Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora interna och externa utmaningar, vilket ställer stora krav på intern och extern effektivitet inom offentliga verksamheter. Mycket hopp har tilldelats digitalisering för att kunna lösa de problem som olika samhällen nu står inför. Den offentliga sektorn i Sverige har dock halkat efter i sin digitalisering när den sätts i relation till offentlig förvaltning i andra länder. Regeringen har påbörjat en digital förnyelse av det offentliga Sverige under programmet “Digitalt först” för att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Programmet betonar bland annat målet, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Rapporter visar dock att myndigheter inte har levt upp till regeringens årliga målsättning. Samtidigt efterfrågas det mer forskning kring de aspekter som målet berör. Detta väcker frågan kring hur utmaningarna i digitaliseringsprocessen ser ut i myndigheter utifrån regeringens mål.   Syfte: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur det inom myndigheter arbetas med digitalisering utefter regeringens mål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Som en del av detta ämnar studien att synliggöra vilka utmaningar och perspektiv som finns i myndigheters digitaliseringsarbete med fokus på innovation, samverkan och öppna data, för att myndigheter ska kunna genomföra lyckade digitaliseringsprojekt i framtiden.   Metod: För att uppfylla denna studies syfte har en fallstudie genomförts, vilket har legat till grund för hur forskningen har genomförts. Den empiriska materialinsamlingen har inhämtats från semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Digitaliseringen av den offentliga sektorn är under utveckling och det finns kvar att göra innan den offentliga sektorn når regeringens mål, att bli världsledande inom digitalisering av offentlig sektor innan 2025. Arbetet har hittills inte varit helt enkelt då det finns stora utmaningar som myndigheter behöver beakta i arbetet för att uppnå regeringens digitaliseringmål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Resultatet av vår studie visar att de utmaningarna som påvisas i samtliga medel (innovation, samverkan och öppna data) framförallt är kopplade till juridiska, mentala och tekniska utmaningar. Studien har framförallt bidragit med att befästa att ytterligare faktorer behöver förstås för en framgångsrik digitalisering än vad tidigare forskning har belyst. Vidare har studien bidragit till mer forskning kring hur myndigheter ställer sig till digitalisering och dess utmaningar. / Background and problem: The public sector is facing great internal and external challenges, putting pressure on internal and external efficiency within public organisations. Hope has been given to digitalisation to solve the problems different societies are faced with. The public sector in Sweden has nevertheless been halting in relation to e-government development in other countries. The Swedish government has initiated a renewal of the public sector within the program “Digitalt först” in order for Sweden to become the country which is the most prominent in utilising the potentials of digitalisation. Among other things, the program calls for a more open government which supports innovation and participation. Reports are nevertheless indicating that authorities within the public sector have not achieved the yearly goals stated by the Swedish government. Furthermore, additional research is called for regarding the different aspects of the goal. This evokes the query concerning the challenges of the digitalisation process within authorities relating to the goals set by the Swedish government. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how the public sector work towards the government goal, a more open government which supports innovation and participation. As a part of this, the study aims to illustrate the barriers and perspectives within the Public sector’s work with digitalisation, with a focus on innovation, co-creation and open data. The is carried in order for the public sector to accomplish digitalisation projects successfully in the future. Method: To fulfil the purpose of this study, a case study was carried out. In the case study, empirical information has been collected through semi-structured interviews and public documents. Conclusion: The digitalisation of the Swedish Public sector is in progress and there is still work that needs to be done in order for the public sector to fulfil the Swedish government’s goal of becoming world-leading in digitalisation within the public sector before 2025. The process of digitalising the public sector has not been easy and has come with barriers which needs to be addressed in order to fulfil the target of a more open government which support innovation and participation. The study concludes that each tool (innovation, co-creation and open data) above all are associated with legal, mental and technical barriers. The main contribution of this study is to highlight that additional aspects needs to be considered in order for authorities to digitalise successfully. In addition to this, the study has contributed to research regarding the perspectives of authorities on digitalisation and its challenges.

För att uppnå en högkvalitativ slutprodukt ställs idag allt högre krav på den som utför arbetet. Byggprojektets ingående processer ska planeras, utföras, kontrolleras, uppföljas samt dokumenteras. Detta examensarbete fokuserar på kvalitet-, miljö och arbetsmiljöarbetet (KMA) i produktionsskedet för att utreda framtida utvecklingstendenser inom KMA. Lönsamhet inom en organisation är, oavsett bransch, en av de mest fundamentala hörnstenarna för verksamhetens framtid och utveckling. För att möjliggöra lönsamhet inom en organisation krävs ett gediget arbete med effektivisering för att undvika slöseri av tid och resurser. Arbetssätt och rutiner behöver ses över regelbundet för att kunna avgöra om och vad som kan förbättras. KMA-arbete i byggprojekt finns för att dels proaktivt kunna förhindra att kvalitets-, miljö och arbetsmiljöaspekter brister men även för att kontinuerligt kunna säkerställa att KMA-aspekterna uppfylls enligt rådande föreskrifter. Eftersom kraven är många, krävs det att organisationen som bedriver den befintliga entreprenadverksamheten har ett fungerande ledningssystem för att kunna erhålla en struktur och välorganiserad KMA-dokumentation. Problematiken idag ligger i att dessa ledningssystem ofta är separerade och inte alltför sällan uppdelade på olika plattformar, webbaserade lösningar, egna mallar etcetera. Dels så medför detta en oordning, slöseri av tid och i värsta fall en oengagerad organisation. På lång sikt kan verksamhetens KMA-arbete påverkas negativt vilket i sin tur kan leda till oönskade konsekvenser gentemot beställarsidan såsom försämrade relationer etcetera. Med hjälp av litteraturstudier, arkivstudier, fallstudier samt intervjuer i detta examensarbete erhölls resultat som påvisade att KMA-arbetet har stora utvecklingstendenser i framtiden. Digitalisering av det administrativa arbetet efterfrågades av de intervjuade, där samtliga dagligen arbetar med KMA-frågor. De ansåg att exempelvis en applikation (app) som kan användas på en smarttelefon skulle medföra tidsbesparingar i det dagliga arbetet. För att tydliggöra tidsbesparingar i det dagliga KMA-arbetet genomfördes tre beräkningar med hjälp av rimliga antaganden utifrån samråd med handledare och medelvärden utifrån intervjusvar och litteraturstudien. Beräkningsexemplet omfattar tidsåtgången för en skyddsrond med nuvarande arbetsmetod jämfört med en digitaliserad arbetsmetod. Enligt beräkningsresultatet finns besparingspotential upp emot 815 timmar vilket motsvarar cirka 199 645 kronor endast i avseende till skyddsronder, egenkontroller och fuktronder om företaget har fem pågående projekt som löper parallellt under ett års tid. Om likvärdiga antaganden kan göras med alla moment som ingår i KMA-arbetet finns därmed en stor tids- och kostnadseffektiviseringspotential gällande KMA inom byggnadsproduktion. / The main purpose with this work was to analyze thecurrent problem areas within quality-, environment and work environment in theconstruction industry, and to develop a potential improvement which results inincreased efficiency in the subject of speaking. The study’s focus applied on thecurrent working method which is used today within quality-, environmental andwork environment. A comparison has been made to see if this method is the mostefficient according to time and economic aspects or if there is another methodthat is more profitable. The result has been produced by doing a literaturestudy followed by a series of case studies. The case study includedobservations from two different construction sites, an archive study of documentsassigned from our collaboration partners Peab and Aros Bygg & Förvaltningand finally from interviews with individuals whose competence is of value tothis work. To gain a wider understanding of the current problem areas, acomparison between the literature study and the case study has been made. Basedon the comparison a line of argument can be made and it highlights specific workstages that can be improved and increase its efficiency. Based on the result arecurring improvement point has arisen which was digitalization of the practicaland administrative work in the form of digital programs and tools, and here iswhere development can be made. It would benefit all personnel affected by thedaily work with quality-, environment and work environment in the constructionindustry which would result in their work being simplified and a lot more time efficient.The communication within the project can be improved with the help of digitalprogram and tools which may result in improvements regarding communication betweenthe different parties. Feedback and follow-up would be more accessible which inturn could contribute to improved experience feedback within and betweendifferent projects. As a result, all parties involved in the project will benefitfrom it during the whole project and afterwards.

The purpose of this bachelor´s thesis is to examine how municipal libraries relate to national guidelines pertaining to the digitization of cultural heritage. Though these guidelines presently do not pertain to municipal libraries, we suspect that similar guiding principles will eventually be developed for them in the future as the digitalization of society continues. Our study aims to see to what extent municipal libraries with local heritage collections would be able to adhere to such guidelines should they be implemented. We intend to find this out by examining how the libraries in our study reason around the possibilities and obstacles of digitization, as well as how their reasoning differs from the national guidelines. The material for this study was collected by conducting five qualitative interviews with the librarians primarily responsible for the local heritage collections at five different libraries. The results were then analyzed by using thematic text analysis. The themes used were prominent areas of concern expressed in previous research pertaining to cultural heritage digitization. The four themes are comprised of technical uniformity, economy, copyright and awareness. In addition to thematic text analysis, the results were also examined within the theoretical framework of new institutionalism in order to see how the formal structures of the libraries function, and how they are affected by their surroundings in light of the digitalization of society. The results show that the libraries examined find that the main possibility of digitization is access, and that the biggest obstacle is financial. In general, we can conclude that the municipal libraries in our study would not adequately measure up to the national guidelines if they were to be implemented at the municipal level at this time.

Detta är en fallstudie med syftet att studera hur digitala verktyg används vid bildlektioner. För att kunna besvara detta har vi observerat tre bildlektioner på samma skola i södra Sverige. Vi valde sedan att dela in vår empiri i tre olika delar utifrån den didaktiska triangeln; lektionsinnehåll och elevers skapande, lärarens upplägg och strategi samt läraren och eleverna. Utifrån dessa kategorier jämför vi, samt ser skillnader i hur de digitala verktygen används under bildlektioner från årskurs 7 till 9 på en högstadieskola. I och med att det är en och samma lärare finns det stora likheter mellan lektionerna men också en del olikheter. Det vi kunde se i resultatet var att datorn var ett återkommande verktyg och stöd på flertalet olika sätt, både som verktyg i arbetet och som trygghet vid svårigheter. Vi diskuterar även relationen mellan lärarens och elevernas olika relationer till digitaliseringen, där vi kan se att eleverna tar med sig den digitaliserade världen till lektionerna på diverse olika sätt, medan läraren inte uppmärksammar den i någon vidare utsträckning. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Problemställning: Genom digitaliseringen går det att identifiera möjligheter i såväl företags kunskapshantering som affärsrelationer. Dessa består bland annat av möjligheter till mer data- och informationsunderlag och nya sätt att kommunicera på. Samtidigt innebär det även utmaningar i form av högre krav på hantering, anpassning och kunskap för att realisera möjligheterna. Vidare kan företag genom att digitalisera sig anta ekonomiska fördelar och digitaliseringen kan ses som nödvändig att hänga med i för att överleva på marknaden. Detta pekar på dilemmat och relevansen för företag att utnyttja digitaliseringen till sin fördel. Att undersöka vad dessa möjligheter och utmaningar består av, ter sig därmed aktuellt att studera i samband med kunskapshantering och affärsrelationer. Forskningsfrågor: 1. Hur gestaltar sig de huvudsakliga digitala förändringarna, och vilka möjligheter respektive utmaningar upplever anställda med dessa? 2. Vilka upplevs som de huvudsakliga möjligheterna respektive utmaningarna som digitaliseringens effekter har bidragit till gällande kunskapshantering inom företag? 3. Vilka upplevs som de huvudsakliga möjligheterna respektive utmaningarna som digitaliseringens effekter har bidragit till gällande hanteringen och upprätthållandet av affärsrelationer för företag? Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för de möjligheter och utmaningar som anställda på kunskapsintensiva B2B-företag upplever som effekt av digitaliseringen. Detta undersöks ur två huvudsakliga områden; kunskapshantering och affärsrelationer. Upplevda möjligheter och utmaningar kopplat till digitaliseringen som en förändring i företag studeras också och är det som inleder studien. Resultat: Det som vissa respondenter upplever som möjligheter upplevs som utmaningar av andra. Sett till digitaliseringen upplevs möjligheter till tidsbesparing och arbete med andra uppgifter, parallellt med en utmaning i samband med ökad hantering och stress. Investeringar upplevs riskera att inte besvara behovsbilden och synkronisering ses som utmanande, samtidigt som det beskrivs som en möjlighet ifall detta uppnås. Vid kunskapshantering visar sig möjligheter till såväl ökad som minskad motivation. Även sett till kommunikation internt och långsiktigt externt relationsbyggande samt tillit, kan digitaliseringen verka åt båda håll. Lagar, regleringar och bestämmelser visar sig vara en utmaning som flera respondenter upplever. Digitala verktyg upplevs kunna gynna kommunikation och kunskapsspridning, men även tiden framställs som en utmaning i detta sammanhang Kunskapsbidrag: Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka huvudsakliga möjligheter och utmaningar som anställda på kunskapsintensiva B2B-företag upplever som effekt av digitaliseringen. Denna förståelse är värdefull för företag som möter denna förändring; en medvetenhet kring möjligheter och en identifiering av utmaningar kan stärka arbetet. / Problematization: With the digitization, opportunities in knowledge management as well as in business relations are identified. These consist of, for example, opportunities in more data as well as information in decision making, but also new ways to communicate. Simultaneously, challenges in increasing demands on management, adaptation and knowledge occur to take advantage of the opportunities. Moreover, enterprises can realize economic benefits and the digitization can also be seen as something that they have to keep up with in order to survive on the market. This shows the dilemma, as well as the importance, for enterprises to take advantage of the digitization. Therefore, it is of interest to examine what these opportunities and challenges consist of, focusing on knowledge management and business relations. Research questions: 1. How are the main digitization changes shown, and which are experienced as the main opportunities and challenges? 2.Which are experienced as the main opportunities and challenges that the effects of the digitization have contributed to, focusing on enterprises’ knowledge management? 3. Which are experienced as the main opportunities and challenges that the effects of the digitization have contributed to, focusing on the management and maintenance of business relations in enterprises? Purpose: The study aims to reach a deeper understanding of the opportunities and challenges that workers in knowledge intensive B2B-enterprises experience as an effect of the digitization. These are being examined focusing on two main areas: knowledge management and business relations. Experienced opportunities and challenges with the digitization as a change in enterprises is also examined and begins the study. Result: Aspects that some respondents expressed as opportunities, others experienced as challenges. Digitization is described as an opportunity to make time savings that can be invested in other tasks, as well as it is experienced as a challenge in increasing work with management and stress, as a result. IT-investments are associated with the risk of not fulfilling the needs and synchronization is described as a challenge, as well as an opportunity if it is achieved. Correlated to knowledge management, digitization can increase as well as decrease the motivation. In internal communication, long term business relations and trust, the digitization is experienced as affecting in different directions. Laws and regulations turned out to be a challenge according to several respondents. Digital tools are experienced as being able to promote communication and knowledge management, but the time is expressed as a challenge in this aspect as well. Contribution: The study contributes to an increasing understanding of the main opportunities and challenges that workers in knowledge intensive B2B-enterprises experience as an effect of the digitization. This understanding is valuable to enterprises in digital changes thanks to an increasing ability to identify opportunities and reinforce them, as well as to identify challenges and handle them.

BAKGRUND: Robotrådgivning kan något förenklat definieras som en digital plattform som förser kunder med en automatiserad finansiell rådgivning. Många nya aktörer har börjat tillhandahålla robotrådgivningstjänster och robotrådgivning anses ha potential att förbättra marknaden för finansiell rådgivning. Ur ett konsumentperspektiv leder robotrådgivningen till bland annat sänkta direkta kostnader i form av lägre förvaltningsavgifter. Trots sänkta direkta kostnader och övriga konsumentfördelar har kapitalinflödet till robotrådgivningstjänster inte varit omfattande. Enligt ekonomiska teorier om transaktionskostnader, väljer köpare att inte genomföra köpet av en tjänst om uppfattade transaktionskostnader förenade med själva transaktionen upplevs för höga. Därmed är det av intresse att undersöka hur konsumenter uppfattar transaktionskostnader förenade med robotrådgivningen samt hur detta påverkar intention att använda tjänsten. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur direkta kostnader respektive indirekta transaktionskostnader påverkar konsumenters intention att använda sig av robotrådgivning. Vidare är syftet att undersöka huruvida respondenter med en liknande intention att använda robotrådgivningstjänster delar några gemensamma drag. GENOMFÖRANDE: Data till studien har samlats in med hjälp av enkätundersökning. Enkäten har besvarats av 77 personer. För att analysera statistiska samband mellan de olika oberoende variablerna och den beroende variabeln intention har vi genomfört en multipel regressionsanalys. För att vidare analysera den insamlade datan och få ännu djupare insikter i hur respondenterna ställer sig i förhållande till robotrådgivningen har vi genomfört klusteranalys. SLUTSATS: Enligt vår studie har variablerna förtroende och mänsklig kontakt ett statistiskt signifikant samband med intentionen att använda robotrådgivning. Enligt klusteranalysen kan dessutom två konsumentprofiler urskiljas med utgångspunkt i intention att använda robotrådgivning. Direkta kostnader, vilka har undersökts med hjälp av variabeln kostnad, har inte visats ha något större inverkan på konsumenternas inställning till robotrådgivning, varför hybridlösningar enligt vår mening skulle kunna vara en möjlig lösning för att minska konsumenternas uppfattade transaktionskostnader och på det sättet öka intentionen att använda robotrådgivningstjänster. / BACKGROUND: Robo-advisory can be defined as a platform which provides customers with an automated financial advisory. A large number of new and already existing financial institutions have started providing robo-advisory services and robo-advisors are considered to have the potential to improve the market of financial services. Among other things, robo- advisory leads to decreased direct costs for consumers in terms of lower management fees. Despite the reduced direct costs and other consumer benefits, the capital inflow to robo- adivosory services has not been substantial yet. According to the economic theories in the field of transaction costs, a buyer is not going to conduct a purchase of a service if perceived transaction costs associated with the transaction itself are too high. Thus, it is essential to examine how consumers perceive transaction costs associated with robo-advisory and how that affects consumers intention to use robo-advisory-services. PURPOSE: The purpose of this study is to examine how direct costs and indirect transaction costs affect consumers intention to use robo-advisory. Furthermore, the purpose of this study is to examine whether consumers with a similar intention to use robo-advisory services, share any other characteristics. IMPLEMENTATION: Data for our study has been collected via survey. The survey has been answered by 77 people. To analyze possible statistical relationships between the dependent variables and the independent variable intention, we have conducted a multiple regression analysis. In order to further analyze the collected data and gain even deeper insights into how respondents stand in relation to robo-advisory, cluster analysis has been conducted. CONCLUSION: According to our results, only variables trust and human contact have a significant statistic relationship with the intention to use robo-advisory. Furthermore, by means of cluster analysis we have been able to distinguish two consumer profiles based on the dependent variable intention. Direct costs, in terms of the variable cost, have not been shown to have any substantial impact on consumers attitude towards robo-advisory. Hence, hybrid- solutions could, in our opinion, be a possible solution in order to reduce consumers perceived transaction costs, and further increase the intention to use robo-advisory.

Digitalisering präglar dagens samhälle, och då allt fler konsumenter blir digitaliserade framkommer fler incitament för företag att följa den digitala utvecklingen samt ta del av de nya möjligheterna. Digitalisering kan dock vara problematiskt att implementera i en verksamhet och lever inte alltid upp till företagets förväntningar. Företagens omgivning är under ständig förändring, och icke-finansiella mål, så som hållbarhet och image, blir allt viktigare mål att fokusera på för att uppnå finansiella mål. Uppsatsen avser att undersöka hur företag som bedriver butiksverksamhet kan påverkas av att införa digital teknik i verksamheten, och svara på frågeställningen: Hur kan digitalisering i en butiksverksamhet bidra till att förverkliga företagets mål? Syftet med undersökningen är att ge en inblick i hur digitalisering i butiksverksamheter kan påverka företag. För att undersöka detta har den empiriska inriktningen avgränsats till ett aktuellt digitaliseringsprojekt: digital kvittohantering. Inriktningen uppkom efter mindre förstudier som gjordes för att förstå huruvida det kan finnas en problematik i den svenska butikshandeln kring papperskvittohantering. Undersökningen bygger på en fallstudie som utfördes på företagen Axfood och Findity. Både företagen utvecklar och erbjuder, eller kommer att erbjuda, digitala kvittotjänster till sina kunder. Semi-strukturerade intervjuer användes för att få en mer djupgående beskrivning om hur företagen utvecklar sina digitala kvittotjänster. Sekundärdata har även använts, dels Axfoods årsredovisning, för att förstå vad företagets mål med digitalisering är, dels en kalkyl från Findity för att få en inblick om hur effekterna av digital kvittohantering kan jämföras mot papperskvittohantering. Den teoretiska referensramen utgår ifrån 4 dimensioner som bör beaktas i digitaliseringsstrategier i företag: Användandet av teknik, Förändringar i värdeerbjudandet, Strukturella förändringar samt Finansiella aspekter. Resultatet av studien visar att båda fallföretagen avser att påverka icke-finansiella aspekter med digitala kvittotjänster. Dock föreligger det skillnad mellan fallföretagen, dels i utformningen av tjänsterna, dels i den förutspådda påverkan som de digitala kvittotjänsterna kan påverka företagen finansiellt. Slutsatser som dras från undersökningen är att digitaliseringens påverkan på ett företag beror på hur digitaliseringsprojekten utformas, och utan starka finansiella incitament från ett visst digitaliseringsprojekt kan detta avfärdas eller skjutas fram, och andra digitaliseringsprojekt kan prioriteras. Digitala kvittotjänster kan, beroende på utformning och omfattning i verksamheten, bidra till att uppfylla finansiella såväl som icke-finansiella mål, men är mest förknippat med icke-finansiella faktorer. / Digitalization creates opportunities as well as possible threats for companies, whether they choose to implement it into their businesses or not. As demands from stakeholders and markets develop in line with new digital ingenuity companies have further reasons to adapt to these changes and adapt to the increasing non-financial demands from their stakeholders. This paper aims to give the reader an understanding on how company strategies and objectives can be achieved through retail businesses with digitalization in the sales process. Our theoretical framework explains four primary dimensions for digital transformation strategies, where both internal and external factors of the company need to be evaluated. It is also important to identify, understand, and address market and primary stakeholders needs during this process. Empirical research in the form of a case study have been conducted and focused on two companies that develops and offer digital receipts to their customers. The conclusion of this study is that companies can use digitalization, and digital receipts, in their business to aid their strategies and objectives. How financial and non-financial objectives are met depends on its extent in both development and implementation.

Titel                                    Robotiserad rådgivning - Vilka faktorer påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering? Bakgrund                          Banksektorn har fått utstå externt tryck på förändring i och med den digitala utvecklingen av produkter och tjänster. Datorer och teknologi får allt större utrymme i vårt samhälle och leder till att interaktionen mellan människan och datorn blir allt mer naturlig. Utvecklingen av finansiell rådgivning börjar bli mer och mer digital i form av robotiserad rådgivning vilket innebär en utmaning för de svenska storbankerna då de ställs inför ett val att implementera denna tjänst eller inte i sin organisation. Syfte                                   Syftet med studien är att identifiera och beskriva faktorer som påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning Frågeställning                  Vilka faktorer förklarar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning? Metod                                 Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställning. Studien är begränsad till att enbart innefatta de fyra svenska storbankerna. Slutsats                               Författarna till studien har kunnat påvisa tre faktorer som påverkar storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning. / Title                             Robo-Advice - What factors affect the Swedish big banks' attitude towards implementation? Background                      The banking sector has experienced external pressure on change in the digital development of products and services. Computers and technology are gaining more space in our society and making the interaction between man and computer becoming more natural. The development of financial advisory services is becoming more and more digital in the form robo-advisory, which poses a challenge for the Swedish big banks when faced with a choice to implement this service or not in its organization. Purpose                              The purpose of the study is to identify and describe factors that affect the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory. Issue                                   What factors explain the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory? Method                              The study has been conducted with a qualitative method in the form of semistructured interviews to answer the study's question. The study is limited to including only the four major Swedish banks. Conclusion                         The authors of the study have been able to find three factors that affect the big banks' attitude towards the implementation of robo-advisory.

Studien kommer att behandla svenskämnet i skolan och syftet är att granska hur digitala verktyg påverkar läsförståelsen hos elever i svenskämnet i årskurs 4-6. Samhället har blivit mer digitaliserat vilket svenska skolan har tagit vara på och många använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att gynna elevers lärande. Vi har därför utgått från frågeställningarna “vilka möjligheter och utmaningar utgör digitala verktyg för ökad läsförståelse” samt “vilka utmaningar kan digitala verktyg medföra för undervisningen av läsförståelse”, för att skapa större förståelse inför vår framtida yrkesroll. Litteraturen som analyserats i studien är vald utifrån kriterierna: informationen är vetenskaplig beprövad, behandlar läsförståelse och digitala verktyg och information från 2000-talet och var tvungen att innehålla minst två av dessa tre kriterier. Studien är skriven utifrån olika publikationer och är grundad i nationell och internationell forskning. Resultatet visade att digitala verktyg har en positiv påverkan på läsförståelse, forskning visar dock att de orosmoment som skapas när man använder sig av digitala verktyg kan medföra en negativ effekt för koncentrationen under inlärningsmomenten.

Syftet med studien är att ta reda på lärarens perspektiv på digitalisering och hur viktigt de anser att det är att eleverna kan skriva för hand. Genom sju intervjuer har svar från lärare i årskurserna F-6 samlats in och sammanställts. Studien behandlar vad lärare anser om digitaliseringen samt hur viktigt det är för elever att kunna skriva för hand. Studien visar att lärare på skolan anser att skrivning för hand är viktigt men åsikterna skiljer sig åt angående hur ofta och hur mycket de anser att eleverna behöver fortsätta skriva. Enligt informanterna är digitaliseringen viktig med tanke på hur samhället ser ut idag och hur det kommer att se ut i framtiden.