SAMMANFATTNING  Datum: 2021-05-31  Nivå: Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola  Författare: Anisa Hodzic (98/11/06), Erland von Hofsten (95/04/13)  Titel: Kommer vi någonsin återgå till det normala?  Handledare: Esbjörn Segelod  Nyckelord: Revision, kommunrevision, arbetsuppgifter, arbetsrutiner, digitalisering, teknologisk acceptans, covid-19.  Forskningsfråga: Hur har covid-19 påverkat revisorernas arbetsuppgifter och arbetsrutiner inom kommunal sektor?  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera om hur den rådande covid-19 krisen har påverkat arbetsuppgifter och arbetsrutiner för revisorer inom den kommunala sektorn.  Metod: Kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunniga biträden och handläggare från Sveriges Kommuner och Regioner.  Slutsats: Covid-19 restriktionerna har förändrat kommunrevisorernas arbetsrutiner. De nya arbetsrutinerna upplevs av respondenterna som effektivare men den sociala biten saknas. Anammandet av de nya rutinerna har gått förhållandevis smidigt och det finns en ökad teknologisk acceptans, om än en påtvingad sådan. Den har dock klart stärkt kommunrevisionen flexibilitet vid påverkan från externa faktorer.

Bakgrund: det organisationer har gemensamt är att människor sätts systematiskt sammanför att gemensamt lösa en uppgift. Möten är en av de vanligaste händelserna i organisationen och är ständigt återkommande. Idag behöver inte möten vara platsbundet till ett fysiskt rum utan kan genomföras genom digitala verktyg. I samband med den rådande pandemin (Covid-19) har det skett en omställning från kontorsarbete till hemarbete vilket har resulterat i att allt fler möten hålls virtuellt. Det innovativa sättet att arbeta virtuellt medför utmaningar för organisationer. Vidare finns det en svårighet att förmedla känslor via digitala verktyg samt att avsaknaden av fysiska möten påverkar interaktionen mellan medarbetare och ledare. Det kan då komplicera förståelse och som i sin tur påverkar meningsskapande i möten. Möten är viktiga platser för bland annat kommunikation, gruppbeslut och problemlösning. Vidare är möten en ekonomisk investering för företagoch upptar deltagarnas tid från andra produktiva aktiviteter. Det blir då av vikt att möten är relevanta och resurseffektiva ur ett företagsperspektiv. Syfte: syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för den upplevda skillnaden mellan fysiska och virtuella möten hos anställda inom ett programutvecklingsföretag. Studien syftar till att bidra med rikliga beskrivningar för de människor som är i liknande kontext. Vidare ska upplevelsen av skillnader studeras utifrån sensemakingteorin. Det finns en förhoppning om att uppsatsen kan ge andra forskare ett bedömningsunderlag om det går applicera studiens resultat i ett annat sammanhang. Metod: studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har fallstudie som forskningsstrategi. Fallstudien har genomförts hos ett företag inom programutveckling och har erfarenhet av både fysiska möten och virtuella möten. Respondenterna består av nio medarbetare som ger berättelser och beskrivningar utifrån deras upplevelser av möten. Vidare har organisatoriska dokument använts för att säkerställa studiens trovärdighet. Empiri och slutsats: studien visar på att det finns upplevda skillnader mellan fysiska och virtuella möten. Det kan konstateras att beroende på vilket sorts möte som ska genomföras så passar olika forum. Mötens meningsskapande kan återspeglas i att det ska gynna både organisationen och medarbetarna genom att det ska leda till en output. / Background: what organizations have in common are people that put together systematically to solve a task. Meetings are the most common occurrence in organizations and are recurrent. The meetings today, don’t have to be bound to a physical room. Digital platforms have made it possible to meet virtually. In connection with the current pandemic, there has been a shift from office work to homework which has resulted in more and more meetings being held virtually. The innovative way of working virtually creates challenges for organizations. For instance, there is a difficulty in conveying emotions through digital tools and the lack of physical meetings affects the interaction between employees and leaders. That can complicate understanding and complicate the creation of meaning in meetings. Meetings are important places for communication, group decisions and solving problems. Moreover, meetings can be seen as a financial investment for companies and take up time for participants' other productive activities. It is important from a company perspective that meetings are relevant and efficient for resources. Purpose: The purpose of the study is to obtain a deeper understanding of the difference in the experience between physical meetings and virtual meetings at a software development company. The study aims to contribute with more detailed descriptions for people who are in a similar context. Furthermore, the experience of differences will be studied on the basis of sensemaking theory. Hopefully the study can provide other researchers with an assessment basis if it is possible to apply the results of the study in other contexts. Methods: the study is based on a qualitative method with semi-structured interviews and the research strategy is to study a case. The case study is conducted at a company that works with software development. The company has experience of both physical and virtual meetings. The respondents are nine employees who gave stories and descriptionsbased on their experiences of meetings. Furthermore, organizational documents have been used to ensure the credibility of the study. Results and conclusion: the study shows that there are perceived differences between physical and virtual meetings. It can be stated that depending on the type of meeting to be held, different forums are suitable. The sensemaking of the meetings can be reflected in the fact that it will benefit both the organization and the employees by giving an output for the organization.

Uppsatsen undersöker hur coronapandemin påverkat museers digitalisering, och ser främst på det digitala utbudet: programverksamhet och utställningar. Ur ett teoretiskt ramverk som innefattar ett kritiskt kulturarvsperspektiv samt deltagande och mediekonvergens genom kritisk diskursanalys och semistrukturerade intervjuer besvarar uppsatsen frågeställningar om hur digitaliseringsprocesser såg ut vid tiden före coronapandemin, hur processen beskrivits i media och av museianställda, samt vad en digitaliseringsprocess kan innebära för konsumtionen av kulturarv. Undersökningen inleds med en redogörelse för museidefinitioner och bakomliggande politiska direktiv och strategier för digitaliseringen, för att sedan granska tre museers digitaliseringsplaner från år 2016. Vidare undersöks hur pandemin och digitalisering lyfts i media. Slutligen presenteras intervjuer med tre museianställda som delar sin upplevelse av att ha arbetat med av digitaliseringsprocesser under 2020-2021. Undersökningen påvisar att det finns en politisk diskurs som skapar de förutsättningar inom vilka svenska museer kan digitalisera sina verksamheter. Vidare har coronapademin generellt påskyndat diigitaliseringsprocesser och skapat tillfälle att utforska digitaliseringens möjligheter samtidigt som det lyfter en diskussion om materialitetens roll i det digitala formatet. Därtill visar uppsatsen att en ökad digitalisering kan skapa sektorspecifika kompetenshierarkier samt att det finns dominerande röster inom fältet som talar för digitalisering i stort, snarare än mot.

Den digitala utvecklingen får konsekvenser för arbetslivet och dess organisering. I studien undersöks genom fem semistrukturerade intervjuer hur fackligt aktiva orderplockare resonerar kring plocksystemet genom vilket de utför sitt jobb och hur de digitala systemen påverkar maktförhållanden på arbetsplatsen.   Respondenterna arbetar alla inom livsmedelsdistribution på arbetsplatser som arbetar med det digitala plocksystemet pick-by-voice (PbV). Med utgångspunkt i Edwards (1979) tre övergripande kontrollmekanismer styrning, utvärdering och disciplinering samt Kelloggs (2020) sex mekanismer genom vilka algoritmisk kontroll utövas, de så kallade 6R:en, undersöks hur den digitala utvecklingen påverkar möjligheten för arbetsmarknadens parter att utöva kontroll och göra motstånd i arbetsprocessen. Studien finner att PbV innebär att flera arbetsledande funktioner flyttas till det tekniska systemet. Detta innebär en starkare styrning av arbetet genom att systemet begränsar de anställdas handlingsutrymme och en mer omfattande utvärdering och disciplinering genom att varje arbetsmoment loggas på individnivå. Genom realtidsutvärdering sker disciplineringen dels genom självdisciplinering, dels genom belöning för de som rankas högt enligt måltalen och bestraffning för de som inte lever upp till förväntningarna. Här fungerar tillgång till helgarbete, fasta anställningar och rotation som motiverande instrument. Studien finner också att de bemanningsanställda disciplineras hårdare då de pressas genom otryggheten i anställningen. Genom det digitala systemet blir kontrollen främst algoritmisk. Samtidigt förefaller den direkta kontrollen samverka med den algoritmiska kontrollen i utdelandet av både belöningar och bestraffningar utifrån den digitala utvärderingen. Detta motverkar institutionaliserandet av makt i det tekniska systemet och skapar konfliktytor kring det digitala systemet.

Klimatfrågan är idag en världsomfattande utmaning och därmed krävs ett omfattande arbete för att minska vår klimatpåverkan. Parallellt i samhället har det skett en stor utveckling inom digitalisering och ökad implementation av informationssystem. Tidigare forskning belyser att informationssystem besitter en stor potential för ett mer hållbart arbete där kommuner och regioner innehar en viktig roll i att miljöanpassa sina verksamheter. Green IS (Green Information Systems) och Environmental Management Systems (EMS) är två termer som vuxit fram inom IS-sektorn. Det innebär att implementera informationssystem som stödjer miljöarbete och hållbarhet samtidigt som effektivisering och kostnadsreducering eftersträvas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kommuner och regioner i Småland använder sig av Green IS och EMS för ett mer hållbart klimatarbete. Studien ämnade att belysa vilken sorts system som används och huruvida det bidrog till ett minskat klimatavtryck. Kommuner och regioner är stora aktörer och det ses som viktigt att de ligger i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ små-N-studie på sex kommuner och regioner. Informanterna valdes ut strategiskt då de arbetade i olika roller på respektive miljöenhet. Insamling av empiriskt material utfördes genom semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse inom området. Vidare tillämpades en tematisk analys för att strukturera det empiriska resultatet. Strategiska teman valdes ut för att framhäva hur kommuner och regioner verkar i det generella miljöarbetet, hur de använder informationssystem och huruvida det har hjälpt till för organisationen. Resultatet från den här studien visade att kommuner och regioner använde en mängd system och digitala verktyg inom verksamheten som kan härledas till Green IS och EMS. Majoriteten av organisationerna hade någon form av mjukvara för att beräkna och rapportera klimatdata, samt möjlighet att visualisera denna data. I organisationernas klimatarbete användes det för att samla in statistik för utsläpp och samtidigt identifiera kritiska områden. Det mynnade ut i att åtgärder har kunnat implementerats i avsikt mot ett mer effektivt miljöarbete. Det empiriska resultatet tyder på att det inte finns några kvantitativa siffror på hur användningen av Green IS och EMS har påverkat organisationernas klimatavtryck. Det har istället varit till hands genom ett effektivare sätt att identifiera kritiska områden genom beräkning och visualisering av klimatdata, som sedan har agerat underlag för åtgärder. Följaktligen har Green IS och EMS implementerats på flera sätt i kommuner och regioner vilket lett till indirekta minskningar i dess utsläpp. / Nowadays, the climate issue is a worldwide challenge and, thus, extensive work from individual actors and organizations is required to reduce our climate impact. In parallel, there has been major development in digitization and implementation of information systems (IS). Previous research highlights that information systems have great potential for more sustainable work.  The Information Systems, which go under the collective names of Green IS and Environmental Management Systems (EMS), have been implemented in organizations to support environmental work and sustainability, while striving for efficiency and cost reduction.                Municipalities and regions are major organizational actors and it is important that they are at the forefront of a development towards a country without fossil emissions. Thus, the purpose of this bachelor thesis research has been to investigate how municipalities and regions in Småland use Green IS and EMS for sustainability and climate work. The research study explored which type of these information systems are used in municipalities and regions in Småland and whether their use has contributed to reduced climate footprint. For this, a small-N-approach was selected in six municipalities and regions. The informants were purposively chosen as they work in different roles at environmental units of municipalities and regions. For the collection of empirical research data, semi-structured interviews were conducted with the aforementioned informants to gain a deeper knowledge and understanding of the research topic. Furthermore, a thematic analysis was applied to present the research results and highlight how municipalities and regions operate regarding environmental work; how they use information systems for that purpose and whether this has helped the organization. The bachelor thesis research results show that municipalities and regions used a variety of Green IS, Environmental Management Systems and related digital tools.  Most of the organizations had some form of software and applications for calculating and reporting climate data, as well as the ability to visualize this data. Within the organization’s climate work, this was used to collect statistics for emissions and, at the same time, identify critical areas. This has resulted in measures being implemented in the pursuit of more efficient climate work. The research results indicate that there are no quantitative figures on how the use of Green IS and EMS has affected the organization’s climate footprint. Instead, it has provided a more efficient way to identify critical areas through calculation and visualization of climate data, which has been the basis for measurements. Concluding, Green IS and EMS were found to be implemented in several ways, indirectly reducing emission factors in the study’s surveyed municipalities and regions.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om förändringar och utmaningar i professionella socialarbetares arbetssätt med äldre till följd av covid-19 pandemin. För att samla in information om socialarbetares upplevelser så genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med professionella socialarbetare som är verksamma inom olika sektorer, men alla har gemensamt att de arbetar med äldre i någon omfattning. Därefter användes en tematisk analys som tillvägagångssätt för att analysera datamaterialet.Det resultat som framkom var att äldres utsatthet har förvärrats av pandemin och att begränsningar och restriktioner har påverkat äldres tillvaro på ett omfattande sätt. Ensamhet, isolering, digitalt utanförskap och ålderism har länge varit samhällsproblem men accelererat i omfattning till följd av pandemin. För socialarbetare som möter äldre så har covid-19 medfört en omställning till mer digitala arbetsformer och distansarbete i stor utsträckning. Det är viktigt att särskilja att det finns skillnader mellan arbetsplatser och verksamheter, vissa delar av socialt arbete är inte utformat för att utföras på distans och fenomenet är relativt nytt. Arbetet har förenklats på vissa sätt men blivit mer komplext och individualistiskt, mycket blir upp till socialarbetarens digitala kompetens. Skyddsutrustning har inverkat på möten mellan klienter och professionella. Slutsatserna av examensarbetet är att det finns stora skillnader i hur äldre och socialarbetare har påverkats under covid-19 pandemin, många faktorer samspelar och det är därav komplext att peka ut en enskild faktor.

Syftet var att utveckla en djupare förståelse för de förändringar som pandemin medfört gällande föräldrasamverkan och kommunikation mellan förskolan och hemmet utifrån ett förskollärar- och vårdnadshavarperspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem förskollärare och fem vårdnadshavare intervjuats. Frågeställningarna innefattar perspektiv från både förskollärare och vårdnadshavare där de beskriver sin syn på hur samverkan och kommunikationen sett ut innan och under pandemin. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begrepp som mediering och artefakter ligger till grund för analysen. Det framkommer i resultatet att viktiga aspekter i samverkan och kommunikationen mellan hem och förskola är tydlighet, möjlighet till dialog och fysiska möten. Slutsatsen är att samverkan och kommunikation är i förändring i och med pandemin, de restriktioner och riktlinjer som finns medför olikheter i hur förskolans verksamhet bedrivs. Förändringarna bestod av en begränsad insyn för vårdnadshavare eftersom de inte bjuds in i lokalerna på samma sätt som innan pandemin. Kommunikationen mellan förskolan och hemmet har även förändrats till att bli mer digital.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppnå en förståelse för vilka strategier svenska indiebolag, utifrån en nutida kontext, använder för att leda och planera sina organisationer för att framgångsrikt konkurrera på en allt mer digitaliserad musikmarknad.    Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar indiebolagens organisatoriska strategier med an abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Studien har påvisat att indiebolagen numera bedriver sina organisationer utifrån projektliknande förhållanden där verksamheten bygger på en liten kärna vilken sedan kompletteras med inhyrda konsulter som utför tjänster mot faktura. Nätverk, rykte, kompetens och relationer upplevs vara bland organisationernas viktigaste resurser. Studien har visat att den viktigaste strategin är långsiktighet och att indiebolagen upplever att de måste vara anpassningsbara. Samtidigt betraktar man övriga indiebolag som kontakter och inte konkurrenter. Studien har bevisat att konkurrensen är det stora utbudet av musik och information och svårigheten att dels nå genom bruset men även landa placeringar på redaktionella spellistor.

Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse om hur revisorns arbete påverkas avden digitala utvecklingen. Utöver syftet så utgårstudien även utifrån två forskningsfrågor: ”Vilka bidrag har digitaliseringens utveckling gett till revisorns arbete?” och”Varför skapar digitaliseringens utveckling förändringar i revisorns arbete?”  Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har studien genomförts medhjälp av en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistruktureradeintervjuer utförts med sex respondenter, kompletterat med artikelsök. Resultat & slutsats: Studien visar att revisorns arbete har påverkats i övervägandepositiv bemärkelse av den digitala utvecklingen. Slutsatsen har dragits att digitaliseringenbidragit till att revisionen påvisat en högre kvalitet och att den blivit mer tillförlitlig.Studien visar också att digitaliseringen av revisionsyrket har öppnat upp för möjlighetentill att erbjuda kunden att arbeta mer proaktivt i form av rådgivning.   Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den visat ensynvinkel på hur den digitala utvecklingen har anpassats under en pandemi. Studien haräven bevisat att digitaliseringen inte förändrat revisionen hos de företag som studien harintervjuat, eftersom lagar och regleringar fortfarande är något som revisorer ska förhållasig till. Den förändringen som digitaliseringen har skapat för revisionsbranschen är attrevisorn har eller förväntas att komma att anta en annan arbetsroll. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att jämföra hurdigitalisering av revisionsyrket har påverkat en mindre respektive en större revisionsbyrå.

Inledning: Begreppet industri 4.0 tillkom 2011 i Tyskland under Hannovermässan och kan betraktas som den fjärde upplagan av den industriella revolutionen. Det är ett begrepp för flera teknologier och en rad koncept inom automation, process och IT världen. Industri 4.0 berör ämnesområden som bland annat Digitaliseringen, Maskininlärning, Artificiell Intelligens, Big Data-analys och Internet Of Things. Denna studie har undersökt hur den svenska tillverkningsindustrin påverkats av industri 4.0, och främst digitaliseringen, samt vilka effekter det har haft på industrier både i nutid men även framtiden. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kompetens inom ett ämne som är aktuellt i dagsläge inom industrier. Studien medför en ökad kännedom och bildar en förväntad bild på hur arbetslivet kan se ut efter utbildningen. Problemformulering: Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen? Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementeringen av industri 4.0 inom tillverkningsindustri? Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitaliseringen? Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, fält- och litteraturstudier. Detta för att kunna öka kompetensen inom ämnet samt för att sedan kunna jämföra, analysera och ta välgrundade slutsatser. Att använda sig av triangulering forskningsmetod bidrog till studiens validitet. Resultat: Resultatet visade att det förekommer diverse fördelar om organisationer inom tillverkningsindustrin implementerar industri 4.0, vilket även tidigare forskning visat. Dessa fördelar är högre effektivitet och produktivitet i samband med kortare ledtider, bättre informationsdelning och mer spårbarhet i produktionskedjan. Dessutom främjar industri 4.0 och digitaliseringen företagens arbete mot en hållbar utveckling, då både miljön och ekonomin gynnas. Studien kunde även konstatera att företagen med hjälp av robotar och återanvändningav material hade förbättrad resursanvändning. / Introduction The concept of industry 4.0 was introduced 2011 in Germany during the HanoverFair and can be considered as the fourth edition of the industrial revolution. It is a concept for several technologies and a number of concepts in the automation, process and IT world. Industry 4.0 touches on subject areas such as Digitization, Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data Analysis and the Internet of Things. This study has examined how the Swedish manufacturing industry has been affected by industry 4.0, mainly by digitalisation, and what effects it has had on industries both in the present but also in the future. Purpose The purpose of the study is to develop knowledge regarding a subject that is relevant in the current situation of industries. The study entails an increased awareness and forms an expected picture of what working life can look like after the education. Research questions How do Swedish manufacturing industries work with the implementation of industry 4.0 and what effects has it had on the companies? What are the success factors and obstacles in the implementation of industry 4.0 in the manufacturing industry? What is the relation between sustainable development and digitalisation? Method The study has used a qualitative research method with interviews, field- and literature studies. This helped to increase competence in the subject and to then be able to compare, analyze and make substantial conclusions. Using the triangulation research method contributed to the validity of the study. Results The results showed that there are various advantages for organizations in the manufacturing industry to implement industry 4.0, as previous research also has shown. These benefits are higher efficiency and productivity in conjunction with shorter lead times, better informationi sharing and more traceability in the production chain. In addition, Industry 4.0 and digitalisation promote companies' work towards sustainable development, as both the environment and the economy benefit from this. The study also found that companies who works with robots and reuse of materials had improved their resource use.