Purpose: New working methods are demanded as there is an increasing digitalization needed amongst the facility management industry. The information needs to be searchable and accessible for the user. To get the result wanted a reciprocally approach, that describe where and how the information should be managed, is required. In this case, the tool needed to get the desirable result is considered to be BIM. There are difficulties to understand the true opportunities and effects of using BIM, within the facility management industry, as well as where it can be used. The aim of this study is to examine how facility management corporations have chosen to invest in the implementation of BIM, as well how they contemplate on the use of BIM in the aspect of management. Method: Three methods were used to complete this study. In order to complete the theoretical framework a literature study was used. Furthermore an observation study was performed to get a wider perspective in how BIM is used in the management stage. Finally semi structured interviews were performed to obtain an ingoing perspective in how BIM contributes to the property management business. Findings: The outcome of the study indicates that the facility management business interpreters BIM differently. As a result the outlook of how BIM should be implemented, used and performed differs. The functions mentioned in the survey were; operation and maintenance, streamlining of work methods, optimizing premises, reducing environmental impact, increased security as well as the opportunity to visualize and analyze the buildings. All the respondents had a positive attitude towards using BIM and saw a value in implementing BIM in the companies. Implications: The study indicates that there are difficulties with the implication of BIM as the idea of BIM does not have a distinct definition, this may cause communication difficulties within the companies, as well as externally between the operators and their work stages. A distinctive definition of what BIM means, together with the strategies and ambitions within the companies could contribute to a simpler implementation of BIM at management stage. Limitations: The survey has been delimited to only interviewing facility management business, which have been consciously chosen to invest in implementing BIM. The survey does not take into account the dilemma of transferring information between BIM and the databases of the facility managements / Syfte: Byggbranschens behov av digitalisering ökar och kräver nya arbetsmetoder. Byggnadsinformationen behöver vara sök- och nåbar oberoende vart användaren befinner sig. För att göra det möjligt behövs ett gemensamt tillvägagångsätt och system som beskriver var och hur informationen ska hanteras. Det hjälpverktyg som anses vara mest användbart är BIM. Det finns svårigheter med att förstå vilka möjligheter och effekter som BIM kan bidra med i förvaltningsskedet samt i vilka delar i förvaltningen som BIM kan nyttjas. Målet med studien är att undersöka hur fastighetsförvaltande företag, som medvetet har valt att satsa på implementering av BIM i fastighetsförvaltningsfasen, ser på BIM-användning i förvaltningsskedet. Metod: De valda metoderna var litteraturstudie för att bygga upp studiens teoretiska ramverk, observationsstudie för att få ett bredare perspektiv om hur BIM används i förvaltning och semistrukturerade intervjuer med fem olika förvaltningsföretag. För att få ett mer ingående perspektiv på hur förvaltande företag jobbar med BIM. Resultat: Studiens resultat tyder på att fastighetsförvaltande företag ser olika på betydelsen av BIM, vilket även medför en delad syn på hur implementering av BIM ska utföras samt inom vilka användningsområden BIM kan nyttjas i. De användningsområden som nämndes var drift och underhåll, effektivisering av arbetssätt, lokaloptimering, minskning av miljöpåverkan, öka säkerheten och möjligheten att kunna visualisera och analysera fastigheterna. Samtliga respondenter var positiva och ser ett mervärde i att implementera BIM i deras verksamhet. Konsekvenser: Studien indikerar på att det finns en svårighet med att implementera BIM, då begreppet inte har en entydig definition. Detta skapar kommunikationssvårigheter både internt på företagen men även externt mellan de olika aktörerna och skedena. Vidare tyder studien på att företag som satsar på implementering av BIM anser att det är viktigt att följa med i den digitala utvecklingen. En tydlig definition på vad BIM innebär tillsammans med strategier och ambitioner inom företagen skulle kunna bidra till en enklare implementering av BIM i förvaltningsskedet. Begränsningar: Arbetet har avgränsats till att endast intervjua fastighetsförvaltande företag som medvetet valt att satsa på att implementera BIM. Studien tar heller inte hänsyn till problemet med informationsöverföringen mellan BIM- och förvaltningsdatabaser.

Dagens samhälle har utvecklats snabbt och människor lever ett digitalt liv med iPads, spel och filmer som konstanta influenser. Eftersom det digitala samhället har utvecklats snabbt har digitaliseringen påverkat pedagoger och elever. Tidigare studier har visat att lärare kan ha svårigheter med att integrera digitala verktyg i undervisningen. Forskning visar att lärare kan ha en stor kunskap om teknik i det privata livet men de kan inte använda teknikkunskaperna på ett pedagogiskt sätt. Ytterligare en aspekt som påverkar lärares kunskaper och intresse för teknik, nämligen lärarnas ålder. Tidigare forskning tyder på att yngre lärare uppvisar en starkare självbild kopplat till digitala verktyg jämfört med äldre pedagoger. Syftet med uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning lärare bedriver sin engelskundervisning med hjälp av digital teknik samt vilka digitala verktyg lärarna använder. Studien avser även att undersöka behov av fortbildning och om examensår har en betydelse för lärares användning av digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvantitativ studie genomförts. Undersökningen utfördes med en enkät på internet, en så kallad webbenkät. Enkäten skickades ut till en engelsklärargrupp på Facebook. Mail skickades även ut till rektorer som sedan vidarebefordrade enkäten till sina engelsklärare. Totalt medverkade 50 lärare i undersökningen. Resultatet visade att lärare i stor utsträckning använder sig av digitala verktyg i engelskundervisningen. Det visade sig att lärare som tagit examen mellan år 2000–2017 hade en starkare självbild gällande digitala verktyg. Två av femtio lärare sade att de inte arbetade med digitala verktyg under engelskundervisningen. Det var en stor majoritet av lärare som uppgav att de ville få fortbildning gällande digitala verktyg. Lärarna som besvarade enkäten skrev även ner olika appar de använde sig av i engelskundervisningen och FunEnglish var den app som användes av flest lärare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattning av hur läsförmågan, lusten och motivationen att läsa påverkas av digitala verktyg. Tolkningar, jämförelser och analyser av resultaten som omger den här studien förklaras med hjälp av en mixed method som består av genomförda elev- och lärarenkäter samt lärarintervjuer som analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Elevers och lärares inställning till att använda digitala verktyg i skolarbetet och hur de upplever att verktygen hjälper dem i läsningen har undersökts. Webb- baserade enkäter med elever och lärare och intervjuer med lärare i form av gruppintervjuer har genomförts för att nå en djupare förståelse av enkätsvaren. Resultaten indikerar att en mer aktiv bearbetning av olika lässtrategier är något som krävs för att elever ska motiveras i sin läsning, men visar också att digitala verktyg påverkar förmågan och lusten att läsa främst inom området motivation och lust. Från resultaten i elevenkäten kan utläsas att digitaliseringen i skolan till trots så väljer de flesta elever fortfarande att läsa en fysisk bok framför att lyssna eller läsa digitalt. En tydlig uppmaning från eleverna till skolan är att de önskar att det ges tid för läsning under skoltid.

Förskolan är en plats som historiskt påverkats av samhällets rådande normer och syn på lärande. Utvecklingen av samhället har resulterat i en utveckling av förskolan och i dag genomgår samhället en pågående digitalisering. I och med denna digitalisering har Skolverket (2017) tagit fram ett remissförslag för en revidering av förskolans läroplan där digitaliseringen fått en större roll. Denna systematiska litteraturstudie syftar därför till att skapa en översikt över hur digitaliseringen av samhället har påverkat läroplanens innehåll och förskolans verksamhet. Vidare är syftet att urskilja vilka möjligheter och begränsningar digitaliseringen kan ha på pedagogernas didaktiska arbetssätt som framkommer inom forskning som publicerats de senaste åtta åren. Samt vilken påverkan förskolepedagogers syn på och erfarenheter av digital teknik kan ha hur den används i lärandesyfte. Detta görs med utgångspunkt i John Deweys begrepp experience och de processer som begreppet innefattar samt de didaktiska frågorna hur? och med hjälp av vad? I forskningen framkommer att förskolepedagogers syn på digital teknik är direkt kopplad till deras erfarenheter av den. De förskolepedagoger som inte har erfarenhet eller kunskap om digital teknik har oftare en kritisk syn och inte förstår syftet med att använda den i lärandeaktiviteter. Men förskolepedagoger som fått erfarenheter genom utbildning har en positivare inställning till att integrera digital teknik och yngre barns egna erfarenheter av denna i lärandesyfte.

Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur elever som går i årskurs sex uppfattar och upplever hur det är att gå i en skola där man arbetar med digitala verktyg, det vill säga en digitaliserad skola. För att uppnå syftet gjordes semi-strukturerade intervjuer med nio elever som går i en digitaliserad skola. Sedan genomfördes en tematisk analys på deras utsagor. Resultatet delades in i tre huvudteman. I temat upplevda fördelar med digitaliseringen beskrivs aspekter rörande hur eleverna upplever sig arbeta effektivare med hjälp av digitala verktyg och att skolan blir roligare när digitala verktyg används. I temat upplevda nackdelar med digitaliseringen beskrivs det att eleverna upplever att tekniska problem påverkar deras skolgång negativt. I temat elevers upplevelser av lärare i den digitaliserade skolan beskrivs det att eleverna upplever sig mer tekniskt kompetenta än sina lärare. Studiens slutsats är att eleverna upplever att digitaliseringen av skolan och användandet av digitala verktyg i skolan påverkat deras skolgång både negativt och positivt. Gällande elevers upplevelser av lärares kompetens och lärares åsikter rörande den digitaliserade skolan är studiens slutsats att eleverna upplever lärarnas bristande kompetens problematisk och att ålder är en viktig variabel för hur lärare ser på den digitaliserade skolan och hur digitalt kompetenta de är.

Mängden digitala läromedel har bidragit med nya utmaningar, då det ställer nya krav på hur lärare väljer ut dem. Syftet med studien är att analysera möjligheter för lärande i digitala läromedel, inom ämnet biologi. Tre gratis och fritt tillgängliga digitala läromedel haranalyserats utifrån en kombination av en kvalitativ innehållsanalys och funktionell analys. Studien utgår frånfrågeställningen, Vilka kvaliteter framträder i digitala läromedel för årskurserna f-6, om hållbar utveckling?Resultatet visar att de digitala läromedlen som analyserats innehållerkvaliteter som behandlar möjligheten att ta ställning i verklighetsförankrade problem, digital aktivitet kan medverkatill hållbara livsvaloch drillning och repetition om återvinning. Studiens slutsats är att digitalaläromedel ger olika möjligheter för lärande, men kan sällan ses som kompletta och självständiga.Lärare behöver möjlighet tillkompetensutveckling för att få mer kunskap om vad de digitala läromedlen erbjuder undervisningen och vad de behöver kompletterasmed.Det hade varit av intresse att undersöka vidare om hur digitala läromedel kan analyseras, genom en sådan forskning hade det varit önskvärt att formulera ett analysverktyg som är väl avgränsat, tydligt och lättillgängligt att använda för verksamma lärare.

Digitaliseringen av de svenska skolorna blir allt mer omfattande och tekniken i form av mobiler, datorer, smartboards och surfplattor, får en allt större betydelse i undervisningen. Trots detta finns det mycket lite forskning såväl som kunskap om teknikens påverkan på elevers skolresultat och deras språk. Syftet med den här undersökningen är att genom en systematisk litteraturstudie samla befintlig kunskap kring hur elevers skolresultat och språk påverkas av skolans digitalisering. Utöver detta finns även syftet att se huruvida det finns forskning kring hur tekniken borde integreras i undervisningen för att uppnå bästa möjliga resultat. Målet är bättre förstå tekniken och hur den påverkar eleverna för att på så vis kunna förbättra utbildningen i skolorna.Studien lyfter fem vetenskapliga studier från olika författare och länder vilka valdes utifrån deras relevans till frågeställningarna samt att de berörde rätt åldersgrupp och var peer-reviewed.Resultatet visar att arbete med informations- och kommunikationsteknik (datorer, surfplattor m.m.) har en positiv inverkan på elevers motivation. Både elever och lärare anser att det är viktigt för språkutvecklingen och konstruktivistiskt lärande. Det är viktigt att tekniken integreras ordentligt i undervisningen och många lärare efterfrågar mer kompetens inom detta område. Ju mindre integrerad tekniken är desto mindre tycker eleverna att den är nödvändig för undervisningen.Definitiva slutsatser är svåra att dra då mycket mer forskning inom ämnet behövs, främst gällande språkutvecklingen. Det går dock att tyda vissa tendenser och mönster som är genomgående i alla funna studier. Den tekniska utvecklingen är positiv för den svenska skolan om man kan undvika vissa fallgropar så som bristande integration i undervisningen och för lite kompetensutveckling av lärarna.

Syftet med denna studie var att få en inblick i några lärares attityd till programmering och införandet av programmering som centralt innehåll i läroplanen. Studien är inriktad inom teknikämnet i mellanstadiet då programmering är aktuellt från och med 2018 i läroplanen. Genom intervjuer med några lärare har vi kommit fram till att majoriteten ställer sig positivt till införandet av programmering i kursplanen. De lärare som ställde sig positivt till detta hade även en del erfarenhet kring programmering. En grund till den positiva attityden är att lärarna har framtiden i åtanke då det kommer krävas mer kunskaper inom digitala verktyg och programmering.

Denna fallstudie handlar om att synliggöra hur tre aktiva lärare i grundskolans yngre åldrar använder sig av och upplever arbetet med digitala läromedel och appar i undervisningssyfte. Syftet är också att se hur ett av dessa läromedel är uppbyggt och står sig i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. För att lyfta fram detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med målet att få fram lärarnas egna erfarenheter och upplevelser av området.Den tidigare forskningen visar att den digitaliserade undervisningen kan ha många positiva effekter på elevernas inlärning. Men det är många faktorer som spelar in på hur framgångsrikt detta arbete blir, som till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig inom verksamheten eller hur god digital kompetens lärarna besitter.I min studie uttrycker alla tre av de intervjuade lärarna att de har en gynnsam in-ställning till den digitaliserade undervisningen. De berättar att arbetet med digitala verktyg är något som både höjer elevernas intresse, motivation och ger dem en lust att lära, samtidigt som det är ett läromedel som är väldigt fördelaktigt att använda om de som lärare vill individanpassa undervisningen. Utöver det så påpekar de att arbetet med de digitala verktygen inte bör användas som den grundläggande ordinarie under-visningen, utan snarare fungera som ett komplement till denna. På grund av detta så använder de oftast de digitala läromedlen under de lektioner där eleverna arbetar med sina individuella utvecklingsplaner.I min studie konstaterar jag dessutom att det finns en varierad intressenivå för den digitaliserade undervisningen bland lärarna, något som gör att även deras digitala kompetens skiljer sig åt. Lärarna menar att de skulle behöva någon form av fortbildning inom området, både för att förbättra sina generella kunskaper när det gäller användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte, samt när det gäller information om vilka olika digitala läromedel som finns tillgängliga.

Redovisningsbranschen har utvecklats kraftigt på senare år med hjälp av teknologiska hjälpmedel som möjliggör att en transaktion redovisas samtidigt, eller kort efter den har ägt rum. Detta kommer i sin tur ställa krav på att revisionen anpassar sig till redovisningen genom att vara mer frekvent. Traditionell revision granskar historiska händelser i ett bolag och riskerar att bli förlegad i takt med att redovisningsinformation presenteras i realtid. Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt angreppssätt och ur ett aktörssynsätt skapa förståelse för hur den traditionella revisionsprocessen förväntas påverkas av revision i realtid. Vidare syftar studien till att undersöka vilka skillnader i förväntningarna som finns bland experter inom den svenska revisionsprofessionen. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna ”Hur föreställer sig experter inom revisionsprofessionen i Sverige att den traditionella revisionsprocessen kommer påverkas av revision i realtid?” och ”Vilka skillnader i förväntningarna går att urskilja bland experter inom professionen och varför?” har intervjuer genomförts med yrkesverksamma revisorer och med en representant från branschorganisationen FAR. Resultatet visar att experterna förväntar sig att skiftet mot en mer avancerad teknologi kommer att kräva högre IT-kunskap. Stickprovskontroller förväntas försvinna i takt med att hela populationer går att testa. Revisionsberättelsen förväntas tappa sin relevans då information säkerställs löpande under räkenskapsåret. Experterna är dock inte överens om hur vissa processer påverkas av revision i realtid. Det tycks finnas både positiva och negativa förväntningar om huruvida revision i realtid kommer att bli verklighet för den externa revisorn. De negativa förväntningarna tycks grunda sig på föreställningar att realtidsrevidering bör skötas internt inom företaget och således inte påverka den externa revisorn. Detta bedöms vara en av orsakerna till att utvecklingen mot revision i realtid tenderar att gå långsamt men kan även förklaras av en institutionell ovilja till förändring.