Min undersökning av fyra föräldrar som har begränsad litteracitet som nu studerar på SFI A och hur de upplever att de kan ta till sig informationen från deras barns skola som skickas hem via skolväskan, mail eller via den digitala plattformen SchoolSoft, visar att samtliga föräldrar upplever att de inte kan komma åt information om studiedagar, föräldramöten, närvaro eller annan information på den digitala plattformen SchoolSoft då de inte vet hur man kommer in på den. Samtliga föräldrar uppger också att de vet hur viktig en bra skolgång är för deras barn och de känner att de inte kan bli fullt delaktiga i sina barns skolgång på grund av svårigheter att ta till sig informationen och förstå meddelanden som skickas hem till dem då de har begränsad litteracitet. Samtliga föräldrar uppger också att de inte alltid får informationen på det språk som skulle tillgodose deras individuella önskemål då de inte blivit tillfrågade om vilket språk de vill ha den skriftliga informationen på. Två föräldrar som har barn både på låg-mellanstadiet och på högstadiet säger att det finns en närmare kontakt med mentorn på låg- och mellanstadieskolan där den upplevs som mer individuell än den som är på högstadiet där kommunikationen främst sker genom den digitala plattformen SchoolSoft.I den andra informantgruppen som består av fem mentorer till de fyra föräldrarnas barn uppger tre att de inte aktivt har frågat eller försökt ta reda på hur föräldrarna vill ha informationen sänd till sig, på svenska eller på modersmålet. De uppger även att tillgången till någon som kan översätta har fått avgöra det. De andra två mentorerna svarar inte på denna fråga. De uppger också på låg- och mellanstadiet att SchoolSoft inte fungerar i den utsträckning som är tänkt. En av mentorerna uppger att den har anpassat informationssättet till föräldern med hänsyn till att föräldern har begränsad litteracitet. De andra fyra informanterna är medvetna om att föräldrarna har begränsad litteracitet men vet inte riktigt eller är inte medvetna om hur man kan individanpassa kommunikationssättet när man kommunicerar skriftligt med dem. Mentorerna visar att de är i behov av kunskap i hur en person som har begränsad litteracitet inte kan ta till sig information på samma sätt som en inrikesfödd person som är litterat utifrån den svenska skolans norm. Mentorerna behöver individualisera sättet de skriver information på men också var den görs tillgänglig så att den ska kunna nås av samtliga barns föräldrar oberoende om de har skolbakgrund eller ej, men också oberoende om de har begränsad litteracitet eller inte och då även digital litteracitet.Dataläraren som undervisat på SFI A i digitalisering vittnar om en betydande problematik för en person med begränsad litteracitet att kunna logga in på en dator med olika bokstäver och lösenord samt kunna navigera rätt. Han säger vidare att det behövs mycket tid för att även lära eleverna att kunna logga in på den digitala plattformen SchoolSoft och där kunna navigera rätt.

Syftet i denna studie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar läsningen hos elever. I inledningen presenteras tidigare forskning kring ämnet och centrala begrepp för arbetet definieras. Två forskningsfrågor besvaras i denna studie och är: hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? samt hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning? Metoden som studien utgår ifrån och som har använts i detta arbete är en litteraturstudie där vi har sammanställt och analyserat tidigare forskning och vetenskapliga artiklar (peer reviewed). Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg i läsningen. Positiva resultat har lyfts fram med digitala verktyg kopplat till läsintresset medan negativa resultat visar på att läsförståelsen inte gynnas av de digitala texterna. Slutsatsen som kan dras är att de digitala verktygen höjer elevernas motivation och läsintresse. Scrollning och navigering i den digitala texten hämmar elevers läsförståelse i jämförelse med analog läsning.

Legitimacy is about meeting society's expectations and as we live in a society that is constantly changing, the perception of what is legitimate or not is also changing. The main purpose of an auditor in today's society is to review financial reports and guarantee their quality. In recent years, technological developments have changed the profession of auditors and previous research shows that digitalization has made it easier for the auditors as certain parts of the audit process have been automated. The purpose of the study was to examine how AI in audit firms will affect the legitimacy of auditors. The focus has been on the audit companies' working process and how the process is going to change with the help of AI, and finally how the auditors believe this will affect the legitimacy of the audit companies. Qualitative interviews have been used on auditors, to be able to get into the depth and obtain personal thoughts from the respondents. The results of the study show that the introduction of AI will have a positive impact on the audit process since it is assumed that standardized and time-consuming tasks will be automated. Furthermore, this means that auditors will be able to perform more accurate analyzes and get more time over to the customers, which means that the audit companies are assumed to be able to increase their legitimacy. Therefore, the conclusion is that AI will help audit companies with their legitimacy in the future.

I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.

The aim of this bachelor's thesis is to attain an understanding of the adoption and development of games and transmedia storytelling in Swedish public libraries. We studied the extent, the purposes and the way in which Swedish public libraries have included games and transmedia storytelling into their collections and programs. In order to fulfill the aim of the study a survey study was conducted. The survey was distributed to one public library in every Swedish municipality. The empirical material was analyzed using both quantitative and qualitative methods, as well as the SCOT-model. Transmedia storytelling proved to be a difficult concept to study, therefore we focused mainly on its connection to gaming programs. The findings show that transmedial gaming programs are less common than regular gaming programs, and among these eight different types of programs were identified. Concerning the purposes for these different types of programs nine distinct categories were identified, which showed that the public libraries had diverse views regarding games and transmedial work with games in libraries. Through an analysis using the SCOT-model we reached the conclusion that the studied libraries’ adoption of games and transmedial work with games is in its early stages and that there are still problems to be solved before a consensus can be reached.

Bakgrund och problem: Södra Skogsägarna ekonomisk förening genomförde 2018 en implementering av en robot på deras huvudkontor med syfte att skapa kunskap om Robotic Process Automation (RPA) samt reducera repetitiva administrativa arbetsuppgifter. Detta för att på lång sikt skapa effektivitet samt nå ökad personaltrivsel på grund av att de anställda, efter implementering, utför mer värdefulla och kvalificerade arbetsuppgifter. Det finns idag en stor problematik och svårighet kring hur företag ska utvärdera RPA-investeringar då nuvarande utvärderingsmetoder endast tillåter finansiella siffror och därmed inte kan värdera icke mätbara fördelar. Det skapar problem när målen med en RPA-investering i sådana funktioner ofta är satta till annat än rent finansiella såsom bättre beslutsfattande och ökad personaltrivsel. Eftersom det inte finns några tidigare forskning kring utvärdering av RPA-investeringar i administrativa funktioner samt att tidigare studier visar på att det finns ett behov av en utvärderingsmodell som blandar finansiella och icke-finansiella dimensioner, avser denna studien att ta fram och utveckla en flerdimensionell utvärderingsmodell som kan tillämpas i dessa funktioner. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse och kunskap kring RPA-investeringar i administrativa funktioner samt vilka effekter en sådan har på företag. För att nå detta kommer en tentativ flerdimensionell utvärderingsmodell som kan tillämpas vid RPA-investeringar i administrativa funktioner tas fram. Denna kommer sedan testas i ett empiriskt fall på Södra där en investering i RPA genomförts. Detta för att kunna utvärdera deras investering samt komplettera och utveckla utvärderingsmodellen utifrån erfarenheter och lärdomar från ett praktiskt fall. Metod: Studien är uppdelad i tre olika delar utefter avsnitten teoretisk referensram, empirisk referensram samt analys. Den första delen av studien som sker i den teoretiska referensramen avser att utföra första delen av tillvägagångssättet för att uppnå rapportens syfte. I den empiriska referensramen utförs andra delen av tillvägagångssättet och den avslutande analysen knyter ihop studien eftersom vi där genomför sista delen av tillvägagångssättet. Som ett resultat av att studien genomförs i dessa tre delar har det konstaterats att rapporten genomför två olika studier som tillsammans blir en helhet och att studien därmed även tillämpar två olika forskningsdesigner. Den första studien som genomförs är utvecklandet av en ny, tidigare obefintlig, flerdimensionell utvärderingsmodell som därav tillämpar en explorativ forskningsdesign. Den andra studien består av utvärderingen som genomförs på Södra och forskningsdesignen som tillämpats där är därför istället en fallstudie. Slutsats: Vi har genom denna studie försökt lösa den problematik som finns gällande utvärdering av RPA-implementeringar vilket resulterade i den flerdimensionella utvärderingsmodellen RIPA. Denna modell användes som ett verktyg för att skapa en djupare förståelse och kunskap kring RPA-investeringar i administrativa funktioner samt vilka effekter en sådan har på företag. För att modellen skulle kunna sägas skapa sådan kunskap krävdes det att den kunde bedömas som giltig. En sammanställning av studiens resultat visar att den framtagna RIPA-modellen inkluderar utvärdering av både finansiella samt icke-finansiella effekter där en balans skapas mellan detaljfokus och ett helhetsperspektiv. På grund av att modellen kan konstateras lösa de problem som tidigare fanns bedöms det att den är giltig och därmed lämplig att använda vid RPA-implementeringar i administrativa funktioner även om den framåt behöver testas fler gånger. Utöver att uppnå syftet har studien också genererat ett bidrag till hur framtida forskare och företag bör se på och behandla RPA-implementeringar. RIPA-modellen kommer även kunna hjälpa samhället och företag att fortsätta utvecklas eftersom modellen bidrar till att företag kan implementera RPA baserat på trovärdiga beslutsunderlag. Modellen skapar också möjlighet för företag att följa upp resultatet i efterhand och förbättra roboten utifrån det, något som kommer påverka RPA:s fortsatta framväxt. / Background and problem: Södra Skogsägarna ekonomisk förening invested 2018 in a robot at their head office with the aim of creating knowledge about RPA and reducing repetitive administrative tasks. This is to create efficiency in the long term and to achieve increased employee satisfaction because the employees, after implementation, perform more valuable and qualified work tasks. Today, there is a major problem and difficulty in how companies should evaluate RPA investments as current evaluation methods only allow for financial figures and thus cannot assess non-measurable benefits. This creates problems when the goals of an RPA investment in such functions are often set for other than purely financial ones such as better decision-making and increased employee satisfaction. Since there is no previous research on the evaluation of RPA investments in administrative functions and that previous studies show that there is a need for an evaluation model that mixes financial and non-financial dimensions, this study intends to develop a multidimensional evaluation model. Purpose: The purpose of the study is to create a deeper understanding and knowledge of RPA investments in administrative functions as well as their effects on companies. To achieve this, a tentative multidimensional evaluation model that can be applied to RPA investments in administrative functions will be developed. This will then be tested in an empirical case on Södra where an investment in RPA has been made. This is to be able to evaluate their investment and to supplement and develop the evaluation model based on experience and lessons learned from a practical case. Method: The study is divided into three different parts along the sections theoretical frame of reference, empirical frame of reference and analysis. The first part of the study conducted in the theoretical frame of reference intends to carry out the first part of the approach to achieve the purpose of the report. In the empirical frame of reference, the second part of the approach is carried out and the concluding analysis links the study as we carry out the last part of the approach. As a result of the study being conducted in these three parts, it has been established that the report conducts two different studies that together become a whole and that the study thus also applies two different research designs. The first study to be conducted is the development of a new, previously non-existent, multidimensional evaluation model, which consequently applies an explorative research design. The second study consists of the evaluation conducted at Södra and the research design applied there is therefore instead a case study. Conclusion: Through this study we have tried to solve the problems that exist regarding evaluation of RPA implementations, which resulted in the multidimensional evaluation model RIPA. This model was used as a tool to create a deeper understanding and knowledge of RPA investments in administrative functions and their effects on companies. In order for the model to be said to create such knowledge, it was required that it could be considered valid. A summary of the study's results shows that the developed RIPA model includes evaluation of both financial and non-financial effects where a balance is created between the focus of detail and a holistic perspective. Because the model can be found to solve the problems that previously existed, it is considered to be valid and thus suitable for use in RPA implementations in administrative functions, although it needs to be tested several times ahead. In addition to achieving the purpose, the study has also generated a contribution to how future researchers and companies should look at and treat RPA implementations. The RIPA model will also be able to help society and companies to continue to develop as the model helps companies to implement RPA based on credible decisions. The model also creates the opportunity for companies to follow up the results afterwards and improve the robot based on it, which will affect RPA's continued growth.

Studien handlar om skolfrånvaro och digitala lösningar. Syftet med studien var att undersöka några specialpedagogers roller och arbete med elever i problematisk skolfrånvaro samt de digitala verktygens uppfattade betydelser och effekter i detta arbete. Även andra yrkesverksammas roller och arbete undersöks i studien. En kvalitativ forskningsansats användes. Data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer, två fokusgruppsamtal och fyra observationer. Data analyserades utifrån en induktiv innehållsanalys. Vi valde Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs artefakter som ramverk. Resultatet beskriver att digitala verktyg används på skolor och att elever i problematisk skolfrånvaro därför kan följa med i undervisningen. Resultatet visar även att specialpedagoger och andra yrkesverksamma fungerade som spindeln i nätet, som en länk mellan elev och lärare, som ett namn på ett dokument och som samverkanspersoner med andra professioner. Några betydelser i resultatet var att de digitala verktygen kunde vara plattformar för lärande och utveckling, verktyg för information, samtal och feedback samt relationsskapande. De uppfattade effekterna var ökad uppfyllelse av mål och kunskapskrav, möjlighet för återgång i skolan och risk för ökad frånvaro. En implikation till specialpedagoger är att, i det främjande arbetet, stötta lärarna i användandet av relationsskapande digitala verktyg.

This thesis investigates the needs and possibilities with digitalization of regulatory reports in the central heating sector. The prerequisites for an automated solution for generating digital reports are investigated for the central heating producer Värmevärden focusing on two reports on environmental exhaust data sent to Naturvårdsverket. The processes from raw data to completed report at Värmevärden as well as the processes and final use of the data at Naturvårdsverket were studied in an interview study. The study also covered digitalization projects within the organisations and an assessment of their digital maturity in relation to these processes was made. The analysis was made with the digital maturity model DiMiOS, developed by the Swedish center for digital innovation. Findings of the study concludes that an automated solution for generating digital reports would suffer from risks of being sub-optimal due to the lower level of digital maturity of Värmevärden. Värmevärdens constraining digital heritage needs to be modernised in order to obtain most possible benefit from other digitalisation projects. The digital maturity level of Naturvårdsverket was found to be high, with the consequence that digitalisation initiatives are likely to be successful.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur HR-medarbetare uppfattar användandet av digitala HRM-verktyg i sitt dagliga arbete. Syftet preciseras genom de tre frågeställningarna; Vad kännetecknar användandet av HRM-verktyg i en HR-medarbetares dagliga arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för HR-funktionens arbete? Vilka konsekvenser får användandet av digitala HRM-verktyg för anställda och chefer i organisationen? Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på en fenomenografisk metodansats för att undersöka informanternas uppfattningar om digitala HRM-verktyg. Studiens upplägg är en intervjustudiedesign och tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med HR-medarbetare från fem olika företag. Resultatet visade att HR-medarbetarna har varierande uppfattningar om hur de digitala HRM-verktygen används, men att de används i både strategiska och operativa syften. Även implementeringen uppfattades som en viktig faktor för hur verktygen skulle komma att användas samt att HR-medarbetarna själva vara ansvariga för lärandet. HR-medarbetarna uppfattade även att de digitala HRM-verktygen leder till automatisering, professionalisering och ökad rollspecialisering för HR-funktionen.

Banksektorn har genomgått omfattande förändringar till följd av digitaliseringens framväxt. Ett bredare utbud av differentierade produkter har möjliggjort för konsumenter att utföra vardagliga bankärenden på egen hand. Detta har resulterat i att alltfler bankkontor stängs ner då det inte längre genererar samma lönsamhet, något som i sin tur reducerat den fysiska interaktionen mellan banker och deras konsumenter. Att produkter och tjänster blivit digitala har inneburit konsekvenser för banksektorn då det fysiska mötet utgjort en central del för konsumenters kundnöjdhet. Ett bredare utbud av differentierade produkter och tjänster har bidragit till en ökad komplexitet där avsaknaden av kompetens med hänsyn till datorer och teknik har påverkat konsumenters attityd till digitala produkter och tjänster. Då fysisk interaktion förekommer mer sällan är det avgörande för banker att utforma produkter och tjänster utefter konsumenternas behov. Då konsumenters beteendemönster tenderar att utvecklas i samma takt som digitaliseringen är det avgörande för banker att ha en förståelse om huruvida konsumenters attityd i relation till digitala produkter uppfattas samt bredda en förståelse om konsumenternas upplevelse med hänsyn till nya banktjänster. Då kundupplevelsen utgör grunden för kundnöjdhet är det betydelsefullt för banker att leverera en god upplevelse genom att möta kundens behov. Studien ämnade undersöka digitaliseringens inverkan på svenska bankkunders kundnöjdhet. Genom att studera detta var förhoppningen att få en bredare förståelse om huruvida svenska bankkunder upplever att digitaliseringen inverkat på deras kundnöjdhet. Studien tog avstamp i en tvärsnittsdesign med ett deduktivt tillvägagångssätt. Studiens datainsamling grundar sig i en kvantitativ metod och har genomförts genom en enkätundersökning i förhoppning om att nå en stor mängd respondenter. Antalet respondenter som deltog i studien uppgick till 241 där samtliga blev kontaktade via sociala medier. En regressionsanalys har använts för att studera sambandsmönster mellan studiens beroende-, oberoende- samt kontrollvariabler. Studiens teoretiska referensram utgörs av kundnöjdhet, digitalisering, TAMmodellen samt kundupplevelse. TAM-modellen samt kundupplevelse utgör i denna studie grunden för att närma sig ett svar kring hur digitaliseringen inverkat på svenska bankkunders kundnöjdhet. Med utgångpunkt i dessa två teorier framgick det att digitaliseringens inte haft någon negativ inverkan på kundnöjdhet men att det istället effektiviserat konsumenters sätt att uträtta bankärenden. Vidare framgår det av studiens resultat att upplevelse i allmänhet är en bidragande faktor till en högre grad av kundnöjdhet. / The banking sector has undergone extensive changes as a result of the growth of digitalisation. A wider range of differentiated products has made it possible to for consumers to carry out everyday banking on their own with no need for physical interaction with the bank. As a result of this, bank branches have been closed as it no longer generates the same profitability. Due to this, there has been a reduction in the physical interaction between bank and customers. The fact that products and services has become digital has had consequences for the banking sector as the physical meeting has been a key part of customer satisfaction. The purpose of this study was to examine the impact of digitalization on customer satisfaction. The study was conducted using a cross sectional design with a deductive approach. The study’s data collection is based on a quantitative method and has been carried out through a digital survey. The data was analysed by a regression analysis to identify possible relationships between the studies variables. The results of this study show that digitalization does not have a negative impact on customer satisfaction.