Tidigare studier har visat att den digitala utvecklingen är en stor del i dagens samhälle, inte minst för organisationer. Digitalisering kan kortfattat beskrivas som ett skifte från analogt till digitalt. En stor del av den tidigare forskningen inom detta område har berört hur redovisningen påverkas generellt. Studien undersöker olika organisationers redovisningsprocess och hur processen påverkas av digitalisering. Olika organisationer ser strukturmässigt olika ut och de agerar då även olika när det gäller förändringar, digitaliseringsförändringar. I studien är digitalisering ett centralt begrepp, digitalisering innebär att organisationer kan använda förnyade digitala hjälpmedel som lagrar, sammanställer och arkiverar redovisningen.   Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt redovisningsprocessen i olika organisationer har påverkats av digitaliseringen. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats där fyra organisationer har intervjuats. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att grunderna i redovisningsprocessen är oförändrade i de olika organisationerna. Däremot har tillvägagångssätten i redovisningsprocessen i de olika organisationer påverkats av digitaliseringen. / Previous studies show that digitalization development is a central part of today's society and is an important role for organisations. Digitalization can be explained as a shift from analogue to digital. Previous research within the subject has researched how accountancy is generally affected. This study explores different organisations  accounting process and how the process is affected by digitalization. Different organisations vary regarding structure and also acts different regarding digitalization changes. In the study, digitalization is a central construct and means that organisations can use renewed and digital aid that accommodate, compile and archive accounting.  The purpose of this study is to research how the accounting process in various organisations is affected by digitalization. To achieve the purpose, a qualitative method was applied, and four organisations has been interviewed. The analysis is carried through from a presented empire in relation to the theoretical framework. This study shows that the basics in accounting process remains the same in the different organisations. However the digitalization has affected the approach within the accounting process.

I samband med digitaliseringsprocessen av skolan blir lärarna tvungna att utveckla sitt arbete med skrivundervisningen i svenska. Lärarnas relationer med elever ändras då de använder digitala verktyg. För att upprätthålla relationen till eleverna krävs det att lärarna kan hantera digitala verktyg. Syftet med den här studien är att ur ett relationellt perspektiv genom Aspelins relationella kompetenser kartlägga åländska grundskolelärares användning av digitala verktyg för återkoppling i samband med skrivundervisning. En kvalitativ studie har gjorts med hjälp av åtta intervjuer, insamling av elevtexter med lärares återkoppling samt en enkät. Resultatet visar att digitaliseringen har ändrat arbetet med skrivprocessen genom att olika moment inte används på samma sätt som tidigare. Slutsatsen i studien är att synliggöra speciellt fyra aspekter av svensklärares digitala återkoppling i samband med elevers skrivprocesser. Det rör sig om betydelsen av tid, teknisk utrustning, lärares digitala kompetens och engagemang samt asynkron och synkron kommunikation.

Digitaliseringens utveckling inom hemtjänsten går framåt och förhoppningen är attkunna öka möjligheter och effektivitet i arbete och välfärd. Med hänsyn tillutvecklingen inom hemtjänsten, var en studie relaterat till hemtjänstpersonalsuppfattningar om digitalisering aktuellt. Därför är syftet med denna studie attanalysera hemtjänstpersonals upplevelser av digitaliseringen av verksamheten för attskapa en djupare förståelse för både positiva och negativa effekter av att införadigitalisering inom äldreomsorgen. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats ochhar genomsyrats av ett induktivt förhållningssätt. Utgångspunkten för studien var enkvalitativ forskningsansats där sju semi-strukturerade intervjuer låg till grund för detempiriska materialet. Urvalet bestod av individer som arbetade inom hemtjänsten.Resultatet visade att det fanns positiva och negativa attityder gentemot digitaliseringoch att lärandet om de digitala verktygen kan påverkas av utbildning, erfarenhet,samarbete och användande. Resultatet visade även att digitaliseringen kan leda tillpositiva eller negativa effekter för tryggheten, säkerheten, kommunikationen,arbetsmängden och effektiviteten. En slutsats som framkom i studien var atteffekterna och attityderna till digitalisering kan påverkas beroende på om de digitalaverktygen är funktionella.

Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor (PAS) är vårdpersonal som tar hand om medicineringen och administrativa arbeten för patienter på kommunala särskilda boenden. Boenden i Sverige använder olika system för hantering av läkemedelsinformation. Dessutom delar regional och kommunal sjukvård inte samma system som försvarar informationsöverföring när patienten behandlas på sjukhus eller hos specialister.Syfte: Projektet går ut på att kartlägga arbete med läkemedelsinformation på kommunala boende, att undersöka behov av läkemedelsinformation hos PAS samt att efterforska vid vilka specifika arbetsmoment svårigheter uppstår.Metod: Undersökningen utfördes med hjälp av en elektronisk enkät som delades ut till PAS på olika särskilda boenden. Datainsamlingen skedde under perioden 2/3 2020 – 2/4 2020. Analys av resultat genomfördes med hjälp av Excel.Resultat: Totalt har 260 PAS från 69 olika kommuner deltagit. 60 % av deltagarna har mer än 6 års erfarenhet inom yrket. Mer än hälften av deltagarna hanterar läkemedelsinformation både digitalt samt i pappersform på deras boenden, cirka 70 % är nöjda med det system de använder i dagsläget. Många PAS beskriver däremot att de saknar viktig information i läkemedelsordinationer och önskar en mer uppdaterad och aktuell läkemedelslista som är gemensam för regioner och kommuner. Cirka 60 % av deltagarna bemöter problem vid hantering av läkemedelsinformation hos patienter som ordinerats första gången på boendet eller av specialist. Cirka 90 % bemöter problem hos patienter som kommer tillbaka från sjukhus. Vissa PAS tycker att informationen de har tillgång till är tillräckliga medan andra ser läkemedelslistor som bristfälliga och specifika informationsmängder behöver förtydligas. Över 80 % av deltagare vill ha information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner men även andra informationskällor för läkemedel önskas för stöd.Konklusion: Ett gemensamt digitalt system för regioner och kommuner efterlyses av de flesta PAS för en optimal hantering av läkemedelslistor för sina patienter. Det underlättar särskild vid övergångar från regional till kommunal vård där PAS upplever problem som störst och spar tid. De efterlyser behov av information om läkemedelsbiverkningar och interaktioner samt önskar mer särskild läkemedelsinformation exempelvis information om krossning av läkemedel.

Mängdavtagning är en process i byggprojekt som i stor utsträckning utförs med metoder baserade på 2D-ritningar. Studier visar att branschen efterfrågar digitala lösningar och BIM är en digital lösning som branschen tror på [1]. Det har visat sig att implementering av BIM som hjälpmedel för mängdavtagningar tar tid, vilket kan bero på ett antal faktorer:   De 3D-modeller som levereras idag är avsedda för att vara ett visualiseringshjälpmedel och kanske inte är fullt genomarbetade för att ligga till grund för mängdavtagningar. När BIM-modeller för mängdavtagningar efterfrågas som mest av byggentreprenörer, i anbudsskedet, finns inte alltid tillgång till den. Förändringsledning – Något projekt måste vara det första som tillämpar metoden. Programvaror är dyra och det är inte säkert att investeringen ger avkastning direkt. Vid intervju med mindre byggföretag beskrevs risken med att vara först med att implementera ett arbetssätt eller teknik som inte blir anammat av de marknadsledande företagen.   Genom att nyttja digitala hjälpmedel för mängdavtagningsprocessen visade det sig att det finns möjlighet att spara tid och arbete på flera håll i byggprocessen. Tid som istället kan läggas på att planera projektet bättre, upphandla bättre leverantörer eller att dra ner på onödiga tjänster. På så vis kan mängdavtagning genom BIM vara ett sätt att bidra till en mer hållbar bransch- både ekonomiskt och ekologiskt. Det visade sig vid jämförande av mängdavtagning med hjälp av Bidcon BIM och Bluebeam, att differensen i mängd för hela referensprojektet var under 1%. / Quantity takeoff is a process in construction projects that is to a great extent performed using traditional methods. Studies show that the industry is in demand for digital solutions and BIM is a digital solution that the industry believes in [1]. It has been found that the implementation of BIM as a tool for quantity takeoffs takes time, which may be due to several reasons:   The 3D models that are delivered today are intended to be a visualization aid and may not be adequate to be used as a quantity takeoff model. When BIM quantity takeoff models are most demanded by constructions companies, it’s not always available. Thought leader – Some project must be the first to apply the method. Software licenses are expensive, and the investment may not yield returns directly. In the interviews with smaller construction companies, the risk of being the first to implement a way of working or technology that is not adopted by the market leaders was described.   By using digital tools for quantity takeoffs there is an opportunity to save time and reduce work in several parts of the construction process. Time that can be spent on project planning, procurement of better suppliers or cutting down on unnecessary services. In this way, quantity takeoff by BIM can be a way of contributing to a more sustainable industry- both economically and ecologically. When comparing quantity takeoff from Bidcon BIM and Bluebeam, it was shown that the difference in quantity was for the entire reference project below 1%.

Syftet med denna studie är att ur professionellas perspektiv undersöka digitaliserad kommersiell sexuell exploateringen av barn och unga samt hur olika aktörer arbetar för att förebygga och bekämpa förekomsten. Det framkommer vid tidigare forskning att internet och digitaliseringens utveckling påverkar hur kommersiell sexuell exploatering ser ut idag. Vidare framkommer det att begrepp förändras kontinuerligt och därmed förändrar normaliseringen av fenomen som definierar barnsexhandel. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsintervju där intervjuer skett med yrkesprofessionella som arbetar med barn och unga utsatta för barnsexhandel. Genom denna metod har vi fått en större kunskap om fenomenet samt hur det preventiva arbetet ser ut i Norrbottens län samt generellt i Sverige. Resultatet utmynnar i ett mångfaktoriellt perspektiv, där ingen enskild faktor visar på varför barn och unga utsätts för digitaliserad kommersiellsexuell exploatering. Resultatet visar även att det föreligger svårigheter att arbeta preventivt mellan myndigheter samt inom myndigheter där bland annat internet och dess anonymisering påverkar möjligheten att lokalisera utsatta barn och unga.

Sveriges vision är att bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Digitalisering tillskrivs vara lösningen på flera av de samhällsutmaningar svensk hälso-och sjukvård står inför. Förhoppningen är att digitalisering ska ge möjlighet till delaktighet, inflytande och självständighet med målsättning att uppnå en jämlik, jämställd och effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare forskning kring digitalisering av sjukvård ger ingen entydig bild av vilka kostnadseffektiviseringar och kvalitetsförbättringar som kan uppnås. Digitaliseringen kommer att påverka organisationen och dess medlemmar och i slutändan kvaliteten på vården för patienten. Denna studie syftar till att visa hur ett digitalt system, Skånes Digitala Vårdsystem, påverkar organisationen det införs i och vilka utmaningar det anses lösa. Genom en policyanalys påvisas att digitaliseringsdiskursen är framträdande och leder till ny ansvarsfördelning och styrning, en outtalad maktförskjutning, ger upphov till nya institutionella arrangemang, påverkar andra diskurser och kan leda till digitalt utanförskap. Sammantaget påvisar studien att SDV är långt mycket mer än ett IT-system, snarare en styrande och disciplinerande policy i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Denna studie bidrar till det redan breda forskningsfältet genom att analysera ett digitalt system som en policy utifrån ett governmentalityperspektiv. Genom detta skapas en förståelse för hur ett digitalt system kan bli styrande för en organisation och dess beslutsfattande. / Sweden’s vision is to become the world leader on e-health by the year 2025. Digitalization is attributed to being the solution to several of the societal challenges Swedish healthcare is facing. The hope is that digitalization will provide opportunities for participation, influence and independence with the aim of achieving equal and effective healthcare. Previous research of digitalization of healthcare does not give an unambiguous picture of the efficiency and quality improvements that can be achieved. Digitalization will affect the organization and its members and ultimately the quality of care for the patient. This study aims to show how health information technology (HIT) affects the organization it is introduced in and what challenges it is considered to solve. A policy analysis demonstrates that the discourse of digitalization is prominent and leads to new divisions of responsibilities and governance, an unspoken shift in power, gives rise to new institutional arrangements, affects other discourses and can lead to digital exclusion. Overall, the study shows that HIT act as a governing and disciplinary policy in the development of healthcare. This study contributes to the already broad field of research by analyzing a digital system as a policy from a governmentality perspective. This creates an understanding of how an organization and its decision-making can be governed by a digital system.

This study aims to investigate and assess how the role of a business controller and his or her tasks are influenced by digitalization. This study will provide theoreticians and practitioners with a deeper insight of the requirements, skills, experiences, tasks and expectations that fall on the controller in a digital world. The controller's main tasks involve analysis, communication, reporting, data management and forecasting. There are potential tools for the tasks to be implemented effectively. We are during a digital revolution. This brings along changes and it requires the will of adaptation and development. To succeed in running a business, it requires planning, strategy, and qualified personnel. This requires knowledge, but also the right conditions in the workplace to do the job. With the analytical and technical tools available today, controllers can become an invaluable resource if they can master the tools and learn to interpret and understand the information that IT-systems can provide. Companies are also required to implement the right system. This study is based on the theory of digitization, the business controller role and role theory. Empirical data were collected through 50 job advertisements and five interviews. Through inquiry of empirics and theories and an analysis of this material, an understanding could be created about how the controller's role and tasks are influenced by digitalization. Specifically, the extent to which the controller uses digital tools and the demand that companies have for controllers' digital skills and experience. It also provides an insight into the role and expectations of the controller in a digital world. The conclusion of this study is that controllers use digital tools to a large extent. Which in turn places demands on digital experiences and skills. The digital revolution can be considered a fact, which entails the controller to consider and monitor digital development and change. The job advertisements show a clear tendency that digital experience and skills are a large part of what is demanded from companies. Despite the high demand for digital skills, the review of job advertisements shows that companies still only require a person with a financial education. The role of a business controller in Sweden has gone from being a financial controller and an accountant to a role that is now in a borderland between IT and finance. Which means that the role can now be considered as something of a hybrid. However, the empirical evidence in this study shows that this is not yet fully seen in practice. This study is written in Swedish. / Denna studie syftar till att undersöka och bedöma hur business controllerns roll och arbetsuppgifter influeras av digitaliseringen. Studien ska ge teoretiker och praktiker en större insikt kring vilka krav, kompetenser, erfarenheter, arbetsuppgifter och förväntningar som faller på controllern i en digital värld. Controllerns huvudsakliga arbetsuppgift är i grunden analys, kommunikation, rapportering, hantering av data samt prognostisering. Det finns potentiella hjälpmedel för att detta ska genomföras effektivt. Vi är mitt uppe i en digital revolution. Detta för med sig förändringar och det kräver viljan av anpassning och utveckling. För att lyckas driva en verksamhet krävs planering, strategi och kvalificerad personal. Det kräver att kunskap finns men också rätt förutsättningar på arbetsplatsen för att uträtta arbetet. I och med de analytiska och tekniska verktyg som idag finns tillgängliga, kan controllers bli en ovärderlig resurs om dessa kan bemästra verktygen och lära sig att tolka och förstå den information som IT-system kan tillgodose. Studien grundar sig på teori kring digitalisering, controllerns roll samt rollteori. Empiri har samlats in genom 50 platsannonser samt fem intervjuer. Genom granskning av empiri och teori samt en analys kring detta material kunde förståelse skapas kring hur controllerns roll och arbetsuppgifter influeras av digitalisering. Specifikt i vilken utsträckning controllern använder sig av digitala verktyg och vilken efterfrågan företag har på controllers digitala kompetenser och erfarenheter. Det ges även en insikt i vilken roll samt vilka förväntningar som faller på controllern i en digital värld. Slutsatsen av denna studie är att controllers använder sig av digitala verktyg i bred utsträckning. Vilket i sin tur ställer krav på digitala erfarenheter och kompetenser. Den digital revolutionen kan anses vara ett faktum vilket för med sig ett krav på att controllern ska beakta och följa med i den digitala utvecklingen och förändringen. I platsannonserna påvisas tydlig tendens att digital erfarenhet och kompetens är en stor del av det som efterfrågas från företag. Trotts den höga efterfrågan på digital kompetens visar granskningen av platsannonser att företag fortfarande enbart efterfrågar en person med ekonomisk utbildning. Rollen som controller har gått från att vara en “styrekonom” och revisor till att rollen nu befinner sig i ett gränsland mellan IT och ekonomi. Vilket för med sig att rollen nu kan anses vara något av en hybrid. Dock visar empirin i denna studie att detta ännu inte ses helt i praktiken.

Bakgrund: Elevers skärmtid ökar i såväl skolan som på fritiden och kan påverka deras hälsa i både positiv och negativ riktning beroende på hur skärmen används. I skolsköterskans uppdrag ingår bl. a. att motivera och vägleda elever till en hälsosam livsstil. Således har skolsköterskan inom ramen för sitt hälsofrämjande arbete en unik möjlighet att vägleda elever i positiv riktning så att de etablerar hälsosamma skärmvanor.Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter gällande förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete kring elevers skärmvanor.Metod: Data samlades in genom individuella intervjuer med skolsköterskor (n=12) och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter av förutsättningar för det hälsofrämjande arbetet presenterades i fyra kategorier: att vara medveten om elevers skärmvanor, att vara engagerad i elevers skärmvanor, att kunna hantera elevers skärmvanor, att samverka kring elevers skärmvanor.Konklusion: Studiens resultat har synliggjort avsaknad av kunskap och riktlinjer i skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande elevers skärmtid samt att det finns behov av ytterligare forskning inom området. / Background: Pupils´ screen time increases in school as well as in leisure time and can affect their health both positively and negatively depending on how the screen is used. In their health promoting work, school nurses have an opportunity to help students create healthy screen usage.Aim: The aim of the study was to illuminate school nurses’ experiences regarding conditions for health promoting work around pupils’ screen habits.Method: Data were collected by individual interviews with school nurses (n = 12) and were analyzed by using manifest qualitative content analysis.Results: School nurses’ experiences of preconditions health promoting work was presented in 4 categories: to be aware of pupils’ screen habits, to be engaged in pupils’ screen habits, being able to handle pupils’ screen habits, to collaborate around pupils’ screen habits.Conclusion: The study’s results have highlighted the lack of knowledge and guidelines in school nurses’ health promotion work regarding pupils’ screen time and that there is a need for further research in the area.

Europeiska unionen lanserade under 2010 den Digitala agendan för Europa. Syftet med agendan är att förstärka ekonomin inom unionen genom att implementera en digital inre marknad. Arbetsförmedlingen, som är en viktig aktör på arbetsmarknaden i Sverige, påverkas av kraven från EU:s digitala agenda och genomgår sedan 2014 en djuplodande digitalisering av verksamheten. Det digitala uppdraget beskrivs i Arbetsförmedlingens offentliga dokument som en effektiviserings- och rationaliseringsprocess som grundar sig i digitaliseringen. Genom digitaliseringen har Arbetsförmedlingen skapat nya definitioner av kunden vilket ställer nya krav på att kunderna anpassar sig och blir digitaliserade. Här uppstår en konflikt mellan myndighetens digitaliseringsuppdrag och de arbetssökandes kompetenser. Därför är det viktigt att studera hur den arbetssökande framställs i samband med digitaliseringen på Arbetsförmedlingen. För att förstå framställningen används Michel Foucaults diskursteori och metod för analys. Uppsatsens resultat visar att definitionen om den digitala arbetslösa kunden tillkommit i myndighetens verksamhetsbeskrivningar mellan 2014 och 2019. Av uppsatsens analys framgår att kanalstrategin och förnyelseresan är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund för implementeringen av digitaliseringen. Uppdraget genom Portföljestyrningen däremot, används för att förstärka implementeringen av de strategiska målen utifrån myndighetens maktposition. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigt från Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras i digitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med kundens förväntade digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas.