Detta examensarbete syftar till att bidra till kunskapen kring hur digitaliseringen kan stötta arbetet på byggarbetsplats utifrån yrkesverksammas egna perspektiv. Digitaliseringen har under de senaste åren ökat kraftigt i samhället men trots det upplevs byggbranschen, speciellt byggskedet, ligga efter på digitaliseringsfronten. I detta arbete beaktas därför hur yrkesverksamma själva upplever att de stöttas av digital teknik i sin arbetsvardag och vilka behov de har av ytterligare digitala stöd. Deras tankar kring vilka förutsättningar och hinder som finns för en ökad digitaliseringsgrad på byggarbetsplats har identifierats och sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning. Examensarbetet bygger på empiriska data från 12 intervjuer med respondenter aktiva vid olika byggföretag runt om i norra Sverige, som vid intervjutillfällena arbetat som yrkesarbetare eller med byggplatsledning. Som stöd för arbetet har följande frågeställningar legat till grund: Hur kan digitala verktyg och hjälpmedel stötta arbetet på byggarbetsplats och hur upplever yrkesarbetare och platsledning själva att de stöttas, eller kan stöttas, av sådan teknik? Vilka förutsättningar finns för att dra nytta av digital teknik ytterligare? Vilka slags hinder kan identifieras och vilka förändringar (i arbetsuppgifter och ansvarsområden) måste ske för att digitaliseringsgraden på byggarbetsplats ska öka? Slutsatsen från denna studie är att yrkesverksamma, både yrkesarbetare och byggplatsledning, upplever att de drar nytta av de möjligheter som digitaliseringen har att erbjuda och att de flesta upplever ett behov av att stöttas ytterligare av digitala verktyg och hjälpmedel i vissa arbetsområden. En viktig förutsättning om man vill nyttja möjligheterna som kommer med sådan teknik i en högre grad är att olika typer av förändringar genomförs inom företaget. Beroende på vilken typ av förändring som ska genomföras, så finns olika förutsättningar för att lyckas, och olika aspekter att ta med i beräkningarna. Somliga förändringar förutsätter att man ser till hinder och/eller förutsättningar som direkt kan kopplas till själva tekniken, somliga kräver i stället att sociala faktorer, såsom personlig inställning placeras i fokus, medan andra förändringar kräver att man identifierar de resursmässiga förutsättningar som kan ha en inverkan på resultatet. För att förändringar som genomförs, eller ska genomföras, ska kunna nå lyckade/önskade resultat är det en förutsättning att ta hänsyn till både organisationens och individernas förändringsperspektiv. Den faktor som i detta arbete identifierats som det största hindret är kunskapsbrist/kompetensbrist. Antingen kompetensbrist för själva användningen av tekniken eller kunskapsbrist för förståelsen av nyttan med förändringen som företagen implementerar. En gemensam förutsättning för företag inom byggbranschen är därför att investera i utbildningoch att planera in tid för att arbeta med teknisk implementering. Detta eftersom kunskapsbrist/kompetensbrist, oavsett orsaken till sådan, framgått som en av de största faktorerna som utgör hinder för en digitaliserad byggarbetsplats. / The purpose of this master’s thesis is to contribute to the knowledge with reference to how digitalization can support the work on the construction site, from the workers’ point of view. Digitalization is a field which in recent time have increased substantially in society, but which nevertheless seems to fall behind other branches of industry, especially when considering the construction phase. This study therefore takes into account the workers’ own experiences regarding how digital technology can support the professionals and what need they have of extending the amount of digitalization to improve and enhance the everyday work on the construction site. Their thoughts on existing obstacles and prerequisites regarding an increased degree of digitalization on the construction site have been identified and later analysed alongside previous research in the field. The master’s thesis is built upon empirical data from 12 interviews with 12 interviewees - from different construction companies in the northern parts of Sweden - active in the field. The interviewees did at the time of the interviews attain roles either as carpenters or in some managerial position. Following questions have posed as support during the study: How can digital tools and means aid the work that takes place on the construction site and how does the active professionals themselves perceive the support, or possible support, of such technology?  What prerequisites are required as prior conditions for the further usage of digital technology? What kinds of obstacles can be identified and what types of changes (in tasks and areas of responsibility) are necessary in order for the degree of digitalization to increase on the construction site?  The conclusion made from this study is that professionals in the field – both carpenters and professionals with managerial positions – experience positive contributions from the digitalization in their working environment and that they are in need of further usage of digital tools in regard to some work areas. One important prerequisite in order to profit from such technology is to implement certain types of changes in the organization. Depending on what kind of change one wish to conduct – there are different prerequisites to succeed, and different key elements to take into consideration. Some changes require a focus on the technology itself, others require a deeper understanding of the social processes underlying the development and enactment of certain changes, whilst some call for the identification of necessary resources in terms of time and cost. In order for the conducted changes - or the changes that are in the phase of being conducted - to reach their full potential it is of utmost importance to consider both the organizational and social perspectives of change in professional work.   The main obstacle identified in this study relates to a lack of knowledge. Either a lack of knowledge for the usage of the technology itself, or in understanding the usefulness as a product of the implemented changes. It is thus a common prerequisite for organizations to invest in education and to dedicated and schedule the amount of time necessary for such technical implementation. Hence a lack of knowledge – regardless of the cause – appears to be one of the main obstacles for a digitalized construction site.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare upplever att barn kan ges inflytande och delaktighet i arbetet med digitala verktyg. Vi vill även undersöka hur förskollärare och barnskötare upplever att de digitala verktygen kan bidra till ett samspel i förskolan. Vi vill med vår studie kunna bidra till mer kunskap om detta.  Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor ser på arbetet kring inflytande och delaktighet i arbetet med digitala verktyg. Studien har genomförts genom telefon- och zoomintervjuer.  Studiens resultat och analyser utgår ifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultaten av studien visar att pedagogerna i studien har stor ambition och förståelse för vikten av undervisning kring digitala verktyg, tillgänglighet och att ge barnen inflytande och delaktighet i sitt arbete med digitala verktyg samt socialt samspel. Studien visar på att de digitala verktygen kan leda till samspel, bland att genom att utforska tillsammans och i nya konstellationer bland barnen. Studien visar på att pedagoger upplever de digitala verktygen som ett neutralt arbetsverktyg som öppnar upp för samspel, utforskande och lärande.

Aim: The challenges that arise from the development of the digitalization are forcing organizations to adjust their activities and operations to meet the needs of the society and organization´s important stakeholders. To be able to keep up with the developments organizations are constantly changing. These changes must be communicated to their stakeholders in a way that makes sense to them and to ensure that mutual understanding is achieved for the change to be succesful throughout the organization. The main purpose of this paper is to study an organizations communication during a change process. The focus lies on organizational communication strategies and the sensemaking processes as organization communicates about the change to its important stakeholders. Contribution:This paper will contribute to the field of organizational communication by filling a gap on empirical studies of internal communication during an organizational change. Method: The main method for this paper is the qualitative interviews. We conducted a series of interviews with respondents from four different Swedish companies. The qualitative data was transcribed resulting in around 100 pages of raw material. The interviews were then categorized and coded. The results of the coding are presented in four data tables to illustrate the findings. The results were then operationalized to be able to match them to theories in a later analysis. Analysis was done with the operationalized results. Results & Conclusions: In our conclusion we find that a carefully planned way of communicating within an organization contributes to the efficiency of communication, which in turn provides great opportunity to create meaning in a process of change. It is necessary for an organization to take into account the communicative needs of different stakeholders. To be able to achieve sensemaking is certain screening of information needed and that the screened information is put into the right context. Different phases of a change project contain different contexts, which enables sensemaking through communication. This in turn can lead to a successful change process and mutual understanding among stakeholders. In short: Communication works for those who work at it.

The aim of this study is to explore if, and if so, how the implementation of robots in the Swedishadministration of social assistance cash benefits has affected the social workers’ own view on theirprofession. The primary focus of the study is to uncover how digitalisation affects the profession ofsocial workers, what the professionals themselves highlight as important qualities to successfully carryout the work of a social worker, and how to obtain such knowledge. This study is based on fiveinterviews with social workers who work with robots on a daily basis. The theoretical framework ofthe thesis analysis is based on different concepts of professionalism. This study concludes that socialworkers perceive their work with social assistance in terms of two different roles, one with a focus onthe relational work with clients and one with the primary focus on control and administration. Withrobots, the administrative part of the work could lessen, something that would increase face-to-faceencounters. This study indicates that the use of robots has an impact on the organization of the work,and in the future it is possible that we will see a new organizational structure to the social welfareoffices.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt. Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan.  Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central. Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällslärares erfarenheter av digitaliseringens effekter på gymnasielevers lärande. Studien utgick från en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare. Resultatet visar att samhällskunskapslärare kunde identifiera ett antal positiva och negativa digitala effekter av gymnasieelevers lärande. Studiens slutsatser visar att det finns ett behov av fortsatt forskning i ämnet, framförallt kring gymnasieelevers uppfattning om digitaliseringen och digitaliseringens negativa effekter.

Under sista läsperioden för studerande på samhällsbyggnadsprogrammet ska studenterna genomföra ett examensarbete under 10 veckor. Aktuellt examensarbete genomförs på samhällsbyggnadsförvaltningen på Kalix kommun. Syftet med arbetet är att utreda förutsättningarna för kommunen att digitalisera processerna vid handläggning av detaljplaner, lov- och anmälningsärenden samt förhandsbesked – i rapporten nämnt plan- och byggprocessen. Utredningen har baserats på intervjuundersökningar med anställda på samhällsbyggnadsförvaltningen och informationsenheten på Kalix kommun. Utöver Kalix kommun har även planeringsavdelningen på Piteå kommun samt systemleverantören Sokigo AB varit föremål för intervjuer. En tydlig vinst som kommuner upplever efter digitalisering är att arbetet blir mer tid- och resurseffektivt, något som planavdelningen och bygg- och miljöavdelningen på Kalix kommun anser är en intressant motivering till att digitalisera. Samtidigt ser kommunen vissa utmaningar, bland annat att få alla att se nyttan med att arbeta på ett nytt sätt och att invånarna ska behärska tekniken. Kalix kommun bedöms ha goda förutsättningar att inleda ett arbete att börja digitalisera plan- och byggprocessen, bland annat genom att se över möjligheterna att lansera en lämplig e-tjänst för plan- och byggärenden.

Forskningsfrågor: 1: Hur arbetar serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet med digitaliseringen i Stockholms kommun? 2: Vilka framtida möjligheter och utmaningar föreligger vid digitaliseringen inom förvaltningen i uppsatsens studie? 3: Vad finns det för för- och nackdelar med arbetssättet i och med digitaliseringen inom serviceförvaltningen? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera erfarenheter från digitaliseringen i serviceförvaltningen i Stockholms kommun, dess framtida möjligheter och utmaningar, hur serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet arbetar med digitaliseringen samt vilka för- och nackdelar det finns. Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod. Datainsamling gjordes genom intervjuer med kommunalt ansvariga och medarbetare inom den ekonomiska verksamheten i serviceförvaltningen. Slutsatser: Handlingsstyrning som anses byråkratiskt sker inom serviceförvaltningen och försvårar digitaliseringens framfart. Utmaningen blir att behålla mänskliga tjänster på avdelningen. Som fördelar och som möjligheter är alla nya sätt som digitaliseringen erbjuder och effektiviserar verksamheten. Nackdelarna är den fysiska hälsoaspekten. / Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect. Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect.

I takt med att alltmer av dagens kommunikation sker digitalt sjunker efterfrågan på fysiska brev stadigt för privatpersoner, myndigheter och företag, vilket syns tydligt på postföretagens lönsamhet i Europa. Ett postföretag som digitaliseringen har slagit hårt mot är den dansk-svenska koncernen PostNord, som dessutom hamnar i kläm mellan två länders skilt utvecklade meddelandemarknader. Meddelandemarknaden definieras i denna uppsats som marknaden för meddelandekommunikation i skriftlig form, vilket kan vara både som fysisk post och som digitalt meddelande. Syftet med studien är därför att undersöka orsakerna till PostNords skilda ekonomiska utveckling i Sverige respektive Danmark genom en jämförande analys av meddelandemarknadens digitalisering i de båda länderna. Genom litteraturstudier, bearbetning av statistik och en intervju söker vi att besvara vilka faktorer som påverkar efterfrågan på fysisk post. Den teoretiska bakgrunden tar avstamp i mikroteori och mynnar ut i en hypotes som hävdaratt efterfrågan på post beror på den generaliserade kostnaden för fysisk post och digital post. Resultaten visar att brevvolymerna per capita har sjunkit mer i Danmark än i Sverige och att priserna på brev har ökat mer i Danmark under samma period. Danmarks regering har arbetat aktivt med att digitalisera den offentliga förvaltningen, medan Sveriges regering inte har prioriterat digitalisering av den offentliga förvaltningen lika högt. I Danmark har Digitaliseringsstyrelsen etablerat en central digital brevlåda som är obligatorisk för danska medborgare att ansluta sig till. Infrastrukturen för digital post, alltså systemet genom vilket meddelanden transporteras, är därför bättre i Danmark än i Sverige. Det leder till att det är säkrare och enklare för konsumenten att övergå från fysisk post till en digital brevlåda vilket innebär att transaktionskostnaderna minskar och den generaliserade kostnaden likaså. Vidare bedöms den generaliserade kostnadselasticiteten, effekten som en minskning i den generaliserade kostnaden för digital post har på efterfrågan på post, vara större i Danmark än i Sverige och således påverkas länderna olika av en lika stor förbättring av digitala substitut. Slutsatsen som dras utifrån analysen är att orsakerna till PostNords skilda ekonomiska utveckling grundas i att Sveriges och Danmarks e-förvaltning utvecklats på olika sätt, att prisutvecklingen på brev sett olika ut och att brevvolymerna historiskt sett legat på olika nivåer.

No description available.