from working with sound consisting of music adjusted to fit the travellers mood during the flight. We want to show how airlines can use the digitalisation to work with music psychology and thereby create a more personal travel experience for their consumers, which also will favour them as a brand. From this purpose we aim to answer these research questions: 1. How does airlines work with sound by using music during a flight? 2. How can airlines use music to create a desired mood for their travelers? 3. In what ways can adjusted music during a flight benefit airlines as a brand? Method Our study is based on a qualitative research method. It has a deductive research approach with some incorporating inductive elements. Our empirical data is collected through six semistructured interviews and a qualitative questionnaire with two respondents. The interviews were done with people in both the music and the airline industry in order to gain insight in the subject. Conclusion It has been proven that music can affect people's mood and remove focus from unwanted sounds. If airlines have a strategic work with music during their flights with developed playlists for moods that travelers can listen to individually, the customer value can increase. This in turn can benefit the airline's customer relations and brand.

This thesis takes its point of departure in how the digitization of research libraries has changed how researchers search for information. The study examines how digitization has affected the library and librarians. It investigates the information seeking and information needs of researchers within a specific context i.e. the Institute of Biomedicine at the University of Gothenburg. It explores how researchers search for relevant information and whether the support provided by the Gothenburg University Library is sufficient for their (information) needs. Interviews were conducted with seven researchers at different stages of their career. This was complemented with a review of user studies research in library and information science (LIS) as well as reports from different universities.The results show that on one hand the researchers are satisfied with the information they retrieve from searching in PubMed and Google and do not want assistance from the library regarding this. On the other hand they do want support with other specific tasks i.e. data curation, making graphic figures, registration of information in the university’s repository. The study concludes by discussing how librarians have become invisible to the researchers due to digitization of the research library and to gain visibility the library needs to proactively seek the researchers’ attention and create places to interact.

Syftet med denna uppsats är att närmare studera vilka erfarenheter historielärare och lärarstudenter i historia har av de nya tekniska verktyg som finns tillgängliga i och utanför klassrummet. Förhoppningen var dels att ta reda på vilka förutsätt-ningar lärarna har fått och får nu, från sina utbildningar, och dels att se lite närmare på om och i så fall hur lärarrollen kan komma att förändras i och med dessa nya verktyg. Detta gjordes genom att intervjua lärare, aktiva på mellanstadiet och hög-stadiet, samt blivande lärare på högstadiet och gymnasiet. Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att använda tekniken i historieundervisningen, men att samtliga är självlärda i hur de kan använda den på bästa sätt. Det finns också en önskan om att få en bredare grund att stå på från lä-rarhögskola och skolledningars sida när det gäller att lära ut i historieämnet med hjälp av den nya tekniken, och inte bara få teknisk information kring verktygen vilket de får idag. / <p>historia</p>

Digitalisering menas vara en av de mest grundläggande drivkrafterna för långsiktig förändring inom redovisningsbranschen. Redovisningskonsultens arbete är brett och detta digitala skifte påverkar yrkesrollen inom många aspekter. Att skapa förståelse kring en förändring likt digitalisering menas kräva en analys av den externa miljön tillsammans med individens upplevelse av denna där tidigare studier ofta menas framställa digitaliseringens influenser som skev. Detta leder fram till studiens syfte att genom ett institutionellt perspektiv skapa förståelse för redovisningskonsultens upplevelse av förändringen, möjligheterna och utmaningarna som digitaliseringen medför till yrkesrollen. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Studiens resultat visade att den pågående digitaliseringen innebär en förändring för redovisningskonsultens yrkesroll i form av ett institutionellt strukturellt skifte på samtliga nivåer vilket inte går att undvika. / Digitization is stated to be one of the most fundamental driving force for long term change in accounting. The accountants work is broad and a digital change has the power to change the profession on multiple levels. It requires analyzing the external environment together with the individual’s experience of this to create an understanding about the turbulent change that digitization entails, a subject that other studies mean needs clarification. This study aims to create an understanding about the accountant's experience about changes, opportunities and challenges of the profession as a result of digitization through an institutional perspective. This was made with an qualitative method using semi-structured interviews. The results of the study showed that the accountant experiences the ongoing digitization as a institutional, structural change on all levels of the profession which is inevitable.

En studie av Lundgren, Rosén och Jahnke (2017) visar att det finns ett behov att lyfta lärarnasarbetssätt inom Svenska För Invandrare (SFI). Studien betonar vikten mellan SFI undervisningen ochvardagslivet där eleverna kombinerar språket med vardagen. Utifrån ett lärar- och elevperspektivämnar studien att undersöka hur digitaliseringen förändrar undervisningens form inom SFI. Studienär av kvalitativ form med semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju sominsamlingsmetod. Åtta personer som har koppling till SFI har deltagit i intervjuerna som transkriberasoch analyseras med hjälp av hermeneutisk metod. Studiens resultat visar att med hjälp av digitalamedel har lärarna fått en ny arbetsmiljö och skapat nya arbetssätt med en positiv relation tillundervisningen. Diskussioner finns dock från lärarnas samt elevernas sida när distansstudier inte harsamma kvalité på undervisningen och lärande. Lärarnas arbete effektiviseras och därmed ökar derastid med eleverna. Lärarna upplever att digitaliseringen erbjuder eleverna en bättre kvalité påundervisningen och elevernas lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Problemställning: Mellan åren 2011 och 2017 lades 5000 fysiska butiker i Sverige inom sällanköpsvaruhandeln ner, samtidigt har e-handelns omsättning ökat markant de senaste åren. I Linköping har den fysiska handeln inte minskat nämnvärt det senaste året vilket gör det intressant att studera hur de fristående butikerna i staden agerar för att hantera den ökade konkurrensen e-handeln och digitaliseringen bär med sig. Med anledning av detta undersöker studien hur fristående fysiska butiker konkurrerar och hur de står emot e- handeln. Forskningsfrågor: -        Hur arbetar fristående fysiska butiker med konkurrensstrategier? -        Hur påverkas fristående fysiska butikers strategier av de strukturella förändringar digitaliseringen medför? -        Hur ser fristående fysiska butiker på sin framtid med avseende på vilka strategier som kan stärka deras konkurrenskraft och möjlighet att långsiktigt överleva? Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur fristående fysiska butiker hanterar den ökade konkurrensen från e-handeln i och med digitaliseringen och hur de ser på sin framtid. Resultat: I studien framkommer att de fristående fysiska butikerna i regel inte arbetar efter strategier som framhävs i teorin, utan snarare baserar sina beslut på känsla. Vidare har e- handeln påverkat butikerna dels negativt på grund av bland annat priskriget den medför men även positivt då de fått möjlighet att nå fler kunder och sälja mer. Vår referensram visade sig inte vara tillräcklig för att beskriva vilka faktorer butikerna upplever som viktiga, utan behöver justeras eller kompletteras. Kunskapsbidrag: Studien bidrar med en insikt om hur fristående fysiska butiker i en svensk stad strategiskt hanterar den ökade konkurrensen som kommit i och med digitaliseringen. Studien belyser även att traditionella teorier behöver justeras och utökas för att beskriva handelssituationen för fristående fysiska butiker i ett digitaliserat samhälle. / Problem: Between 2011 and 2017, 5000 physical stores within durable goods in Sweden were closed, while e-commerce's sales have increased significantly in recent years. In Linköping, physical trade has not declined notably in the past year, which makes it interesting to study how independent stores in the city act to manage the increased competition e-commerce and digitalization entail. With this in mind, the study investigates how physical stores compete and how they resist e-commerce. Research Questions: -        How do independent physical stores work with competitive strategies? -        How are the strategies of independent physical stores affected by the structural changes caused by the digitalization? -        How do independent physical stores envisage their future when it comes to competitive strategy and long-term survival opportunities? Purpose: This study aims to create an understanding of how independent physical stores manage the increased competition from e-commerce and digitalization as well as how they envision their future. Conclusion: The study concludes that independent physical stores do not avail the competitive strategies provided by the theoretical framework, but rather base their decisions on intuition. The digitalization has brought both negative and positive consequences upon the independent physical stores. The competitiveness regarding pricing has increased which is negative, but digitalization can also be used as a tool to reach more potential customers and thus, enhance sales. The theoretical framework of this study proved to be limited in its ability to describe which factors the independent physical stores find important, and is therefore in need of adjustments or supplements. Contribution: The study contributes with knowledge of how independent physical stores in a Swedish city strategically manage the increased competition that has come with the digitalization. The study further highlights that traditional theories are in need of adjustments and expansion to better describe the trading situation of independent physical stores in a digitalized society.

Digitaliseringen av samhället har inneburit stora förändringar för både verksamheter och privatpersoner, såväl möjligheter som utmaningar. Från det att iPhone introducerats har utvecklingen av både smartphones och nya digitala tjänster fått en explosiv tillväxt. I takt med ökningen av dessa nya digitala tjänster och applikationer medför detta både positiva förändringar likväl oavsiktliga konsekvenser. Det finns svårigheter med dessa oavsiktliga konsekvenser vid applikationsutveckling eftersom det är svåra att förutse samt att det är svårt att förutse hur människor kommer agera när de använder den färdiga applikationen. Denna studie syftar till att öka förståelse för vikten av utvecklares ansvar samt utmaningar vid applikationsanvändning, vilket bör uppmärksammas vid applikationsutveckling och nya digitala tjänster.   För att uppnå detta tillämpades designprocessen som har strukturerat studien för att ta fram vårt designförslag som presenteras i form av en prototyp för en parkeringsapplikation samt rekommendationer för utvecklare. Designförslaget och rekommendationerna bygger på den data som har samlats in genom kvalitativa djupintervjuer med utvecklare samt undersökning för hur dagsläget ser ut vad gäller ansvar och dilemman vid utveckling.   Resultatet visar på hur viktigt det är att kravspecifikationer från kunden är väl utförda för att slutprodukten ska uppnå bästa resultat. Däremot finns det inte alltid tillräcklig tydliga riktlinjer att följa inom dessa utvecklingsverksamheter för att fatta beslut. Skulle ett projekt ge upphov till ett dåligt utfall är det upp till den enskilda individen att belysa situationen. En situation där den enskilda individens ansvarsförmåga spelar in. Resultatet av intervjuerna samt rekommendationerna har därmed kunnat generera ett designförslag för hur ansvar kan tillämpas vid applikationsutveckling. Slutsatsen är att vid utveckling bör balans mellan ansvar och användarupplevelse eftersträvas. Utvecklas säkerhetsåtgärder som ska implementeras i en applikation ska de framkalla en positiv attityd och påvisa användare snarare än bestämma över deras interaktion.

Då samhället är under ständig utveckling framförallt när det handlar om digitalisering så behöver pedagoger ha kunskap och gemensam samsyn kring digital kompetens. Detta för att tidigt kunna stötta och uppmuntra barn till att använda de olika digitala verktyg som finns att tillgå i förskolan då vi lever i ett kunskapssamhälle och användningen av digitala verktyg börjar i allt yngre åldrar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger beskriver arbetet kring digitalisering och digitala verktyg i sina verksamheter. För att komma fram till svar på vårt syfte har vi använt oss utav följande tre frågeställningar ”Hur beskriver pedagogerna sitt arbete kring digitala verktyg” ”Hur beskriver pedagogerna de positiva och de negativa effekterna vid användning kring digitala verktyg?” samt ”Hur beskriver pedagogerna den ständiga digitala utvecklingen som sker i deras verksamheter”. I studien tas det upp tidigare forskning och annan relevant litteratur där vi lyfter fram förskolans styrdokument och riktlinjer samt pedagogernas uppdrag, kompetens, inställning och användningsområden kring digital kompetens. Vi har i vår studie valt att använda oss utav den kvalitativa metoden. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju. Sammanlagt deltog sex pedagoger. Gruppsamtalen bygger på att pedagogerna gemensamt diskuterar sina erfarenheter och kunskaper kring digital kompetens. Under samtalen valde vi att spela in intervjuerna samt fördes även anteckningar. Resultatet visar att pedagogernas syn på den digitala utvecklingen som nu sker är eniga och tycker att de hänger med bra i den digitala utvecklingen som sker. Det framgår även att pedagogerna ser sitt arbete kring digitala verktyg som ett komplement, hjälpmedel och att de ser det som en ytterligare möjlighet i deras undervisning med barnen. Resultatet visar även att pedagogernas syn på deras arbete var likvärdigt, intressant och utvecklande. De positiva effekterna som lyfts i studien är bland annat att pedagogerna beskriver att de kan jobba på ett helt annat sätt och att det bara är fördelar för personalen att använda sig av digitala verktyg. De beskriver vidare att deras arbete innebär att de kan arbeta på flera olika sätt. De negativa effekterna som bland annat framkom är att det är tidskrävande att sätta sig in i den digitala världen med allt vad det innebär. Pedagogerna var även eniga om att hitta en balans kring användandet av digitala verktyg.