Bakgrund: Ledare behöver ofta ta ställning till och hantera nya digitala verktyg. Oftast faller de företag som inte hänger med i digitaliseringens snabba svängar mellan stolarna. Även ledarskapet genomgår en omvandling i och med digitaliseringen. Enkelheten i att kommunicera och dela information bidrar till att utmana hierarkier och funktioner i organisationer. Nu ökar användningen av teknik, inte minst på grund av den pågående Covid-19-pandemin. Det krävs av ledare att hitta nya sätt att fatta beslut på när arbetssituationen inte längre ser likadan ut som tidigare. Med hjälp av scenarioplanering kan ledare förbereda sig på de mer komplicerade besluten. En scenarioplanering handlar om att planera för möjliga utfall i framtiden baserat på det man vet i nuläget. Genom att skildra möjliga utfall hinner ledare planera och förbereda sig om något av dem inträffar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att närmare undersöka vilken påverkan den ökade digitaliseringen kommer få på framtidens ledarroll samt att bidra till en ökad förståelse för hur digitaliseringen förändrar synen på ledarskap och rollen som ledare. Frågeställning: Hur kommer digitaliseringen påverka framtidens ledarskap? Hur kan ledare fatta beslut för att anpassa sig till digitaliseringens utveckling? Hur kan scenarioplanering användas som verktyg för att underlätta ledares beslutsfattande? Metod: Arbetet utgår från en abduktiv ansats med växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska resultatet är framtaget genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och genomgått en form av tematisk analys där likheter och skillnader i intervjuerna pekats ut. Empiri och resultat: Empirin utgörs av intervjuer av experter respektive ledare. Expertintervjuerna bidrog till skapandet av scenariokorset och ledarintervjuerna bidrog med ett arbetslivsperspektiv på scenarierna. De fyra scenarier som tagits fram baseras på drivkrafterna kontroll och användning av framtida teknik. När scenarierna diskuterades med ledarna tog de bland annat upp att de hade föredragit mellanvarianter på scenarierna framför ett renodlat scenario. Slutsats: Genom att skapa scenarier svarar uppsatsen på hur digitaliseringen kan påverka framtidens ledarskap. Ledarna såg hellre en kombination av två scenarier istället för att ett scenario inträffar. Med kontinuerligt arbete kan scenarioplanering vara ett effektivt verktyg i den strategiska planeringen och beslutsfattandet. / Background: Leaders often need to take a stand on and manage new digital tools. Most often, the companies that do not keep up with the rapid turns of digitalization fall between the cracks. Leadership is also undergoing a transformation with digitalization. The simplicity of communicating and sharing information helps to challenge hierarchies and functions in organizations. Now the use of technology is increasing, not least due to the ongoing Covid-19 pandemic. Leaders are required to find new ways to make decisions when the work situation no longer looks the same as before. With the help of scenario planning, leaders can prepare for the more complicated decisions. Scenario planning is about planning for possible outcomes in the future based on what is known at present. By depicting possible outcomes, leaders have time to plan and prepare if any of them occur. Purpose: The purpose of the essay is to investigate in more detail the impact that increased digitalization will have on the future leadership role and to contribute to an increased understanding of how digitalisation changes the view of leadership and the role as a leader. Issue: How will digitalization affect future leadership? How can leaders make decisions to adapt to the development of digitalization? How can scenario planning be used as a tool to facilitate leaders' decision-making? Method: The work is based on an abductive approach with an interaction between theory and empiricism. The empirical result is produced through qualitative semi-structured interviews which then were transcribed and underwent a form of thematic analysis where similarities and differences in the interviews were pointed out. Empirical data and results: The empirical data consists of interviews with experts and leaders. The expert interviews contributed to the creation of the scenario cross and the leader interviews contributed with a working life perspective on the scenarios. The four scenarios developed are based on the driving forces of control and use of future technology. When the scenarios were discussed with the leaders, they mentioned, among other things, that they had preferred intermediate variants of the scenarios over a pure scenario. Conclusion: By creating scenarios, the essay responds to how digitalisation can affect future leadership. Leaders would rather see a combination of two scenarios instead of one scenario occurring. With continuous work, scenario planning can be an effective tool in strategic planning and decision-making.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att studera hur lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser. Utöver det ämnar denna studie få kunskap om vilka metoder lärare använder för att främja elevernas digitala kompetenser inom undervisningen av ämnet samhällskunskap på gymnasial nivå. Källmaterialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt TPACK som är en akronym för Technological Pedagocical Content Knowledge har den utförda analysen av källmaterialet kommit att påvisa olika aspekter. Elevernas privata digitala användning beskrivs vara vanligt förekommande i skolan. I motsats till elevernas förtrogenhet att använda digitala verktyg i privat syfte visar studien att elevernas pedagogiska digitala kompetenser inte är lika självklara. Eleverna uppges sakna strategier för att söka information på internet samt inneha låga kunskaper kring källkritiskt förhållningssätt på internet. Intervjuade lärare har även kommit att beskriva elevernas tekniska kunnande vilket även det skiljer sig åt beroende på om syftet är privat eller pedagogiskt. Eleverna beskrivs vara duktiga på sociala medier och delning av filmklipp medan förmågan att hantera skrivprogrammet Word ofta är på en lägre nivå. Lärarnas metoder för att främja elevernas digitala kompetenser har även det identifierats utifrån olika aspekter. Respondenternas vetskap om begreppet digital kompetens inom rådande styrdokument förknippas enbart kring samhällskunskapens olika kurser. De kollegiala diskussionerna riktas inte mot främjandet av elevernas digitala kompetenser och skolledningens arbete kring digitalisering överlag beskrivs kretsa kring lärarnas digitala kompetens. Respondenternas praktiknära metoder kring att främja elevernas digitala kompetenser inom samhällskunskapen har förmedlats vara ett tema som det generellt inte planeras så mycket kring. Studien visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen i första hand används som hjälpredskap för att främja ämnesinnehållet. Elevernas digitala kompetenser betraktas av majoriteten av respondenterna automatiskt främjas genom att låta eleverna öva på att söka information och sedan få feedback kring inlämnade uppgifter. Sammanfattningsvis visar studien att den teknologiska aspekten i kombination med pedagogik och ämnesinnehåll är komplext. Även om den teknologiska kunskapen kommit att börja prioriteras finns det ett fortsatt behov av utveckling inom den teknologiska kunskapens implementering i förhållande till ämnesinnehåll och pedagogik. / The purpose of this study has been to gain knowledge about how teachers of social studies perceive the student´s digital competence and to identify which methods teachers use to promote student´s digital competence. Source material for this qualitative study was collected through eight semi-structured interviews. Based on TPACK as a theoretical perspective, the analysis of the interviews shows that the respondents perceive the student´s digital competence in different ways. Student´s private digital use is perceived as optional. Student´s pedagogical digital ability is instead considered to be low. The student´s technical ability is also considered to be twofold. The students have good ability to handle social media but find it difficult to use the program Word. Teachers methods for promoting student´s digital competence have been identified in various ways. The collegial conversations revolve mainly around one´s own digital abilities, which is also the school management’s focus. The teachers way to develop student´s digital skills are generally not specially planned but are described as being integrated within, for example the work with source criticism. In summary, the conclusion of this study is that teachers to some extent prioritize technological knowledge, however the subject content is still rewarded more.

Dagens teknik fortsätter att utvecklas varje dag och organisationer behöver anpassa sig till en ständigt utvecklade miljö där det hela tiden sker förändringar. För att klara av utvecklingen krävs det att dessa organisationer inför system och applikationer som klarar det och anpassar sitt arbetssätt därefter. Vid införande av dessa nya teknologier, vet inte alla hur det kommer påverka organisationen i fråga. En omställning, eller digital transformation, innebär organisatoriska förändringar och en del vet inte vad de kan förvänta sig. Studiens syfte är att undersöka dessa organisatoriska förändringar som sker vid en digital transformation, och samspelen förändringarna emellan. Även eventuella stöd till en digital transformation har funnits till syfte att undersöka i uppsatsen. Tidigare forskning som berör organisatoriska förändringar vid en digital transformation, samspelen mellan dessa och stöd, har undersökts i denna studie. Det finns inte mycket tidigare forskning inom området och av den anledningen blev detta en explorativ studie. En tematisk analys ägde rum av den tidigare forskningen och de mest återkommande temana inom varje nivå i nivåmodellen identifierades tillsammans med teman inom stöd. Till varje tema identifierades subteman för att underlätta förståelsen kring innehållet. Teorin har kompletterats med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 5 oberoende konsulter inom digitalisering och digital transformation. Resultatet inom systemutvecklingsnivån visar att IT-stödens förändringar innefattar molnlösningar samt automatisering och integrering av system. Förändringar sett till IT-användningen blir därmed en automatiserad användning med integrerad information. Arbetet blir i mer prediktivt än reaktivt syfte och datatillgången ökas i organisationen. Inom kundbehov visade sig att kundernas kunder får ökad viktighet, kundportaler blir allt vanligare och att analysera data för att förutse kundbehoven görs. Inom verksamhetsutvecklingsnivån och då processledningen sker förändringar på bland annat processlogiken, och innebär förändrade processer sett till att de blir mer automatiserade. Ny kompetens krävs för att ständigt utveckla processerna och system, och därmed krävs också en förändringshantering för att anpassa sig efter förändringarna. Infrastrukturlogiken ändras i de fall det går mot en molnbaserad lösning, annars krävs det även här en ständig utveckling av IT-infrastrukturen efter en transformation. Agentlogiken förändras på så sätt att anställdas roller förändras och att ny ledarskap krävs i den digitala världen. Sett till skapande av värde i affärsmodeller, under affärsutvecklingsnivån, handlar det idag mycket om servitisering. Den nya tekniken innebär även andra affärsmöjligheter, bland annat genom den omfattande dataanalysen som är möjlig. Leveransen av värde beror mycket på huruvida ledarskapet driver verksamheten framåt och om nytänkande uppmanas. Fångandet av värde visar att tydliga informationskällor är viktiga och att många företag går mot att göra datadrivet beslutsfattande. Samspelet mellan nivåerna, och temana, är viktigt för att transformationen ska få en betydande och ihållande effekt. Även här trycks det på ledningens förmåga att driva förändringsarbete. Resultatet av studien visade också digital strategi, Chief Data Officer, organisatorisk kultur och digital mognad som stöd till en digital transformation.

Geografiämnets komplexa sammansättning gör att det vidrör många aspekter av våra liv och för att detta ska avspeglas i geografiundervisningen måste särskild uppmärksamhet riktas mot livet utanför klassrummet och hur det kan plockas in i undervisningen. Denna studie syftar därför till att undersöka hur och varför geografilärare använder sig av medier i undervisningen. Genom en kvantitativ anonymiserad enkätundersökning för yrkesaktiva geografilärare, har författaren ämnat utforska de didaktiska och pedagogiska val geografilärare gör när de implementerar olika medier i undervisningen. Studien finner att geografilärare främst använder medier i samband med lärarledda moment och då för att förklara och synliggöra svårgripbara fenomen samt att motivera sina elever. Studien visar att elevdelaktighet och elevinflytande tas i beaktande i mycket liten utsträckning då medieanvändandet i undervisningen inte utgår ifrån elevernas egna medieanvändande. För att göra en reell koppling mellan klassrum och verklighet i geografiundervisningen rekommenderas därför att elevernas medieanvändning ska ligga till grund för kopplingen mellan klassrum och verklighet. / The complex composition of the geography subject makes it reach many aspects of our lives, for this to be reflected in geography teaching, special attention must be put on life outside of the classroom and how this can be incorporated in the teaching. The aim of this study is therefore to explore how and why geography teachers use media in their teaching. Through an anonymized quantitative survey with geography teachers, the author’s intentions were to explore the didactic and pedagogical choices made by teachers when using media in their teaching. The study found that geogra-phy teachers mainly use media as a tool in teacher-led activities to explain and make visible abstract phenomena and to motivate their students. The study also shows that student participation and student influence is rarely taken into consideration due to the media-related geography teaching not being based on the students’ own media usage. The author thus recommends student media usage be the foundation in media-usage geography teaching in order to make a palpable connection between classroom and reality.

Digitaliseringen ökar och tar allt större plats i vårt samhälle, vilket ställer krav på att bankbranschen måste anpassa sig till utvecklingen och erbjuda sina kunder nya digitala tjänster. Bankbranschen har utvecklats i takt med digitaliseringen för att kunna effektivisera arbetssätt och erbjuda kunderna en ökad flexibilitet då kunderna inte behöver besöka ett bankkontor, utan kan sköta sina ärenden hemifrån via exempelvis sin mobiltelefon. Bankmedarbetarna kommer att påverkas av den digitala utvecklingen på olika sätt. Medarbetare kan exempelvis uppleva osäkerhet och hot kring att förlora sitt jobb i samband med att nya digitala arbetsuppgifter tillkommer. Studien utgår från en vald svensk bank och syftet med studien är att undersöka vad den pågående digitaliseringen av arbetsmiljön påverkar bankmedarbetare och hur det nya arbetssättet upplevs. I studien har tretton intervjuer genomförts med medarbetare på banken med en befattning inom kundservice samt privatrådgivare, där alla använder sig av digitaliseringen. De olika respondenterna visade på både positiva och negativa tankar och attityder kring digitaliseringen. Respondenterna ser digitaliseringen som en utvecklingsmöjlighet som effektiviserar deras arbetssätt, men digitaliseringen gör det även svårare att skapa en personlig kontakt med kunder. Majoriteten av respondenterna upplever också en ökad stress då digitaliseringen bidrar till att kontrollmöjligheterna från Finansinspektionen har ökat, vilket påverkar kraven på medarbetarna. / Digitization is increasing and taking up more and more space in our society, this requires the banking industry to adapt to developments and offer its customers new digital services. The banking industry has developed in step with digitalization in order to streamline working methods and offer customers increased flexibility as they do not have to visit a bank, instead they can handle their affairs from home via, for example, their mobile phone. Bank employees will be affected by the digital development in various ways. Employees may, for example, experience uncertainty and worries about losing their job due to the addition of new digital tasks. The study is based on a Swedish bank and the purpose of the study is to investigate how the ongoing digitalization of the work environment affects bank employees and how the new way of working is experienced. In the study, thirteen interviews were conducted with employees at the bank with a position in customer service or financial advisers, where everyone is affected by digitalization to some extent. The different respondents showed both positive and negative thoughts and attitudes about digitalization. The majority of the respondents also experience increased stress as digitalization contributes to increase the control capabilities from the Swedish Financial Supervisory, which in turn affects the demands on employees.

Digitalisering är för närvarande ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Den digitala utvecklingen påverkar revisionsyrket vilket i sin tur påverkar revisorns roll. Med hänsyn till detta är det därför viktigt att studenter introduceras för digitalisering i ekonomiutbildningarna. Syftet med denna studie är att undersöka om ekonomutbildningarna omfattar de krav eller kvalifikationer som ställs på revisorer, avseende digitala kompetenser, av revisionsföretagen. Därmed formulerades följande forskningsfråga: Anpassar akademier sina utbildningar till de krav eller kvalifikationer, avseende digitala kompetenser, som efterfrågas av revisionsföretagen?Den forskningsansats som använts i studien är abduktion då studien växlat mellan teori och empiri. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys där en undersökning av officiella dokument gjorts. De undersökta dokumenten omfattar tolv jobbannonser från åtta olika revisionsföretag. Vidare har en undersökning på elva kursplaner/utbildningsplaner gjort vid nio olika lärosäten.Studiens syfte har fullföljts genom att undersöka jobbannonser, utbildningsplaner samt kursplaner. Ur jobbannonserna framkom det att kunskaper inom digitalisering är kvalificerande men inget krav. Studiens resultat påvisar att de flesta undersökta ekonomiutbildningar omfattar digitalisering i lärandet. Vidare kan det inte påvisas att omfattningen är tillräcklig för att bemöta de kvalifikationer som ställs på revisorer av de undersökta revisionsföretagen. Studien har bidragit till en ökad förståelse för de krav och kvalifikationer, avseende digitalisering, som de undersökta revisionsföretagen efterfrågar. Vidare har studien bidragit med att förtydliga hur de undersökta akademierna anpassar ekonomutbildningarna till digitalisering. / Digitalization is currently an ongoing topic in the audit industry. Digital developments affect the audit profession, which affects the auditor's role. It is therefore important that students get introduced to digitalization in economic programs. The purpose of this study is to investigate whether the economic programs include the requirements or qualifications imposed on auditors, regarding digital competencies, by the audit companies. The following research question was thus formulated: Do academies adapt their education to the requirements or qualifications, regarding digital competencies, that are required by the auditing companies?The research approach used in the study is abduction as the study alternated between theory and empiricism. The study is based on a qualitative content analysis where an examination of official documents has been made. The documents examined include twelve job advertisements from eight different audit companies. Furthermore, analysis of eleven course plans/education plans has been done at nine different academies.The purpose of the study has been completed by analyzing job advertisements, education plans and course plans. From the job advertisements it appeared that knowledge in digitalization is qualifying but not a requirement. The results of the study show that most of the examined economic programs include digitalization in the education. Furthermore, it cannot be concluded that the scope is sufficient to meet the qualifications imposed on auditors by the examined audited firms. The study has contributed to an increased understanding of the requirements and qualifications, regarding digitalization, that the examined audit firms demand. Furthermore, the study has contributed to clarify how the examined academies adapt economic programs to digitalization.

Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.

Motivation är en central del för organisationer vad gäller att skapa och bibehålla en engagerad personal att sträva mot de mål som sätts upp. Belöningar kan användas för att öka motivationen hos medarbetare. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer behövt anpassa sina arbetssätt där distansarbete bedrivs i större omfattning vilket kan ha en påverkan på de anställdas motivation. Det finns även tankar kring att belöningar inte används i samma utsträckning i offentligt finansierade organisationer och därmed är det intressant att undersöka då det verkar kunna ha en effekt på motivationen. Syftet med den här studien var att undersöka hur motivationen i en offentlig organisation har påverkats under rådande pandemi till följd av fenomenen digitalisering och distansarbete. Vi ville även se på sambandet mellan motivation och belöning i en offentlig organisation. För att kunna genomföra studien valde vi att tillämpa en kvalitativ fallstudie. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant material till vårt forskningsområde. Valet av respondenter baserades på att individerna hade påverkats av pandemin med distansarbete som följd. Utifrån studiens resultat framkommer det att de viktigaste motivationsfaktorerna är samhörighet, utvecklingsmöjligheter och erkännande från omgivningen. Vi kan se att distansarbetet har påverkat organisationen både positivt och negativt. Vissa av medarbetarna upplever att deras motivation har minskat och andra upplever inga skillnad eller en ökning. De negativa effekterna som upplevs till följd av distansarbetet består främst av sämre kommunikation, samhörighet och struktur. Det framkommer att belöningar är viktigt men det finns ingen förväntan i organisationen att få ta del av ekonomisk ersättning, det är dock inget som verkar ha en negativ effekt. De slutsatser som framkommit från vår studie är att motivationen påverkas på ett eller annat sätt till följd av digitalisering och distansarbete där individernas tidigare erfarenheter och preferenser gällande arbetssätt spelar in. Vidare kan vi även dra en slutsats kring att belöning har en påverkan på offentligt anställdas motivation, främst i form av feedback och erkännande. / Motivation is a central part of organizations in terms of creating and maintaining a committed staff to strive for the goals that are set. Rewards can be used to increase employee motivation. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have had to adapt their working methods where remote work is conducted to a greater extent, which could have an impact on employee motivation. There are also thoughts that rewards are not used to the same extent in publicly funded organizations and thus it is interesting to investigateas it seems to influence motivation. The purpose of this study was to investigate how the motivation in a public organization has been affected during the prevailing pandemic as a result of the phenomenon of digitalization and remote work. We also wanted to look atthe connection between motivation and reward in a public organization. In order to be able to carry out the study, we chose to apply a qualitative case study. We conducted semi-structured interviews to gather relevant material for our research area. The choice of respondents was based on the fact that the individuals had been affected by the pandemic with remote work as a result. Based on the results of the study, it appears that the most important motivation factors are belonging, opportunities for development and recognition from the surroundings. We can see that the distance work has affected theorganization both positively and negatively. Some of the employees feel that their motivation has decreased, and others experience no difference or an increase. The negative effects experienced as a result of remote work mainly consist of poorer communication, belonging and structure. It turns out that rewards are important, but there is no expectation in the organization to receive financial compensation other than salary, but it doesn’t seem to have a negative effect. The conclusions that emerged from our study are that motivationis affected in one way or another as a result of digitalization and remote work where the individuals' previous experiences and preferences regarding working methods come into play. Furthermore, we can also draw a conclusion that reward has an impact on public employees' motivation, primarily in the form of feedback and recognition.

Information och data är något som är värdefullt i de flesta organisationer. Idag finns det möjlighet att samla in och analysera stora mängder data, något som brukar benämnas Big data. Ifall materialet hanteras på ett korrekt sätt kan det leda till ett förbättrat beslutsfattande samt ökade insikter om kunden och marknaden. Bearbetning av Big data har möjliggjorts under de senaste åren genom ny teknik, men det är förknippat med höga kostnader vilket har medfört att små- och medelstora företag inte har tillräckligt med resurser för att implementera Big data- tekniker. Detta är något som i stor utsträckning även kan appliceras på revisionsbyråer. I studiens problemdiskussion diskuteras att trots de fördelar som Big data-tekniker och digitalisering innebär för revisionsbranschen, har utvecklingen varit långsam. Genom det utformades ett syfte, att undersöka hur digitaliseringen och Big data-tekniker påverkat den svenska revisionsbranschen.  Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och beskriva hur implementeringen av Big data har och kommer att påverka revisorns arbetsprocess. Syftet är också att undersöka vilka fördelar och nackdelar som implementeringen har medfört för revisionsbyråer och det skedde genom en empirisk undersökning.  Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av sju stycken intervjuer med representanter från olika revisionsbyråer i Västra Sverige. Genom att använda sig av intervjuer har respondenterna haft möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter utan störningsmoment. Det är en kvalitativ metod som har tillämpats och studien har utgångspunkt ur en deduktiv ansats. Det eftersom utgångspunkten kommer ifrån tidigare forskning samt teori som redan existerar om digitalisering, Big data och revisionsbranschen.  Resultatet av studien visar att de olika respondenterna gav liknande svar, dels kring hur deras revisionsprocess är utformad, men även om den digitala utvecklingen och Big data. Det är tre stycken byråer som idag använder sig utav Big data i begränsad omfattning och en av respondenterna hade ingen kunskap om konceptet alls. Samtliga respondenter anser att digitaliseringen inom revisionsbranschen kommer att bli ännu viktigare och spela en större roll i framtiden. Automatisering och standardisering är processer som respondenterna tror kommer att bli mer omfattande i framtiden inom revisionen.  I studiens slutsats framkommer det att digitaliseringen inom revisionsbranschen har utvecklats något långsamt jämfört med andra delar i samhället, men att det skett en stor utveckling under de senaste åren. De slutsatser som presenteras och som utgår ifrån studiens frågeställningar är att arbetsprocessen för revisorerna inte har påverkats av Big data än, då det fortfarande är ett relativt okänt begrepp. Framtidens revision kommer dock inte se ut som idag, utan att det kommer ske stora förändringar inom branschen kommande år. Arbetsprocesser kommer att bli mer effektiva samt att revisionen kommer att ha en högre kvalitet. / Information and data are something that is of value in most organizations. Today, there is theopportunity to collect and analyze large amounts of data, which usually goes by the term Bigdata. If the essential material is handled correctly, it may result in improved decision makingand increased insights about clients and the market. The use and processing of Big data hasbeen made possible in the recent years through new technology, but it is associated with highcosts which has resulted in that small and medium-sized companies don’t have the resourcesto implement Big data technologies. This means that larger and more established companieshave an advantage. Big data can also be widely applied to auditing firms. The study's problemdiscussion proves that despite the many benefits that Big data technologies and the digitizationcreate for the auditing industry, the development is slagging behind other industries. Therefore,the purpose of the study was designed to see how digitalization and Big Data technologies hasaffected the Swedish auditing industry.The purpose of this study is to investigate, analyze and describe how the implementation ofBig data has and future affect the auditors’ work process. The purpose is also to investigatewhich advantages and disadvantages the implementation has brought auditing firms and thatwill be examined through an empirical study.The empirical study is a case study that consists of seven interviews with representatives fromvarious auditing firms in Western Sweden. By using interviews, the respondents have theopportunity to describe their own experiences. The study is based on the qualitative method.The study has a deductive approach as the starting point comes from previous research andtheory that already exists about digitization, Big data and the auditing industry.The results of the study shows that the respondents gave somewhat similar answers to thequestions, mostly about their auditing process and how it's designed today. But also about theirdigital development and Big data. Three of the interviewed firms use Big data today, but onlyto a limited extent and one of the respondents had no idea what the concept Big datarepresented. However, all respondents believe that digitalization in the auditing industry willbecome even more important and play a greater role in the near future. Automation andstandardization are processes that the respondents believe will be more extensive in the futurewithin the auditing firms.The study's conclusion shows that digitalization in the auditing industry has been somewhatslow compared with other industries, but that there has been a great development in recentyears. The conclusions that are presented and which are based on the study's questions are thatthe work process for the auditors has not been affected by Big data yet, as it’s still a relativelyunknown concept. However, auditing in the future will not look like it does today, there will besome major changes in the industry in the upcoming years. The work processes will be moreefficient than today and the audit will be of a higher quality.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet för fackförbunden i södra Sverige blivitpåverkat av Coronapandemin. Studiens syfte besvaras genom en kvantitativenkätundersökning på förtroendevalda med hel- eller deltiduppdrag samt anställda inomfackföreningsrörelsen, där åtta förbund ingår ifrån centralorganisationerna LO, TCO ochSaco. Studien undersöker upplevelsen av den interna samt externa kommunikationen,arbetsorganiseringen samt arbetsmiljön under pandemin. Utgångspunkten är attfackförbunden organiserar sig utifrån en mekanisk arbetsdelning. Avsikten är att undersökavilken riktning arbetsorganisering gått under pandemin. Vidare undersöks hurkommunikationen förändrats där digitalisering står i fokus. Studien utgår från en deduktivansats där vi testar vår tidigare forskning och teori mot det empiriska materialet för att skapaförståelseför förändringen. Undersökningen visar hur informanterna upplever en ökadarbetsbelastning samt sämre arbetsmiljö under pandemin, där de flesta informanter arbetarmestadels hemifrån. Kommunikationen i förbunden har påverkats negativt, där de digitalakommunikationsverktygen blivit mer centrala. Informanterna är positiva till fortsatt arbete pådistans, där kombinationen hemifrån och kontoret är det flest informanter vill inför framtidensorganisering. De är även positiva inför helt- eller delvis flexibla arbetstider i framtidensorganisering. / The purpose of this essay is to investigate how trade unions and their work in the south ofSweden been affected by the Coronapandemic. The focus of this study is the employees workand the organisational work, mainly the organizational structure. This will be examined with aquantitative method using internet-based surveys. Our starting point is individuals withemployment or assignation in these organisations where the structural consequences of thepandemic on an organizational level is of interest. We want to highlighten the external andinternal communication, the work organisation and the experience of the employees fromtheir work situation and work environment. We also want to target wheather the participantswork-effort been affected against the organisations goals and purposes. Our material is basedon former research that we in a deductive way analyse our empirical findings against. Theexamination shows that a the trade unions have a less mechanical structure due to thecoronapandemic. It also shows a higher workload, poorer ergonimics and a negative impacton their internal and external communication.