Author: Heléne Reichhardt       Title: The HR Profession's View of eHRM in Practice. Subject: A sociological study on the importance of digitalisation for the HR profession's professional activity. Purpose: The study examines the HR profession's perception of the importance of using eHRM in the profession. Method: The study is based on secondary data (literature, articles, reports, surveys) and eight semi-structured interviews with professionals in the field of Human Resources in Sweden. Theory: To analyse the empirical data three key concepts are used: Abbott’s (1988) Jurisdiction, ‘Division of Labor’ and ‘Expert System’. Findings/Result: Digital tools (eHRM) are used by HR professionals for most HR-related tasks, mainly administrative. The eHRM is used to work in a similar way in standardized HR processes. Self-service systems are used for assignment of tasks, which releases time for the HR function. With the help of digitalisation, HR wants to create space for an increased strategic role, thereby strengthening its professional status. The introduction of eHRM tools involves negotiation between occupational groups on division of labor and delegation, where HR professionals are given increased control. Managers’ resistance to eHRM can be understood as a sign of ongoing negotiations between managers and HR professionals about who will control and perform administrative HR tasks. Key word: Digitalisation, eHRM, Human Resources Management, Profession

Den nuvarande utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden, likaså HR-arbetet. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka HR-medarbetares uppfattningar om utvecklingen. Hur kommer artificiell intelligens att kunna användas inom HR och vilka möjligheter och utmaningar för det med sig? Sju semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare inom olika branscher, med olika roller och med viss förförståelse för begreppet artificiell intelligens, har legat till grund för resultatet i studien. Artificiell intelligens kommer enligt informanterna att kunna nyttjas inom de flesta områden inom HR. I dagsläget är det mest aktuellt inom rekrytering, HR-administration och för att besvara HRfrågor av enklare karaktär. Detta öppnar upp möjligheter för mer tids- och kostnadseffektivt HR-arbete, starkare arbetsgivarvarumärke och högre kvalitet på arbetet. Samtidigt möts utvecklingen av utmaningar gällande etik, kompetens och kunskapsbrist samt det mänskliga värdet. Gällande HR-funktionens värde i organisationen finns både chans till ett ökat värde och risk för ett minskat värde. HRmedarbetare kommer i framtiden att tillåtas arbeta mer strategiskt och med mer komplexa frågor till följd av minskat manuellt arbete, något som kommer att gynna organisationen på olika sätt i längden. Om robotar ersätter den mänskliga arbetskraften riskerar HR-funktionen dock att tappa sitt värde, däremot kommer nya arbetsuppgifter som efterfrågar HR-kompetens växa fram. Trots utmaningarna ses utvecklingen som spännande och är något som HR-medarbetarna är nyfikna på och ser fram emot.

Studiens syfte var att undersöka vilken kompetens HR-anställda innehar kopplat till digital HR, vilka kunskaper de efterfrågar för att möta digitalisering och hur Personalvetarprogram matchar arbetsmarknaden. Metoden hade en kvalitativ ansats och empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem informanter, tre från offentlig sektor och två från privatsektor. Informanterna valdes ut genom ett målinriktat urval. Resultatet analyserades med hjälp av tematiseringen kopplat mot studiens tidigare forskning.Resultatet förmedlar en intressant utveckling som är både positiv och utmanande. HR anställda har idag överlag för låg kunskap för att möta digitaliseringens utveckling.Förändringen innebär fler digitala HR-verktyg, mer specialiserade roller och ökade kunskapskrav. Det leder till en utmaning som vi genomgående kommer tillbaka till. Hur organisationer på arbetsmarknaden ska kompetensförsörja sina HR-avdelningar. Det insamlade materialet visar att generisk kunskap om digital HR och dess system blir avgörande och att utbildningssystemet måste utvecklas i högre takt än vad det gör idag.

Hösten 2018 kommer den reviderade läroplanen att införas på alla skolor i Sverige. Denna innebär ett tydligare fokus på att eleverna i skolan ska utveckla en digital kompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i samhällskunskap i grund- respektive gymnasieskolan upplever digitaliseringen och de förutsättningar som finns gällande elevernas utvecklande av en digital kompetens. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det framkommer att lärarnas upplevelser kring digitaliseringen är blandade. Alla lärare som deltagit i studien menar dock att de har förutsättningar att främja elevernas utvecklande av den digitala kompetensen. / During the autumn 2018 the revised curriculum will be introduced at all schools in Sweden. This implies a clearer focus on the pupils developing a digital competence. This study examines how six teachers in social sciences in upper- and upper secondary school experiences the digitalization and the prerequisites for pupils’ development of a digital competence. This is done with the method qualitive interviews. The result of the study shows that the teachers’ experiences of the digitalization are mixed. However, all teachers who participated in the study men that they have the potential to support the pupils’ development of a digital competence.

Precis som den privata sektorn är den kommunala sektorn i ständig förändring och utveckling för att möta invånarnas och brukarnas förväntan. Det saknas forskning kring den generelle uppfattningen och attityden bland de anställda i kommunen till de förändringsmodeller som finns inom dagens offentliga verksamhet idag. Denna kvalitativa uppsats studerar några olika infallsvinklar i en kommun kring arbetat med förändringsprocesser. Dessa infallsvinklar är kommunens generella uppfattning kring förändring, medarbetarens betydelse i förändringen, digitalisering samt motivation. Uppsatsen bygger på sju stycken djupintervjuer och fyra stycken styrdokument som finns inom en kommun i Sverige. Styrdokumenten handlar om medarbetarskap, ledarskap, digitalisering och förändringsprocesser. Det denna uppsats tenderar att påvisa är att det finns en generellt god inställning och attityd att arbeta med olika förändringsmodeller som är lämplig för offentlig verksamhet. Att det finns en möjlighet för kommuner att arbeta med liknande förändringsmodeller som den privata marknaden använder sig utav men att det dock måste ske en anpassning för att matcha en organisation som är styrd av politiker, budgetar och lagar. Det denna uppsats också tenderar att påvisa är att det finns ett intresse från medarbetarnas håll att arbeta med förändring. Uppsatsen tenderar att visa att även fast ledningen kanske är allt för intresserad att arbeta med förändring så kan medarbetare vara de. Att arbeta med digitalisering är en framtida nyckel även för kommuner för att möta brukarnas framtida krav. Att det är viktigt för kommuner att fortsätta sitt arbeta med e-government. När det kommer till motivation så tenderar uppsatsen att påvisa att det är möjligt för en kommun att arbeta med yttre motivation och att det finns ett intresse från ledningens sida att arbeta med det. Däremot att det precis som tidigare forskning kring yttre motivation visar sig vara svårt att få det att fungera i praktiken och att medarbetarna upplever det som demotiverande istället. / Just like the private sector the public sector is in constant change to develop and adapt to the higher needs that the people and the citizen have. There is a gap of research about the general perception and attitude of the employees in the public sector to the change models that is in use in the public sector. This qualitative report studies a number of different angles in the public sector about working with change. These approaches are the general view of the municipality about change, the employee's significance in the change, digitization and motivation. The report is based on seven deep interviews and four control documents. The control documents are about employee leadership, leadership, digitization and change processes. What this report tends to show is that there is a generally good attitude to work with change models that are appropriate for the public sector. There is possible for the public sector to work with similar models of change that the private market uses, but that there must be an adaptation to match an organization that are controlled by politicians, budgets and laws. What this report also tends to show is that there is an interest from employees' to work with change. The report tends to show that even a lack of interest from the leaders to work whit change, it is possibly that the employees still are interested to work whit change to make a better job against the customers. Working with digitization is a future key for the public sector to meet the citizens future demands. That it is important to continue their work with e-government. When it comes to motivation, the report tends to demonstrate that it is possible for public sectors to work with external motivation and that there is an interest from management to do so. On the other hand, like previous research on external motivation, it appears to be difficult to make it work in practice, and from an employee’s perspective it as demotivating instead.

The purpose of this study is to examine how organizational change is experienced by a group of librarians at a medical library. The main focus is the librarians’ own experience of this change. The change consists of making the medical library a fully digital library with strictly work related materials. Prior to the change the library was used as a public library as well as a medical library, with a variety of literature and quite a large physical space. To find out how the organizational change was experienced by the librarians the study uses qualitative semi-structured interviews as method. When analyzing the interviews the theoretical framework of Cullberg's crises theory is used. The results show that there have been a lot of crises experienced. Though there are individual differences in how much these crises are experienced by the respondents. The study’s conclusion also shows that there could have been a lot less crises experienced by the librarians if the organizational change would have been differently managed. The results in this study could be used by other library organizations in similar situations.

Banklån är den vanligaste externa finansieringskällan för företag. När banken lånar ut kapital är säkerställning av återbetalning i fokus eftersom banken inte vill ta någon risk. För att säkerställa återbetalningsförmågan hos kunden genomförs en kreditbedömning. Effektiv kreditgivning beskrivs som utlåning av kapital till en kund som har förmåga att betala tillbaka lånet. För att bedöma om ett företag har återbetalningsförmåga samlar kreditgivaren in en mängd information. Det finns två olika typer av synsätt när det gäller kreditgivning, vid transaktionsorienterad kreditgivning fokuserar kreditgivare på hård information såsom finansiella rapporter och säkerheter. Vid relationsorienterad kreditgivning fokuserar kreditgivaren på mjuk information såsom ägaren och magkänsla. Det finns dock problem i att uppnå en effektiv kreditgivning på grund av den informationsasymmetri som finns mellan långivare och låntagare. Enligt tidigare forskning anses informationsasymmetrin kunna minskas med hjälp av den relationsorienterade kreditgivningen. Digitaliseringen som sker i dagens samhälle har och kommer påverka relationen mellan bank och kund. Digitalisering förväntas leda till att de personliga mötena mellan långivare och låntagare kommer bli färre, vilket även påverkar inhämtningen av den mjuka informationen. Det finns ett forskningsgap avseende hur relations- och transaktionsorienterad kreditgivning samt hur bankers kreditbedömningen i sin helhet påverkas av ökad digitalisering. En kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med kreditgivare på olika banker har genomförts för att besvara studiens forskningsfråga: Hur påverkar den pågående digitaliseringen bankernas kreditbedömning och vilka konsekvenser innebär det för relations- och transaktionsorienterad kreditgivning? Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur bankernas kreditbedömning påverkas av ökad digitalisering inom banksektorn, med utgångspunkt i transaktions- och relationsorienterad kreditgivning. Studien syftar även till att utveckla en teoretisk modell av hur kreditbedömning av företag påverkas av digitalisering. Studien utgår från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt. Studiens primärdata har samlats in genom intervjuer med respondenter från Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank och Sparbanken Skåne. Resultatet av studien visar att relationen mellan långivare och låntagare fortfarande är viktig. Digitalisering förväntas inte påverka mängden personliga möten i större utsträckning jämfört med idag. Kreditgivning till företag är mer komplex än kreditgivning till privatpersoner. Kreditgivning kommer därför inte gå att digitaliseras helt, den mänskliga faktorn kommer fortfarande behövas. Möjligheten att digitalisera vissa moment i kreditgivningsprocessen samt digitalisera små företagslån förväntas genomföras i framtiden. Studien har även resulterat i teoretiska och praktiska implikationer. Studien har bidragit till tidigare forskning kring kreditgivning genom att förklara hur digitaliseringen påverkar relations- och transaktionsorienterad kreditgivning samt hur bankers kreditbedömning påverkas av digitalisering. Studien har även praktisk relevans för bankerna genom att studien gett kunskap om hur digitaliseringen påverkar kreditbedömningen vilket kan tas i beaktning vid vidareutveckling av digitala system. / Bank loans are the most common external source of funding for companies. When the bank lends capital, the repayment is in focus because the bank does not want to take any risk. To ensure customer repayment, a credit assessment is conducted. Effective lending is described as lending capital to a customer who is able to repay the loan. To assess if a company has a repayment capacity, the creditor collects a wealth of information. There are two different types of approaches when it comes to credit lending; transaction-oriented lending focuses on hard information such as financial statements and collateral. Creditors that are relationship-oriented focuses on soft information such as the owner of the company and gut feeling. However, there are problems in achieving effective credit lending because of the existing information asymmetry between lenders and borrowers. According to previous research, information asymmetry can be reduced by means of the relationship-oriented credit lending. Digitalization in today's society has and will affect the relationship between bank and customer. Digitalization is expected to result in fewer personal meetings between lenders and borrowers, which will affect the gathering of the soft information. There is a research gap regarding how relations and transaction-oriented credit lending and banks credit assessment are affected by increased digitalization. A qualitative survey based on interviews with creditors at different banks has been conducted to answer the research question: How does the current digitization affect banks credit assessment and what consequences does it have for relations and transaction-oriented credit granting? The purpose of this study is to describe and understand how banks' credit assessment is affected by increased digitalization within the banking sector, based on transaction and relationship-oriented credit granting. The study also aims to developing a theoretical model of how credit assessment of companies is affected by digitization. The study is based on an deductive methodology with a qualitative approach. The study's primary data have been collected through interviews with respondents from Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank and Sparbanken Skåne. The result of the study shows that the relationship between lenders and borrowers remains important. Digitalization is not expected to affect the amount of personal meetings to a greater extent than they currently do. Credit to companies is more complex than credit to private individuals. Credit lending will therefore not be fully digitalized, the human factor will still be needed. The possibility of digitizing certain steps in the lending process and digitizing small business loans is expected to be implemented in the future. The study has also resulted in theoretical and practical implications. The study has contributed to previous research on credit lending explaining how digitalization affects relationship- and transaction-oriented credit lending and how banks' credit assessment is affected by digitization. The study also has practical relevance to banks, giving banks knowledge of how digitalization affects the credit lending, which can be taken into account in further development of digital systems.

Swedish society is constantly evolving and growing into higher levels of digitalisation. The school system plays an important part in creating a nationwide competence regarding the proper use of digital tools, by growing alongside the society as a whole. In the spring of 2017 the Swedish government issued a public document called the national strategy of digitalization, which defines certain goals for the school system to achieve. The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKL) is in the process of developing a plan of action, which is to be a document used for guiding people working within the school system towards reaching the goals within the national strategy of digitalization. A few initial changes have now been made to the general curriculum and it has raised several questions, regarding the good, bad or even unmanageable consequences that such changes will lead to. This study aims to look into the ongoing discussion and define specific areas of future research. A number of key actors with different roles within and in relation to the school system have been interviewed. Among the results is a model depicting several major actors within the digitalization process and how they relate to each other. The theoretical framework TPACK is used to analyze and discuss the complexity of a general level of competence that is required of teachers working within a digitalized school system. Two areas of future research have been defined: (1) Continuous study and evaluation of the action plan; (2) Proper use and integration of digital study material.

I denna undersökning har samtliga läromedel utgivna under perioden 2011 – 2017 för kursen Svenska 1 granskats. Studiens syfte har dels varit att kartlägga och granska hur multimodala inslag förekommer, behandlas och speglas mot traditioner i åtta utvalda tryckta läromedel för kursen Svenska 1, dels att jämföra om resultatet skiljer sig mellan läromedel som riktas till studieförberedande program respektive yrkesprogram. Studien har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Medieekologi och läroplansteori har använts tillsammans med diskursbegrepp för att förklara resultatet. Antalet multimodala inslag har både presenterats i antal och procent. De multimodala inslagens innehåll och placering har analyserats med hjälp av dokumentanalys.Resultatet visar att det finns en spridning mellan läromedlen rörande hur stor del av det totala sidantalet som de multimodala inslagen upptar, oavsett om det handlar om en övnings- eller examinationsuppgift. Övervägande är antalet multimodala inslag fler i övningsuppgifter medan de mer sällan förekommer som en renodlad examinationsuppgift. I de undersökta läromedlen är filmanalys det vanligaste multimodala inslaget medan datorspel är det ovanligaste. I 5 av 8 läromedel förekommer det att begreppet text kan förstås som annat än det skrivna. Resultatet visar också att den största skillnaden mellan hur multimodala inslag presenteras och integreras finns mellan läroböckerna, oberoende om de är skrivna för ett yrkesprogram eller ett studieförberedande program. Till sist visar resultatet att svenskämnets skriftspråkliga tradition fortfarande kan ses som stark i de undersökta läromedlen.

Med alltmer digitalisering i samhället ökar distansutbildningarna fort och erbjuds idag på de flesta lärosäten. Allt fler väljer att studera på distans därför handlar denna studie om att undersöka varför man väljer att studera på distans, vilka hinder som distansstudenten kan uppleva och hur lärosätets upplägg upplevs av distansstudenter, då dessa påverkar studentens möjligheter att genomföra och slutföra sina studier på ett bra sätt. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distansstudenter.Studiens resultat visar tydligt att lärosätens upplägg, kommunikation och tillgänglighet är viktigt för framgång, men också att motivation och självdisciplin från studentens sida också spelar stor roll för att kunna genomföra och slutföra studierna. / Today, with more digitization in society the distance education increases fast and is available at most universities. More people choose to study at a distance why this study was made to examine what obstacles and how the University's approach is experienced by distance students, as this affects the student's ability to carry out and complete their studies in a good way. The study was conducted by means of semi-structured interviews with 8 distance students.The results of the study clearly shows that how the seat of learnings platform, communication and availability are important for success, but also the motivation and self-discipline from the student's side also plays a major role in order to carry out and complete their studies.