Syfte - Små och medelstora företag (SMF) möter motgångar och kämpar med sin digitala transformation. Det finns heller ingen erkänd process för digital transformation för SMF, och därmed ett gap i litteraturen för användandet av processer för digital transformation i SMF. Studiens syfte är således att öka förståelsen för hur små och medelstora företag kan arbeta med digital transformation. Metod - Studien är av explorativ karaktär med en abduktiv ansats. Primärdata samlades in genom 15 intervjuer på ett SMF i byggindustrin. Intervjuerna utfördes i tre vågor för att först säkerställa studiens relevans, sedan för att samla in min huvudsakliga primärdata och slutligen för att konfirmera och justera studiens resultat. En tematisk analys i fyra steg inspirerad av Braun och Clark (2014) har använts som analysmetod. Resultat - Studien har resulterat i en process där fyra faser visar på hur SMF kan arbeta med digital transformation. De fyra faserna är (1) Problemformulering, (2) Handlingsplan, (3) Implementering och slutligen (4) Uppföljning. Faserna består av nio steg där varje fas, steg och underliggande aktivitet motiveras, förklaras och styrks. Processen presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer på hur SMF kan arbeta med processen. Teoretiska implikationer - Studiens teoretiska bidrag är flera, men bidrar främst med ökad förståelse för hur SMF kan arbeta med processen för digital transformation genom (1) en fallstudie i en - för litteraturen - ny bransch, (2) ökad förståelse för uppföljningen av digital transformation i stora, små och medelstora företag, (3) hur interna och externa resurser kan användas på ett effektivt sätt i processen för digital transformation, samt (4) identifiering av möjliggörande faktorer för digital transformation i SMF i byggindustrin. Praktiska implikationer - Det praktiska bidraget är främst en process som kan användas av SMF för att arbeta med processen för digital transformation. Processen kan användas av företag och chefer för att planera för, besluta om, implementera och följa upp processen för digital transformation i SMF. Genom att använda processen kan SMF undvika typiska SMF-hinder så som brist på resurser, expertis, struktur och vägledning. / Purpose - Small and Medium-sized Enterprises (SMEs) are facing challenges and struggles with their digital transformation. There is no established process for digital transformation for SMEs, and therefore there is a gap in the literature for processes for digital transformation in SMEs. The study's purpose is therefore to enhance the understanding of how SMEs can work with digital transformation. Method - The study is of explorative character with an abductive approach. Primary data was gathered by 15 interviews at an SME in the construction industry. The interviews was conducted in three waves to first strengthen the relevance of the study, then to collect the primary data and finally to confirm and adjust the result of the study. A thematic analysis in four steps, inspired by Braun and Clark (2014) has been used as a method for analysis. Results - The study has resulted in a process where four phases show how SMEs can work with digital transformation. The four phases are (1) Problem definition, (2) Action plan, (3) Implementation, and finnaly (4) Follow up. The phases consist of a total of nine steps, where each phase, step and underlying activity is motivated, explained and strengthened. The process is presented and explained together with recommendations on how SMEs can work with the process. Theoretical implications - The study has multiple theoretical contributions, but foremost, the study contributes to enhanced understanding of how SMEs can work with the process for digital transformation by (1) a case-study in a - for the literature - new industry, (2) enhanced understanding for the follow up of digital transformation in large, small and medium-sized enterprises, (3) how internal and external resources can be used efficiently in the process for digital transformation, and (4) identification of factors that enable digital transformation in SMEs in the construction industry. Practical implications - The practical contribution is foremost the process that can be used by SME for the process for digital transformation. The process can be utilized by organizations and leaders to plan, decide, implement and follow up the process for digital transformation in SMEs. By utilizing the process, SME can mitigate typical challenges that SME are facing, such as the lack of resources, expertise, structure and guidance.

Digitaliseringen har kommit att innebära en förändring för såväl hela arbetslivet som för individen. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur digitaliseringen har kommit att påverka medarbetares arbetsmiljö. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju myndighetsanställda, där följande frågeställningar låg till grund: på vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas arbete?, vilka upplevda möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas arbete? samt vilka konsekvenser har digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö? Resultatet visade att digitaliseringen har inneburit en förändring på myndigheten i form av att analoga funktioner och processer har kommit att bli digitala där nya digitala verktyg har förändrat arbetssätt, kommunikation och relationer. Förändringen har medfört möjligheter att utföra arbetet med ökad effektivt och med bättre kvalitet samt flexibilitet genom gränslöst arbete. Digitaliseringen har även medfört nya möjligheter för kommunikation, vilket delvis har förbättrat sociala relationer. Dock har digitaliseringen även inneburit att en del kontakt med kollegor har suddats ut då sociala relationer delvis har kommit att ersättas av digitala funktioner. Oförmåga att leva upp till kravet att arbetet i och med digitaliseringen ska hålla ett högre mått samt upplevelsen av att det gränslösa arbetet skapar ett krav på att ständigt vara tillgänglig är ytterligare baksidor som digitaliseringen medfört. De nya möjligheterna och hindren har inneburit konsekvenser på arbetsmiljön i form av nya krav i arbetet, förbättrat och försämrat handlingsutrymmet samt förändrade former för stöd. Digitaliseringen har kommit att styra såväl arbetssätt, resultat och uppföljning, gränsdragning mellan arbete och privatliv som sociala relationer i arbetet, vilket på gott och ont har kommit att förändra intervjupersonernas arbetsmiljö. Forskning har efterfrågats kring digitaliseringens effekter på anställdas arbetsmiljö varpå föreliggande studie har bidragit med kunskap av betydelse för forskningsområdet.

Uppsatsen är en kvalitativ studie över Försäkringskassans digitalisering och arbete mot e-förvaltning. Studien har ett medborgarperspektiv och den empiri som samlats in stödjer sig på muntlig som dokumenterad information från Försäkringskassan men mest centralt på 19 intervjuer med förmånstagare hos Försäkringskassan. Försäkringskassan handlägger ärenden inom flertalet olika försäkringsgrupper och förmåner, denna studie fokuserar enbart på de tre försäkringsgrupper och tillhörande förmåner som handläggs inom socialförsäkringen. Syftet med studien är att studera användarnas uppfattning om Försäkringskassans digitala tjänster utifrån sociala faktorer i de problem som kan uppstå i ett ärende och mer specifikt i ansökan om en förmån. De teorier studien vilar på är nätverksteori, användbarhet och användarvänlighet samt digital klyfta. Resultatet visar att det finns en digital klyfta men att den inte ter sig lika djup som tidigare forskning pekar på. Ålder är en betydande faktor för internetanvändning och användning av digitala tjänster. Det uppstår problem i användarnas ärenden och mer specifikt i ansökningar om förmåner. Dessa problem är desamma för både digitala och analoga användare. Resultatet visar att intervjupersonernas nätverk är av betydande roll för användarna i deras ärenden hos myndigheten. Studiens slutsats är dock att de problem intervjupersonerna uppfattar inte handlar om digitaliseringen i sig utan att de problem som framkommer i studien ters sig oavsett om ansökan sker digital eller analogt.

The powerful digitization and development of technologies is a fact. As a result, companies are facing the fourth industrial revolution in history; Industry 4.0. To remain competitive, it is important for companies to assimilate Industry 4.0 and its technologies, especially within manufacturing. Industry 4.0 offers numerous opportunities, but the implementation also comes with some challenges that should be taken into account for a successful transition. The aim of this study is to create an understanding of what Industry 4.0 can offer for companies and their manufacturing processes, and which challenges and opportunities that may be involved. This study has been based on research of the phenomenon Industry 4.0 as well as data collection from semi-structured interviews with employees of an industrial manufacturing enterprise. The result of the study can be divided in to 4 separate conclusions that should be taken into account when implementing Industry 4.0. First of all, the company must have a customized strategy to embrace the implementation into their existing structure. Secondly, it is important that all employees are informed and involved about the new procedures to increase understanding as well as motivation. Thirdly, it is important that existing techniques and digital tools within the company are adapted for a transition to Industry 4.0, and they must also have a common standard to facilitate for data management. Finally, if these three areas listed above are taken into account, the implementation of Industry 4.0, can provide real-time information and understanding that contribute to a better overview of the manufacturing, the quality, the efficiency, the work tempo, as well as any problems and downtime. Industry 4.0 also allows for businesses to create a more flexible production and give a good insight and control over the business, including better decision. On top of that, it also cuts the energy consumption as well as many other expenses. Overall, Industry 4.0 offers companies an opportunity to potentially become leading in the global market.

Digitalization is spreading wide throughout society. The open, and free, internet equals new possibilities – but also difficulties regarding freedom of speech and development of democracy. According to research, an increasingly rougher tone of the debate may lead to people avoiding expressing their opinions; causing a polarization in the democratic conversation. This influence on the democratic development has become a social problem. According to Swedish library act, public libraries are to support free opinion formation and democratic development of the society. This study aims to examine the Swedish public libraries perception of responsibility regarding a sustainable web climate; based on the theoretical perspective of social responsibility. Based on a thematic analysis, from the results of five semi-structured interviews, it was evident that the public libraries were able to identify problems surrounding the web climate’s influence on freedom of speech and the democratic conversation. The majority of the respondents were also positive towards discussing sustainable web climate, in relation to the defined responsibilities of the public libraries. Still, none of the public libraries are currently involving sustainable web climate on any official or defined basis in their everyday work. Nevertheless, certain involvement of this topic may occur. In order include this task in their future activities, the public libraries inquire distinct guidelines and priorities from higher instance. The result of this study also illuminates that the problems surrounding the internet should be highlighted in a more distinct perspective of democracy.

Digitaliseringen är den faktor som präglat hela detaljhandeln framåt och utvecklat nya försäljningskanaler. Av studiens resultat har framkommit att digitaliseringen ihop med kundens roll haft den största påverkan på hur försäljningskanalerna utvecklats. Studien har även påvisat viss problematik kring hur fysiska resurser på bästa sätt optimeras då branschen i framtiden tros bli allt mer digitaliserad och robotiserad. Idag strävar livsmedelsföretag att på bästa sätt kunna tillfredsställa kunders behov, vilket tagit dem fram till utvecklingen som skett. Företag kommer även i framtiden arbeta för att tillmötesgå och uppfylla ett unikt kundvärde. Resultatet påvisar att faktorer som tidsbesparing, effektivisering, integrering av försäljningskanaler samt robotisering är nödvändiga för en utveckling som ligger i framkant. / Purpose and research question The purpose of the study is to investigate the change of various sales channels and the customer’s role in the retail sector and how representatives from companies believe that sales channels may develop in the future. With this as a starting point, four research questions have been developed with a focus on the grocery trade. 1. In what ways are sales channels considered? 2. What different types of customer values characterize the company’s work? 3. How is the customer’s role affected depending on the different sales channels? 4. How do representatives of the trade and consultants in the field consider sales channels may develop in the future? Method This thesis is based on this case study of qualitative method in the Swedish grocery trade. The foundation consists of a deductive approach with elements of induction aspects. Empirical data consists of eight semi-structured interviews, after which the respondents are representatives in both retail and grocery trade. Conclusion Digitization is the factor that has characterized the entire retail trade forward and developed new sales channels. The study's result revealed that the digitization together with the customer's role had the greatest impact on how the sales channels have developed. The study has also shown some problems with how ineffectively physical resources are utilized. Due to that the industry is believed to be increasingly digitized in the future. The grocery trade strives it’s best to satisfy the needs of the customer. This yearning has led to futher development. The results show that factors such as time optimization, increased focus on efficiency, and strengthening the integration of sales channels are necessary for the development of the industry. In the future companies will work to not only understand but meet a unique costumer need.

Digitaliseringen har inneburit förändringar inom handeln, vilket kräver att de fysiska butikerna anpassar sig till viss mån mot den konstant tillgängliga och flexibla e-handeln (Ott & Sonneck, 2010). För att inte hamna helt i skuggan av den handeln som sker över internet är det idag viktigare än någonsin att hänga med i utvecklingen (Jeansson et al., 2017). Vidare kan den digitala transformationen beskrivas och att gränserna mellan den handel som bedrivs fysiskt eller digitalt har suddats ut, där konsumenten utvecklats till att handla multi-kanalt, genom många kanaler, där kunden önskar effektiv systemintegration där alla kanaler interagerar med varandra (Brynjolfsson et al., 2013).

Vi är på väg in i ett nytt samhälle pga. digitaliseringen av vår omgivning och det påverkar elevernas och lärarnas vardagbåde i och utanför klassrummet. Eleverna i skolorna har ofta stora kunskaper om internet som ett instrument förunderhållning, men mer sällan som ett verktyg för kunskapsinhämtning. Men i och med revisionen av läroplanen som blevobligatorisk att följa från och med hösten 2018, så måste nu lärare anpassa sin undervisning till teknik- ochinternetanvändning om de inte redan gjort det. Det är viktigt men svårt och tidskrävande att planera, särskilt förundervisningsmetoder där erfarenhet saknas. Den här texten är ämnad för att underlätta för lärare att lägga upp sinundervisning på ett sådant sätt att eleverna får träna på just det, att använda internet som ett verktyg.Det är i huvudsak två områden som legat till grund för den planering som presenterats i detta arbete: För det första vardet den tidigare forskning om Flipped Classroom, en metod som involverar video i undervisningen, och för det andra:Webquest, ett undervisningsformat där eleverna själva behöver inhämta information från internet för att kunna lösa enuppgift och samtidigt också ett format för att presentera sin arbetsområdesplanering med tillhörande uppgifter och materialpå internet.Att lägga upp en planering för ett arbetsområde utifrån läroplanen är ett didaktiskt arbete och därför har planerandetfölja vissa didaktiska riktlinjer. Skolverket (2011) har en text med sådana riktlinjer, men det har också varit nödvändigt atttitta på didaktiska handböcker (Lindström & Pennlert, 2012; Steinig & Huneke, 2015). Undervisningsplanering är lättastatt beskriva som om den vore en lång kedja av beslut, som var och ett har lett fram till nästa länk i kedjan. Så sker detnaturligtvis inte, utan alla delarna, läromål, metod, tillgänglig materiel och teknik etc., påverkar varandra.Utifrån ramfaktorer som språknivå, tidsramar, kursplan och läroplanen har ett undervisningsunderlag presenterats, föranvändning av Flipped Classroom i undervisningen för elever i årskurs 9. I det projektorienterade arbetet som tagits framsom exempel, får eleverna planera en kulturresa till Tyskland. Med upplägget från Webquest ges eleverna utrymme att 1)använda den digital tekniken 2) få tid att testa sig fram vid informationsletande och 3) jämföra sökresultat och informationmed varandra. Den konkreta undervisningsplaneringen finns på både tyska och svenska i bilagan till detta arbete. Litearbete återstår för en undervisande lärare, och det är att spela in videoklippen och närmare utforma de föreslagnauppgifterna. Det arbetet har inte gjorts eftersom det är sådant som måste anpassas efter den aktuella elevgruppen.

Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

Digitalization is a fast-paced phenomenon that is recognized to be of importance for the auditing profession. Research whether digitalization affects the auditor’s work process and what further impacts it has on the audit risk, is in a national context explored within a limited area. That contributed to identify the study's research question: How does digitalization affect the auditor's work process during the audit process and how does it impact the audit risk? In order to answer the research question, a qualitative study consisting of interviews with auditors at audit firms within the Big Four, was conducted. The findings of this study show that the digital progress has a positive impact on the work process due to increased efficiency where accessibility to information has increased and the need for the physical meeting with the client while gathering information has decreased. The audit process can also be carried out with safer samples by using various digital tools, which can reduce the audit risk due improved priority systems. Furthermore, the result shows that the ongoing digitalization has increased the requirements of auditor’s IT knowledge. It also enables a more automated process, which leads to a reduction of certain tasks. Automatized processes tend on the one hand lead to reduced understanding of the work, which may affect the audit risk negative if significant deviations may not be detected and on the other hand, an easier identification of deviations by using automated systems which can contribute to a reduced risk. / Revisionsyrket har under de senaste åren genomgått stora förändringar vilket har inneburit en omstrukturering av revisorns arbete. En av de betydande faktorer som bidragit till denna förändring, är den digitala utveckling som har tagit fart och i framtiden förutspås accelerera ytterligare. Forskning om huruvida digitaliseringen påverkar revision och vilka vidare effekter detta får för revisionsrisken, är nationellt sett utforskat inom ett begränsat område. Med detta som utgångspunkt, formulerades studiens forskningsfråga enligt följande: Hur påverkar digitaliseringen revisorns arbetsmetodik vid revisionsprocessen och vilka effekter får det för revisionsrisken? För att besvara studiens frågeställning, genomfördes en kvalitativ studie bestående av intervjuer med dels auktoriserade revisorer och dels revisorsassistenter på revisionsbyråer inom Big Four. Studiens slutsatser visar att den digitala utvecklingen har bidragit till en mer effektiviserad arbetsmetodik där tillgängligheten till information har ökat och behovet av det fysiska mötet mellan revisor och klient vid informationsinhämtning har minskat. Revisorns granskningsarbete kan enligt studien, med hjälp av olika digitala verktyg, genomföras med säkrare stickprov vilket kan ge en minskad revisionsrisk där väsentliga avvikelser enklare upptäcks till följd av förbättrade prioriteringssystem. Studien visar även att det i takt med digitaliseringen ställs högre krav på revisorernas IT-kompetens vid utförandet av arbetet och att revisorns arbetsmetodik blir alltmer automatiserad. En mer automatiserad arbetsmetodik tenderar däremot att leda till en minskad förståelse för arbetet vilket kan få effekter för revisionsrisken då väsentliga felaktigheter riskerar att inte upptäckas.