Inköp utgör en strategisk funktion inom dagens företag, då inköp tillsammans med ledning och styrning av försörjningskedjor har fått en allt större inverkan på organisationers konkurrenskraft och lönsamhet. En stor del av de produktivitetsförbättringar som initierats inom olika sektorer har drivits av investeringar i informationsteknologi (IT) i syfte att förbättra informationsflödet och effektivisera försörjningskedjor. Inom byggbranschen har dock utvecklingen gått långsammare än i andra branscher. Inköpt material och tjänster inom den svenska byggindustrin står för cirka 75 procent av de totala kostnaderna hos företagen. Därmed finns det en stor potential inom byggbranschen gällande implementering och utveckling av IT-lösningar för att stödja inköpsprocessens aktiviteter. Inom byggbranschen i Sverige har processen vid inköp av anläggningstransporter och entreprenadmaskiner uppmärksammats som utmanande vad gäller digitalisering. Det beror bland annat på stora skillnader i både storlek och IT-mognad bland leverantörerna samt diskontinuiteten i projekten där inköpen av tjänsterna sker. Syftet med studien har därmed varit att undersöka hur processen vid inköp av anläggningstransporter och entreprenadmaskiner kan effektiviseras genom digitalisering av informationsflödet. Studien har utförts som en fallstudie vid Skanska Sverige AB:s centrala inköpsavdelning. Studerad inköpsprocess avser processtegen ramavtal, projektavtal, leveransplan, avrop, bekräftelse av avrop, följesedel, bekräftelse av följesedel samt fakturering. Studien innefattar identifiering och utvärdering av möjliga alternativ för digitalisering genom att studera aktuell forskning inom ämnet i kombination med undersökning av pågående praktiskt arbete rörande ett digitalt informationsflöde vid inköp. Baserat på tidigare forskning, empiri och analys har studien resulterat i ett ramverk för en integrerad inköpsprocess där varje aktivitet kopplas samman genom systemstöd, vilket ligger till grund för rekommendationerna till fallstudieföretaget och liknande företag i branschen för att uppnå en mer integrerad och effektiv inköpsprocess för anläggningstransporter och entreprenadmaskiner. Rekommendationerna sammanfattas i följande fem punkter. Skapa och strukturera processer och förankra dem i hela verksamheten Digitalisera genom att samla intern information i form av master data i affärssystem Implementera ett integrerat systemstöd för det operativa inköpet Förenkla fakturahantering i försörjningskedjan i form av självfakturering Implementera en strategisk, digital helhetslösning med bevarande av mänsklig kontakt Studien visar att det vid initiering av digitala arbetssätt och processer är viktigt att ta i beaktning att viss flexibilitet förloras, därtill är det av stor vikt att inte digitalisera enskilda frågor utan istället utgå från ett långsiktigt helhetsperspektiv. Digitalisering kan medföra en eliminering av icke-värdeskapande aktiviteter i form av dubbelarbete, pappershantering samt sena kontroller i processen. Insamling, lagring och hantering av information i digitala system möjliggör därtill förbättringsarbeten genom detaljerade analyser. Att implementera en strategisk, digital helhetslösning för informationsflödet i inköpsprocessen för anläggningstransporter och entreprenadmaskiner kommer att ta tid, men på långsikt kan initiering av master data, operativa stödsystem och självfakturering generera ett mer funktionellt och säkert informationsflöde. / Purchasing is a strategic function within today's businesses and has, together with supply chain management, had an increased impact on organizations' competitiveness and profitability. Many of the productivity improvements initiated in different sectors have been driven by investments in Information Technology (IT) aimed at improving information flow and streamlining supply chains. However, the development has been slower in the construction industry compared to other industries. Purchased materials and services in the Swedish construction industry account for about 75 percent of the total costs within the companies. Consequently, there is a great potential in the construction industry regarding the implementation and development of IT solutions to support the purchasing process. In the Swedish construction industry, the purchasing process of transports and machines for construction sites has been highlighted as challenging in terms of digitization. This is due to large differences in both size and IT maturity among suppliers, as well as the discontinuity of the projects where the purchase of the services takes place. The purpose of this study is therefore to investigate how the procurement process of transports and machines for construction sites can be streamlined through the digitization of the information flow and has been conducted as a case study at the central purchasing department at Skanska Sweden AB. In this study, the purchasing process refers to eight process steps; framework agreement, project agreement, delivery plan, suborder, confirmation of suborder, attendance note, confirmation of attendance and invoicing. The study involves identifying and evaluating possible options for digitization by studying current research in the subject in combination with ongoing practical work regarding a digital information flow in purchasing. Based on previous research, empirical and analytical studies, this study resulted in a framework for an integrated procurement process where each activity is linked through digital systems. To achieve a more integrated and efficient procurement process of transports and machines for construction sites the recommendations for the case study company, and similar companies in the industry, are as follows. Create and structure processes and spread the way of working throughout the business Digitize by collecting internal master data in business systems Implement an integrated system support for the operational purchase Simplify invoice handling in the supply chain by using self-billing invoices Implement a strategic, digital holistic solution with the preservation of human contact The study concludes that when initiating digital working methods and processes, it is important to consider that flexibility is partially lost, and it is important not to digitize individual questions, but rather from a long-term holistic perspective. Furthermore, digitization can lead to the elimination of non-value added activities in the form of duplication, analogue document handling, and controls late in the process. Collecting, storing and managing information in digital systems enables identification of potential improvements through detailed analysis. Implementing a strategic, digital overall solution for the information flow in the procurement process for transports and machines at construction sites will take time, but in the long term, initialization of master data, operational systems and self-billing can generate a more functional and secure information flow.

Bakgrund och problemdiskussion: Den tekniska utvecklingen bestående av automatisering och digitalisering är ständigt närvarande i dagens verklighet. Nya program och system utvecklas dagligen inom flertalet branscher, vilka alltmer övertar människans arbetsuppgifter. Detta sker även inom redovisningsbranschen. Men hur har egentligen den tekniska utvecklingen påverkat redovisningskonsulten som profession? Utgångspunkt i studien tas år 1976, året då BAS-kontoplanen introducerades som konsekvens av den tekniska utvecklingens påverkan på professionen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med djupgående kunskap kring den tekniska utvecklingens påverkan på redovisningskonsulten som profession under de senaste 40 åren. Denna uppsats kommer att presentera den trend som genomsyrat redovisningskonsultens arbetsuppgifter under den valda tidsperioden, för att sedan knyta samman till varför detta har skett utifrån olika teorier. Vidare kopplas detta till professionsteori som bidrar med kunskap kring hur professionen förändrats. I denna studie kommer även vissa spekulationer föras kring hur professionen i framtiden kommer att utvecklas. Metod: Studien är uppbyggd som en enfallsstudie. Fem stycken semi-strukturerade intervjuer har använts som primär datainsamling, i kombination av sekundärkällan tidskriften Balans.   Slutsats: Nästintill samtliga av redovisningskonsultens arbetsuppgifter har förändrats till att skötas alltmer av datorer och system. Att arbetsuppgifterna förändrats har i sin tur resulterat i en förminskning av redovisningskonsultens jurisdiktion. Slutligen leder förändrad jurisdiktion till förändrad profession. Den tekniska utvecklingen har endast påverkat professionen genom att omforma vilka typer av tjänster som faller inom ramarna för den, detta på grund av att expertis överförts till commodities. / Background and problem discussion: The technological development, including automation and digitalization, is constantly present today. New programs and systems are introduced and developed daily, and these are increasingly taking over human tasks. This phenomenon is affecting the accounting consultant. But how has the technological development affected the accounting consultant as a profession until today? The starting point of the study is 1976, the year when the standard for the swedish chart of accounts was introduced as a consequence of the technological development impact on the profession. Objective: The purpose of this thesis is to contribute with deep knowledge about the impact of the technological development on the accounting consultant as a profession in the past 40 years. This essay will present the trend which has characterized the accounting consultant’s work tasks during the chosen time period, then linking to why this has been done based on different theories. Furthermore, this is linked to professional theory that contributes with knowledge regarding how the profession has changed. In this study, some speculations will also be drawn about how the profession will be developed in the future. Method: The essay is constructed as a case study. Five semi-structured interviews have been used as a primary source to collect information. These interviews are combined with the journal Balans which has been used as a secondary source. Conclusion: Almost all tasks that are related to the accounting consultant have changed. Today the computers and systems can fulfill these tasks almost all by themselves. The changes of the tasks have led to a reduction in the jurisdiction of the accounting consultant. Finally, the changed jurisdiction lead to a change of the profession. The technological development has only affected the profession by transforming the types of services that exist within its scope, this because expertise has been transferred to commodities.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Försörjningskedjan inom skogsindustrin innehåller många olika steg som kan uppfattas komplexa för utomstående parter. Med hjälp av digitalisering finns det möjligheter att göra arbetet mer effektivt, där parter inom försörjningskedjan kan nyttja informationsteknologi för att underlätta beslutsfattande, men även göra arbete mer transparent. På detta sätt kan intressenter och försörjningskedjans aktörer få en bättre överblick och insyn i de moment som behandlas från skoglig råvara till slutlig produkt. I takt med att hållbarhet och omställning till bioekonomi blir allt viktigare ökar fokus för aktörerna inom skogsindustrin att verka som hållbara aktörer. Digitalisering har potential att underlätta för beslutsfattande avseende skoglig tillväxt och för hur företag kan utvinna fördelar både vinst- och hållbarhetsmässigt. På detta sätt har de skogliga aktörerna möjlighet att bibehålla lönsamhet och samtidigt bemöta samhällets förväntningar för hur en hållbar aktör bör agera. Digitalisering och nya tekniker diskuteras flitigt i olika branscher. Blockkedjeteknik har nämnts i flera sammanhang som en av de mest intressanta tekniker som kan öka transparens, underlätta spårbarhet och bidra till mer effektiva försörjningskedjor. Inom skogsindustrin arbetar aktörerna med spårbarhet i form av att kunna följa skoglig råvara till industrin. Det finns positiva aspekter med att kunna följa processen ännu längre och på det sättet öka äkthetsbeviset för de skogliga certifieringarna. Vi har med utgångspunkt i Supply Chain Management och CSR studerat digitalisering och blockkedjeteknik inom skogsindustrin. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter ökad digitalisering och implementering av blockkedjeteknik kan få på försörjningskedjan inom skogsindustrin. Vi har i studien utgått från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med personer som har en anknytning till svensk skogsindustri. Resultatet från studien visar att samtliga aktörer arbetar med digitalisering i någon form, men där processerna och teknikerna skiljer sig åt beroende på vilken aktör vi intervjuat. Vidare visar resultatet på att de flesta ser blockkedjeteknik som viktig för det framtida arbetet med att säkerställa spårbarhet i försörjningskedjan. Däremot är det ovisst huruvida skogsindustrin ser blockkedjeteknik som en branschgemensam lösning för spårbarhet eller om varje enskild aktör bör implementera det i sina processer. Resultatet visar även på att riskerna med ökad digitalisering främst är ökad sårbarhet och risker för cyberattacker. Sammanfattningsvis kan studiens resultat sägas vara hypotetiskt, då blockkedjeteknik inte är implementerad hos aktörerna inom skogsindustrin. Utmaningarna består av att veta var blockkedjeteknik gör mest nytta och vem som ska tillhandahålla blockkedjorna. Tekniken kan fortfarande hävdas vara ett relativt nytt fenomen och med denna studie avser vi att bidra med ökad kunskap om blockkedjetekniken och synliggöra möjliga användningsområden inom den svenska skogsindustrin.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och hur de anser att det fungerar samt vilket behov av kompetensutveckling som pedagoger anser sig ha för att kunna genomföra ett bra digitaliseringsarbete för att främja barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån forskning och litteratur om språkutveckling och digitala verktyg samt styrdokument. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturell teori använts. Med hjälp av en enkätundersökning har data samlats in från 98 pedagoger. Resultatet av studien visar att många pedagoger ser möjligheter med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt har kunskaper om hur detta kan gå till samtidigt som en stor andel av pedagogerna uppgav att de saknade kunskaper inom området och därför önskade mer kunskap om digitaliseringens möjligheter. Slutsatser kan dras om att arbetet med att främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg kräver kompetenta pedagoger vilka i sin tur kan vara i behov av stöd och vägledning för att de ska kunna genomföra uppdraget. Att rektorer lyssnar på pedagogernas önskemål om struktur gällande digitalisering kan vara en viktig del i detta.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka det rådande forskningsläget gällande digital läsning i skolan. Vi har varit intresserade av att undersöka hur gymnasieelevers läsförståelse påverkas av digitala texter och hur elever upplever läsningen av dessa. För att besvara frågeställningarna har sökningar efter vetenskapliga artiklar genomförts i databaser och artiklar har därefter valts ut efter formulerade urvalskriterier. Resultatet visar att läsning av traditionella texter har fler fördelar för elevers läsförståelse än digital läsning har, och att orsakerna till detta är flera. Kognitiva faktorer, elevers digitala vana och elevers attityder till digitala texter är aspekter som lyfts fram i samband med den digitala läsningen och läsförståelse. Resultatet visar även att elevers upplevelser av digital läsning är varierade. Upplevelserna baseras bland annat på elevernas läsmiljöer och vad eleverna uppfattar som distraktioner vid läsning. I materialet framkom det att det är viktigt att stödja elevers digitala kompetens för att stärka den digitala läsförståelsen.

Digitalisering har identifierats som en av de viktigaste trenderna som påverkar och förändrar dagens samhälle. Denna genomslagskraft har vidare gjort det nödvändigt för organisationer att följa med i denna snabba samhällsutveckling. Redovisningsbranschen har påverkats av digitalisering i stor utsträckning och tillväxten av digitalisering inom branschen förväntas öka ytterligare i framtiden. För att framtida förändringar hänförliga till digitalisering ska bli framgångsrika är det således relevant att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess.  Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess inom redovisningsbranschen genom att jämföra stora och små redovisningsbyråer. För att uppfylla studiens syfte och därigenom besvara studiens undersökningsfrågor genomfördes en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer. Detta metodval genererade goda möjligheter för att erhålla en djupare förståelse för digitaliseringsprocessen, vilken vidare utgjorde studiens fall.  Studiens resultat och slutsatser framhåller att digitaliseringsprocessen kan förstås och beskrivas som en förändringsprocess bestående av fyra viktiga delar; planering, kompetens, resurser och motivation, vilka vidare är centrala för en framgångsrik digitaliseringsprocess. Vidare visas att dessa delar ska ha vissa specifika kännetecken för att anses som en framgångsfaktor, vilka vidare skiljer sig åt beroende på redovisningsbyråns storlek. Studiens resultat och slutsatser framhåller vidare att dessa skillnader mellan stora och små redovisningsbyråer kan förklaras av variationer i grad av digital mognad och olika praktiska förutsättningar. Slutligen visas att givet att respektive del klassificeras som en framgångsfaktor kommer de, oavsett redovisningsbyråns storlek, att leda till ökad effektivitet, ökad trygghet, förenkling samt en omgivning som främjar förändring. / Digitalization has been identified as one of the most important trends affecting and changing today's society. This trend has made it necessary for organizations to follow in this rapid development of society. The accounting profession has been greatly affected by digitalization and the growth of digitalization within the profession is expected to increase further in the future. In order for future changes related to digitalization to be successful, it is relevant to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization. The purpose of this study is to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization in the accounting profession by comparing large and small accounting firms. In order to fulfill the purpose of the study and thereby answer the study's research questions, a qualitative case study was conducted in the form of semi-structured interviews with accountants at various accounting firms. This choice of method generated good opportunities for gaining a deeper understanding of the process of digitalization, which constituted the case of this study. This study's findings and conclusions emphasize that the process of digitalization can be understood and described as a process of change consisting of four important parts; planning, competence, resources and motivation, which are central for a successful process of digitalization. This study's findings and conclusions also emphasize that these parts must have certain specific characteristics in order for them to be classified as a success factor, which differs depending on the size of the accounting firm. This study's results and conclusions also shows that these differences between large and small accounting firms can be explained by variation in degree of digital maturity and different practical presumptions. Finally, given that each part is classified as a success factor, they will regardless of the size of the accounting firm lead to increased efficiency, increased security, simplification and an environment conducive to change.

Samhällets digitala förändringsprocess förutsätter alla medborgares deltagande. Detta väcker frågor kring medborgares digitala förmågor att delta samt ansvarsfördelningen för möjliggörande av alla medborgares digitala deltagande. Socialtjänstens förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag och mål att tillgodose alla människors rätt till jämlika levnadsvillkor, ekonomisk och social trygghet samt aktivt deltagande i samhällets digitala utveckling motiverar denna studie. Syftet är att undersöka socialtjänstens förutsättningar att, i en digital samhällsutveckling, uppfylla uppdrag och mål enligt socialtjänstlagen. Offentliga dokument gällande digitalisering av samhället och offentliga verksamheter utgör grunden för studien. Forskningsmaterialet består av strategier, visioner och överenskommelser från statlig, regional och kommunal nivå. Kvalitativ innehållsanalys av forskningsmaterialet resulterar i empirins centrala teman, vilka tolkas och analyseras genom teoretiska begrepp ur Castells teori om nätverkssamhället samt Tillys teori om ojämlikhet. För att driva den digitala samhällsutvecklingen framåt framkommer av resultatet att incitament för medborgare, företag och offentliga verksamheter skall användas för att motivera till deltagande i utvecklingsprocessen.  Resultatet visar även att offentliga verksamheter har ett övervägande fokus på effektivisering och optimerad resursfördelning, vilket teoretiskt förstås som en risk för en digital klyfta om medborgerliga rättigheter i form av deltagande på jämlika villkor förbises. Vidare uppmärksammas en brist på konkreta lösningar för att möjliggöra digitalt deltagande för alla, vilket ur för socialtjänstens verksamhet kan förstås som ett hinder för att uppfylla mål enligt 1 kap. 1§ socialtjänstlagen. Slutligen framkommer riskfaktorer gällande näringslivets roll i den digitala utvecklingen, vilket ej återfinns i den tidigare forskningen som studien utgår från och således förstås som ett intressant fynd för framtida forskning.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken typ av texter eleverna skriver i gymnasieskolans svenskämne med ett vidgat språkbegrepp. Utifrån ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv har de skrivaktiviteter som eleverna erbjudits undersökts för att synliggöra spänningar på olika nivåer. För att ta reda på vilka texter eleverna producerar i svenskämnet och lärarnas bakomliggande resonemang har intervjuer genomförts både med lärare och elever. I svenskämnet får eleverna ta del av multimodala texter men när det gäller deras eget skapande dominerar skriften. Skrift och tal har en tradition av att vara den accepterade formen för representation av kunskap och lärande i svenskämnet. Det förekommer dessutom skillnader mellan de texter eleverna läser i digitala miljöer och de texter som de skriver. Med digitaliseringen av gymnasieskolan förändras de skrivpraktiker som eleverna erbjuds. Det mest framträdande resultatet i undersökningen är de spänningar som utvecklas på olika nivåer. Spänningar förekommer bland annat mellan lärarnas vilja att inkludera multimodala texter i sin didaktiska design och skriftens dominans i styrdokumenten.

Både samhället och skolan blir allt mer digitaliserad. Tillgången till digitala verktyg i skolan har ökat, men användningen av dem har inte ökat lika mycket. Det finns skillnader i användningen mellan olika ämnen och matematiken är ett av de ämnen med lägst användning av digitala verktyg.   Studiens syfte var att ta reda på vilka svårigheter lärare upplever kring digitaliseringen av matematikundervisningen. I studien svarade 81 lärare som undervisar i matematik i årskurs 4–6 på en enkät om utmaningar och hinder i digitaliseringen av matematikundervisningen.     Resultatet visar att inställningen till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen är positiv bland lärarna, men att det även finns svårigheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. De svårigheter som framkommer tydligast är digitala verktyg som krånglar, distraktioner i form av sociala medier och spel, brist på planeringstid och svårigheter med att hitta lämpliga appar och program. / Both society and school are becoming increasingly digitalized. The access to digital tools has increased, but their use has not increased as much. There are differences in the use in different subjects and mathematics is one of the subjects with the lowest use of digital tools.   The purpose of the study was to find out what difficulties teachers experience regarding the digitization of mathematics education. In the study, 81 teachers who teach mathematics in grades 4–6 responded to a survey about challenges and obstacles in the digitization of mathematics education.   The result shows that the attitude towards using digital tools in mathematics education is positive among teachers, but that there are also difficulties in using digital tools in mathematics education. The most obvious difficulties are malfunctioning digital tools, distractions in the form of social media and games, lack of time for planning and difficulties in finding suitable apps and programs.