Digitalization is a comprehensive area today that is constantly evolving, with the aim of streamlining business processes to promote both individuals and companies. In line with today's ongoing development of digitalization, the growth of FinTech has had a major impact in the banking sector. This is because FinTech has contributed to the possibility of establishing innovative financial services, as banks have previously lacked this capability. FinTech companies are covered by higher innovation capacity and banks are thus today facing challenges, to create value for their customers. While FinTech development promotes opportunities for banks, cyber risks and threats also occur because of the rapid changes. This study aimed to describe how the major Swedish banks express that they relate to the relationship with FinTech companies, and whether the major banks experience increased cyber risks, in connection with the FinTech development. The major Swedish banks include SEB, Swedbank and Handelsbanken and have thus been applied as study objects. A qualitative study was conducted using primary data collection from semi-structured interviews. Secondary data have also been obtained from the Swedish major banks' published documents and literature collections, which have been considered regarding the study's theoretical frame of reference. The results of the study showed that the major Swedish banksfind opportunities for collaboration with FinTech companies, as a collaboration can streamline the major banks' slow-moving and complex systems and contribute to new FinTech solutions. However, Handelsbanken differs from the remaining major banks, as they have chosen not to include external FinTech companies to the same extent. In conclusion, it was also stated that all major banks are experiencing increased exposure to cyber risks, because of FinTech's development, which contributes to rapid changes in society. / Digitalisering är ett omfattande område i dagens samhälle som ständigt utvecklas, med syfte att effektivisera affärsprocesser för att främja både privatpersoner och företag. I takt med dagens pågående utveckling av digitalisering har framväxten av FinTech haft en stor inverkan inom banksektorn. Detta eftersom FinTech har bidragit till möjligheten att etablera innovativa finanstjänster, då banker tidigare har saknat denna förmåga. FinTech-företag omfattas av högre innovationsförmåga och banker står därmed idag inför utmaningar, för att skapa värde för sina kunder. Samtidigt som FinTech utvecklingen främjar möjligheter för banker, förekommer även cyberrisker till följd av de hastiga förändringarna. Denna studie syftade till att beskriva hur de svenska storbankerna uttrycker att de förhåller sig till relationen med FinTech-företag, samt om storbankerna upplever ökade cyberrisker, i samband med FinTech utvecklingen. De svenska storbankerna innefattar SEB, Swedbank samt Handelsbanken och har därmed tillämpats som studieobjekt. En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av primär datainsamling från semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata har även inhämtats från de svenska storbankernas publicerade årsredovisningar, samt litteraturinsamling, som har beaktats med hänsyn till studiens teoretiska referensram. Studiens resultat påvisade att de svenska storbankerna finner samarbetsmöjligheter medFinTech-företag, eftersom ett samarbete kan effektivisera storbankernas trögrörliga och komplexa system samt bidra till nya FinTech lösningar. Handelsbanken skiljer sig dock från resterande storbanker, då de har valt att inte inkludera externa FinTech-företag i lika storutsträckning. Avslutningsvis konstaterades även att samtliga storbanker upplever ökad utsatthet för cyberrisker, till följd av FinTech utvecklingen som bidrar till snabba förändringar i samhället.

Dagens samhälle bygger till stor del på användning av teknologiska hjälpmedel. Denna utveckling har även skolan tagit efter. Undervisningen bedrivs ofta med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom smartboards, datorer men även olika pedagogiska dataprogram. De pedagogiska programmen har olika användsområden beroende på undervisningsämne. Ett ämne som kan uppfattas som särskilt svårt för många är matematik. Inom matematikundervisningen används olika databaserade verktyg såsom verktyget GeoGebra. Föreliggande studiens syfte var därför att undersöka om det digitala verktyget GeoGebra har en effekt på lärandet i ämnet matematik på grundskolenivå. Den valda metoden var en litteraturöversikt. Materialet som användes bestod av vetenskapliga publikationer som inhämtats via sökningar i olika databaser. Totalt hittades åtta artiklar som hade sitt syfte i att studera effekten av GeoGebra på lärandet. Analysen av detta materialet resulterade i tre övergripande teman vilka var kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar, kunskapsnivåer samt motivation och samarbete. Konklusionen är att GeoGebra har ett gott inflytande på elevers självständighet vid matematiska uträkningar och uppgifter där de med direkt respons kan utvecklas kunskapsmässigt. GeoGebra höjer kunskapsnivån hos alla elever, men där specifikt flickor visar på en högre nivå. Undervisning med GeoGebra synliggör elevernas begreppsförmåga.

Denna studie behandlar förskollärares uppfattningar kring möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisning. Studien behandlar även konsekvenser förskollärare anser digitala verktyg har på barns samspel. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Mot bakgrund av tidigare studier har en kunskapslucka lokaliserats där förskollärares uppfattningar kring digitala verktygs roll i förskolans utbildning inte tydliggörs tillräckligt. Vilka utmaningar och möjligheter som finns behöver synliggöras samt vad det digitala har för inverkan på barns samspel. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande som fokuserar på samspel och gemenskap för att utveckla kunskap. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys av empirin från de sex respondenter som intervjuades. Studiens resultat pekar på att förskollärares erfarenhet och kunskap om digitala verktyg påverkar hur barnen får tillgång till och själva utvecklar kunskap kring och/eller genom verktygen. Förskollärare behöver tid för att utveckla kunskap om digitala verktyg för att kunna använda det i utbildningen. Det är viktigt att förskollärare vet hur de digitala verktygen används för att främja undervisningen och samspelet mellan barnen. Slutsatser är att förskollärares syn på digitala verktygs roll i förskolans utbildning är i majoritet positiva vilket gör digitala verktyg väsentliga för förskolan. Digitala verktygs väsentlighet genomsyras med möjligheterna som verktygen skapar. Möjligheter som att öka barnens inverkan på undervisning genom att förstärka deras inlevelse och förskollärare kan närma sig barnens perspektiv. Utmaningar är dock att det är väldigt tidskrävande att öka kompetensen hos förskollärare och att använda verktygen. Andra slutsatser är att barns samspel påverkas av de digitala verktygens användning genom positiva och negativa konsekvenser. En negativ konsekvens är att barn lätt kan bli ägande i användningen av lärplattan och vägrar dela med sig och samspela. Däremot är en positiv konsekvens att barnen kan med digitala verktyg samspela genom att visa varandra hur till exempel robotar programmeras.

Under covidpandemin som startade 2020 har svenska gymnasieskolor i omgångar bedrivit sin undervisning på distans. Denna uppsats har för avsikt att med utgångspunkt i intervjuer med fyra lärare undersöka övergången från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. I fokus ligger hur lärarna upplevde övergången till distansundervisning, de didaktiska och pedagogiska val dessa lärare gjorde vid övergången, samt de konkreta förändringar som skedde i undervisningen. Lärarnas egna berättelser och upplevelser har sedan analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, samt med hjälp av transaktionell distansteori. Resultaten pekar på att lärarna oftast upplevt svårigheter med distansundervisningen. De digitala läroplattforma upplevdes som ofta begränsande, snarare än att ge nya möjligheter. Undervisningen gick i från att vara mestadels elevcentrerad och individanpassad till att vara hårdare styrd av läraren gällande både ämnesval och arbetssätt. Många former av undervisning där eleverna lärde sig tillsammans eller av varandra övergavs. Den transaktionella distansen ökade, missförstånd skedde och kommunikationen försämrades. Lärarna upplevde att de fick svårt att läsa av eleverna och anpassa sin undervisning därefter.

SAMMANFATTNING Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidat Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Daoud David    Tomeh Soleiman    Uney Matheus            (00/06/01)                 (00/06/15)           (00/11/11) Titel: Digitala verktygs hot och möjligheter i jämförelse mellan större och mindre bolag enligt revisorer - En kvalitativ studie som undersöker digitala verktygs påverkan enligt revisorer      Handledare: Petterson, Ulla Nyckelord:  Digitalisering, Revisor, AI, Human Resource Management, Hot, Möjligheter Forskningsfrågor: Hur påverkas revisionsyrket utifrån digitala verktygs hot och möjligheter i större och mindre bolag enligt revisorer?Hur har möjligheterna förändrat revisorns arbetsmetodik och hur har hoten förändrat revisorns kompetens samt välmående? Syfte: Syftet med studien är att identifiera hot och möjligheter som digitala verktyg tillför inom revisionsbranschen utifrån revisorns perspektiv på olika nivåer. Vidare ska studien poängtera hur möjligheterna förändrat revisorns arbetsmetodik och hur hoten förändrat revisorns kompetens samt välmående. Studien kommer att begränsa sig till tre olika bolag för att vidare kunna presentera kontrasten mellan större och mindre revisionsbolag gällande digitala verktygs hot och möjligheter. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod, då syftet med uppsatsen ger läsaren en förståelse på revisorer på olika nivåer i mindre och större bolags perspektiv av hot och möjligheter. Vidare samlas empiriskt material med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Digitala verktyg har skapat både hot och möjligheter i revisionsbranschen samt förändrat revisorns arbetsmetodik och kompetens. Denna studie har även upplyst att revisorns psykiska hälsa drabbats av digitala verktygs användning. Däremot uppkommer kontraster mellan större och mindre bolag när de gäller hantering av digitaliseringens hot och möjligheter. Exempelvis har större bolag kapitalet att implementera interna utbildningar i syfte till att förebygga kompetens och psykisk ohälsa, medan mindre bolag inte har råd för utbildning inom psykisk ohälsa. / ABSTRACT   Date: 2022-06-01   Level: Bachelor’s thesis in business economics, 15p   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University   Authors:   Daoud David           Tomeh Soleiman     Uney Matheus                     (00/06/01)                  (00/06/15)            (00/11/11)   Title: Threats and opportunities of digital systems in large and small companies - a qualitative study which examines the effects of digital systems according to auditors.  Tutor: Petterson, Ulla   Keywords: Digitalisation, Auditors, AI, Human Resource Management, Threats, Opportunities Research questions:  What effects do threats and opportunities of digital systems possess on the auditing profession according to auditors?What changes did the threats and opportunities of digital systems possess on auditors work processes and competens? Purpose: The purpose of this study is to provide a deeper understanding of what threats and opportunities digital systems supply in the auditing industry, according to auditors. Additionally, an examination of how threats have changed auditors’ competence and how opportunities changed auditors’ work processes will be presented. Furthermore, the study examines the differences of the threats and opportunities in larger and smaller auditing businesses.    Method: In order to gather relevant material to help answer the research questions, the thesis will use the help of a qualitative methodology. Furthermore, the study will gather theoretical data to help analyze gathered empirical data, by using a deductive approach. Conclusion: Digitalisation in the auditing industry has provided both threats and opportunities, which have changed auditors' work processes and competence. The study has also conveyed that auditors’ mental health is negatively affected by the constant use and evolution of digital systems. Larger auditing companies possess the financial capability of providing internal training in order to prevent mental health issues. In contrast, smaller companies see it as a financial liability and ignore it for now, which affects the auditors mental health negatively. However, smaller companies are working towards making internal training a possibility.

Arbetet har genomförts på uppdrag av Katastrofmedicinskt Centrum. Syftet var att utforska vilka möjligheter det finns med digitala simuleringsverktyg för stötta kollaborativt lärande och testande av hälso- och sjukvårdsorganisationers katastrofmedicinska sjukvårdsledningsförmåga. Utgångspunkten har varit dagens analoga simuleringsverktyg. Katastrofmedicinska händelser förekommer sällan vilket skapar behovet att kunna återskapa och öva på dessa, tidigare studier har visat på brister sjukvårdsledning i vårdkedjan som minskat patientsäkerheten. Forskningsansatsen var forskning-genom-design (Research through Design, RtD). Designutforskningen resulterade i fyra olika designkoncept, assisterande faciliteringsverktyg, ökade kontrollmöjligheter, enkel interaktion, och ökade träningsmöjligheter. Designkoncepten stärker samarbetet mellan deltagarna och ökar tiden spenderad på att utföra aktiviteter på sjukvårdsledningsnivå samt hjälper facilitatorer att planera och genomföra nya typer av övningar. Designprocessen visade också att digitala simuleringsverktyg bör ses som kompletterande istället för ersättare av analoga verktyg då det analoga materialet har andra styrkor. På så sätt kan styrkorna med digitala verktyg användas till fullo.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken påverkan ökad tillgänglighet i samband med digitaliseringen har på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare avsåg studien att undersöka dess eventuella påverkan på stress. Studien var av en kvalitativ karaktär där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, 5 män och 5 kvinnor. Åldern varierade mellan 25 och 50. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. I analysen framkom att majoriteten av respondenterna ansåg att tillgängligheten främjade en balans, då de kunde förvalta sin tillgänglighet utifrån sin egen livssituation. Majoriteten av respondenterna ansåg även att tillgängligheten i sig inte gav upphov till stress, utan snarare berodde på arbetsbelastning. Det egna ansvaret var en återkommande faktor bland respondenternas svar gällande gränsdragning och nivån på tillgänglighet. Det egna ansvaret ansågs även bidra till en ökad kontroll i arbetet, vilket i sin tur minskade känslan av upplevd stress.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger beskriver sin användning av IKT på fritidshemmet samt vilket lärande som möjliggörs utifrån detta. Vi arbetar kvalitativt med tio semistrukturerade intervjuer som kodas och analyseras tematiskt. Resultatet är sju separata teman som berör på vilket sätt pedagoger använder IKT ihop med sina elever samt vilka faktorer som påverkar detta. Det är ingen pedagog som endast möjliggör för en typ av lärande utan allas beskrivningar skildrar flera perspektiv på lärande. Vi utgår från tre teorier om lärande för att analysera resultatet. Många beskrivningar skildrar ett konstruktivistiskt lärande som sker genom interaktion. I dessa situationer så beskrivs även läraren som aktiv och närvarande. I det behavioristiska lärandet framgick inte lärarrollen som lika aktiv. Vi slår även fast vid att pedagogernas kompetens, åsikter och intresse för IKT påverkar användningen samt till vilken grad IKT tillgängliggörs på fritidshemmet.

Immateriella tillgångar är hos många företag mycket värdefulla. Det kan röra sig om patent, varumärken eller know-how för att nämna några. Inte sällan är immateriella tillgångar även en bidragande faktor till höga resultat. Know-how är i sin tur en unik tillgång dels på grund av avsaknaden av ett registreringsförfarande, dels eftersom det rör sig om företagshemligheter som inte är kända för utomstående. Det tillhör vardagen för företag att dela information mellan olika delar i verksamheten för att på så sätt öka produktiviteten och bidra till ökade intäkter. Utgångspunkten för framställningen är att ett företag i land X delar information, via telefon, med ett företag i land Y, vilket resulterar i ökade intäkter för företaget i land Y. Att information delas via telefon är inte uppseendeväckande, men situationen blir intressant ut ett skatterättsligt perspektiv just eftersom know-how utgör en såpass värdefull tillgång. En mer intressant blir det i de fall som överföringen inte dokumenteras eftersom det i slutändan skulle kunna resultera i skattemässiga fel. I de fall de involverande företagen är i intressegemenskap, skulle även reglerna avseende internprissättning kunna aktualiseras. Möjligen är det juts i en sådan situation, i vilket värdet inte lämnar företaget på samma sätt som vid en överföring till ett utomstående företag, som de stora läckagen sker. Det är även relevant att beakta digitaliseringens effekter på samhället och på juridiken, exempelvisi form av förslaget om ett införande av begreppet digital närvaro i den internationella sktaterätten som grund för beskattning för att ersätta det fasta driftstället. Genom BEPS-projektet som presenterats av OECD och G20 har steg tagits gällande hanteringen av bland annat digitaliseringens utmaningar inom skatterätten samt internprissättning i förhållande till immateriella tillgångar. Huruvida projektet kommer få önskad effekt i praktiken samt är tillräckligt för att motverka uteblivna skatteintäkter för staterna återstår att se. Viktigt i typsituationen är framförallt relationen mellan gällande rätt, tillämpningen av gällnade rätt och slutligen bevisbördan. Det handlar således om ett teoretiskt problem respektive praktiska lösningar. Vad som i teorin kan anses problematiskt visar sig nämligen inte sällan mer komplicerat i praktiken.

Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg inom IKT används i fritidshemmet. Sett utifrån frågeställningen så kan vi se ett problem med att styrdokumenten utifrån dess skriftliga form är oerhört abstrakta och tolkningsbara. I styrdokumenten finner vi IKT:s syfte och sammanhang, men inte hur det ska integreras i fritidshemmets kontext under strukturerade former. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, eftersom undersökningen grundar sig utifrån pedagogernas uppfattning av integreringen. För att närma oss detta så använde vi oss av observation och semistrukturerad intervju som metod för att få fram det empiriska underlaget utifrån de 5 medverkande pedagogerna. I studiens resultat påvisas en viss skillnad utifrån integreringen och motiveringen av digitala verktyg inom fritidshemmets kontext.