Syfte: Den digitala utvecklingen inom byggproduktionssektorn ligger efter jämfört med många andra branscher och har fått ryktet om att vara rent av konservativ. Att säga att utvecklingen står stilla stämmer inte då majoriteten av företagen arbetar aktivt för en mer digitaliserad sektor. Trots detta domineras produktionsplatserna av pappersdokument, icke autonoma system och själva arbetet utförs mer eller mindre på samma sätt som det gjort i flera decennier. Trots att flertalet digitala verktyg och implementeringsmodeller finns tillgängliga möter dem inom byggproduktionssektorn en hel del motstånd. Denna rapport granskar de digitala innovationer som är på uppgång och som kan göra betydande nytta inom byggproduktion. Metod: Via sökmotorer på högskolans databas, samt internet gjordes insamling av rådata som sedan skulle analyseras och ligga till grund för kvalitativ insamlingsmetod. Litteraturstudien var grundpelaren som betingade de semistrukturerade intervjuerna, som i sin tur möjliggjorde en jämförelse mellan det teoretiska ramverket och intervjuresultat. Resultat: En klar majoriteten av de intervjuade aktörerna ansåg att 3D-skrivaren någon gång i framtiden kommer att inta byggsektorn. En implementering av 3D-skrivaren skulle medföra kortare produktionstider, reducerade produktionskostnader, eliminering av spill och mindre arbetskostnader. Autonoma systems inträde i byggproduktionssektorn kommer förmodligen inte ske inom en snar framtid då olika byggprojekt skiljer sig åt väldigt mycket. Hade byggandet blivit mer monotont skulle det underlätta väldigt mycket, men i dagsläget är sällan ett projekt det andra likt. Big data är en innovation som skulle kunna revolutionera byggbranschen på flera håll. Respondenterna förstod dock inte begreppets innebörd vilket tyder på att det inte satsas någonting på Big data inom produktionssektorn. Möjligheterna för Big data är många och det kan bland annat användas för effektivare kommunikation, effektivisering av produktionsplatsen, mer detaljerad koll på olika maskiner och mer kontrollerade material leveranser. Konsekvenser: För en allmänt lyckad implementering av 3D-skrivaren krävs det att även de mindre företagen kan införskaffa apparaten. De större företagen riskerar annars att konkurrera ut de mindre företagen. Då betong i allmänhet är ett material med förhållandevis hög miljöpåverkan medför detta konsekvenser för miljön som redan befinner sig i en utsatt position. Då det arbetas väldigt aktivt med att förbättra omvärldens miljöpåverkan är det därför viktigt att lägga fokus på att försöka producera mer miljövänlig betong. Begränsningar: Studien begränsades till ett fåtal svenska byggföretag i göteborgsregionen. I rapporten tas därför endast de fåtal respondenters åsikter med. / Purpose: The digital progress is slow within the constructional sector in comparison to other type of businesses and it has the reputation of being relatively conservative. To say that the progress is standing still would be mistake since the majority of constructional companies are working actively for a more digital construction site. Even though these companies are working hard towards a more digital sector the construction site is dominated by paper documents, non-autonomic systems and the labor is done the same way as it has been done for decades. Even though multiple digital tools and implementation models are available the construction sector is facing a lot of resistance. This report examines those digital innovations that are on the rampaging and can do a significant good within the construction sector. Method: Through search engines at the university's database, as well as the internet, collection of raw data was collected, which would then be analyzed and underlie for qualitative collection methods. The literature study was the foundation of the semistructured interviews, which in turn enabled a comparison between the theoretical framework and interview results. Findings: A vast majority of the interviewed participants believe that the 3D-printer sometime in the future may be used within the construction sector. An implementation of the 3D-printer would induce shorter production times, reduced production costs, elimination of waste and reduced costs for labor. Autonomic systems will probably not be implemented on construction sites within a short future since different construction projects are to diverse. If the construction would become more monotonic it would ease considerably, but today one project is rarely analogous to the other. Big data is an innovation that could revolutionize the construction sector in a lot of different ways. The respondents did not understand the meaning of the term, which interpret that it is not an innovation in focus for the time being. The possibilities of Big data are substantial and it could be used for more effective communication, more efficiency within the construction site, more detailed checkups of machinery and more controlled building material checkups. Implications: For a generally successful implementation of 3D-printers they need to be affordable for the smaller companies. Otherwise the larger firms risk to put the smaller firms out of business. Since concrete is a material with a relatively large impact on the environment this may cause consequences for the environment in the future since its already in an exposed situation. Since it´s globally working actively with improving the environment the focus should be in producing more environmentally acceptable concrete for the 31d-printers. Limitations: The study was limited to a handful of Swedish constructional companies within the Gothenburg region. In the report, only the opinions of a few respondent are taken to consideration.

The Swedish Public Employment Service is responsible for maintaining a well organized public labor market through match-making of jobseekers and employers. The Swedish Public Employment Service is a government run authority whose mission is assigned by the Swedish parliament. The authority’s functionality within the Swedish public labor market has been questioned by parliament and news-media alike and they are now facing a wide organizational change within the authority. An organizational change they choose to call the renewal journey, whose purpose is to adapt to the Swedish public labor market. The aim with the thesis is to increase the understanding of The Swedish Public Employment Service´s handling process and to examine how a new processing process will be received within the business of The Swedish Public Employment Service. Our collected empirical data comes from eight semi structured interviews. Analysis of the empirical data shows how the renewal journey will make The Swedish Public Employment Service a more effective authority through the implementation of digitalization and standardization within their match-making process. The thesis applies a theoretical framework based on New Public Management, Institutionalization and Taylorism to analyze the organizational change that The Swedish Public Employment Service is undergoing. Furthermore the thesis use earlier research closely linked to digitalization, how to create more effective organizations and standardization. Our conclusion is primarily that the Swedish Public Employment Service needs to undergo the Renewal journey as a mean to adapt to the evergoing changes within our society and to meet public demand.

The object of this report is to investigate how to implement BIM into the production part of the construction industry. How NCC should act to make the transformation as smooth and easy as possible. BIM, Building Information Modelling, is a way of working where you gather all information in one place. All disciplines work in a 3Dmodel and have information about their component in that model. For example, you can create a specific wall with its different layers, that will make it easier to calculate offers from subcontractors and also make the daily work with other orders easier if you know what the wall is build of. You can also use the model for collision controles. This make everything more efficient and make it easier to collaborate between different disciplines.By interviewing people from the industry, mainly from the production, we found that there already are softwares on the market that NCC are using that is easy to use even if you haven't worked a lot with digital tools before. The problem is how to spread the information about these softwares so that more projects can use them. Another difficulty is how to get the craftsmen to use these softwares. The people we interviewed thought that the lack of interest for digital tools, and the older generation, is the main reason why the implementation will be challenging. Our conclusion is that NCC need to find a systematic way to educate their employees in the digital tools that they are using. They need to get better to spread the word about those digital tools within the company so that their employees understand how much they can help and will start to use them. The craftsmen should use the tools to help visualize what they are building and the on-site manager should have a software with more features. / Syftet med arbetet är att undersöka hur BIM kan implementeras i byggbranschen på ett bra och smidigt sätt ute i produktion. Detta ger NCC ett underlag för hur de ska gå tillväga för att denna process ska gå så lätt och smidigt som möjligt men också för att minska risken att fokus hamnar på fel ställe och att implementeringen utförs på ett sådant sätt att personalen blir mer negativa mot digitala hjälpmedel i produktionen.  Då yrkesarbetarna är de som hittills jobbat minst med digitala hjälpmedel har störst vikt lagts vid att undersöka hur implementeringen kommer att påverka dem och hur man ska göra för att få med dem i denna förändring.   BIM, Building Information Modeling, är egentligen byggbranschens digitalisering. Det bygger på att projekteringen utförs i 3D och sedan byggs modellen på med information som gör att arbetet kan effektiviseras och göras smidigare. Det går till exempel att rita upp hur väggarna är uppbyggda i skikt för att underlätta för kalkylatorn vid upphandlingar med underentreprenörer men också i produktion vid beställning av material. Detta minimerar dubbeljobb och effektiviserar produktionen. I projekteringen används det bland annat vid kollisionskontroller där olika discipliners modeller läggs ihop för att se om installationerna krockar någonstans. I förvaltning kan det användas genom att produkterna som använts läggs in i modellen, till exempel vilken armatur, för att sedan lätt kunna hitta den informationen när armaturen senare behöver bytas ut.   Det pratas ofta om att BIM är dyrt och det stämmer att det blir en högre kostnad i början av projekten. Däremot sparas tid och pengar i produktion och förvaltning. Fel som tidigare har upptäckts i produktion och har behövt lösas på plats så gott som försvinner.  Genom att intervjua personer som börjat använda sig av BIM i produktion har upptäckten gjorts att det finns bra och lätthanterliga program som underlättar och effektiviserar vissa delar av produktionen. Två av dessa program som används på NCC idag är Bluebeam och Dalux. Bluebeam används som dokumenthantering där länkar mellan olika ritningar gör att det går snabbt och enkelt att hoppa mellan ritningar. Dalux är ett lättanvändligt program där du kan se projektet i 2D och 3D samtidigt vilket ger en lättare förståelse för vad som ska byggas genom att du kan gå omkring i projektet i 3D. Dalux har även en gratis app som alla yrkesarbetare skulle kunna använda för att öka förståelsen av vad dom bygger vilket skulle kunna göra att frågorna till arbetsledningen skulle minska. Ett problem är då hur man ska lösa det med mobiler och surfplattor till alla, om man inte får använda sin egen eller äger någon privat. Ett annat problem med digitaliseringen är att hårdvarorna är väldigt ömtåliga och ska användas i en hård miljö samt så har internet en tendens att krascha med jämna mellanrum vilket gör att man alltid måste ha en backup av de aktuella ritningarna och modellerna.  En annan fråga är hur man ska få alla att använda sig av de digitala verktygen. Här är de som intervjuats överens om att det med största sannolikhet handlar om hur intresserad man är av teknik och att det är en generationsfråga. De menar att det med generationsskiftet kommer bli lättare att implementera BIM i yrkesarbetarnas arbete.   För att implementera BIM i produktion på ett så bra och smidigt sätt som möjligt bör ordentliga utbildningar av platsledning och yrkesarbetarna genomföras för att sprida kunskapen om vilka möjligheter som finns inom företaget men också för att ge personalen en bra grund så att de känner sig säkra i programmen när de ska börja användas. Det kan öka intresset även hos de som varit negativt inställda från början. Yrkesarbetarna bör använda programmen som visuell hjälp genom att gå omkring i 3D modellen och för att snabbare kunna navigera sig mellan olika ritningar genom länkar. Arbetsledarna kan ha en högre svårighetsgrad med fler funktioner, bland annat olika lager och möjligheten att uppdatera ritningar och modeller.

The digitalization has provided the retailing business with a wide range of technologies and systems that has made it possible for retailers to connect with customers and do businesses in a new and efficient way. However, the new advanced technology has also provided some challenges such as higher competition and new demands from the customer. Since the customer is a vital part of the retail business and technology has become a big part of people and businesses everyday life, this study aims to create a richer understanding of the importance of digital technology for managing customer relations in the retail sector. By conducting interviews with owners and part owners of retail businesses the study was able to get an insight of their view on this matter. The result shows that the technology does not play the primary role but can be applied as an extension to the physical meeting and facilitate parts that constitute good customer relations.

Bakgrund: Digitaliseringen har haft en stor påverkan på den svenska handeln. E-handeln har de senaste åren fått en ökad betydelse och präglas idag av stark tillväxt. Inom flera branscher har det därtill skett en kanalförflyttning från fysiskt till digitalt och en reduktion av fysiska butiker. Inom den svenska apoteksbranschen har renodlade nätaktörer dykt upp och skapat prispress samt förhöjd konkurrens på marknaden. Detta skapar således problem för apotek med flera försäljningskanaler att generera lönsamhet för överlevnad. Därmed ställs idag krav på en konkurrenskraftig strategi i den digitala ekonomi företag verkar i. Vi ser att det idag finns en avsaknad av vetenskapliga studier angående digitaliseringen av den svenska apoteksverksamheten, varför vi finner detta viktigt att studera. Syfte: Denna uppsats syftar till att förstå hur en ökad digitalisering, med utbredning av e-handel, har påverkat de företag som bedriver apoteksverksamhet i Sverige. Uppsatsen ämnar undersöka detta utefter de aktiviteter som företagen gör i syfte att tillfredsställa eller vinna kunden. Vi vill vidare undersöka de möjligheter som finns för apoteken som bedriver handel, både via fysiska butiker och online, att genom en anpassning te sig unika och stå konkurrenskraftiga i en digital omvärld influerad av e-handel och pressade priser. Metod: Denna kvalitativa uppsats applicerar ett fenomenologiskt perspektiv samt har utvecklats genom en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från tre stycken fallföretag inom apoteksverksamheten. Dessa har valts ut genom en kombination av lämplighets-, bekvämlighets- samt snöbollsurval. Slutsats: Svenska fysiska apotek ser idag vikten av att vara verksamma inom flera kanaler. Oavsett aktör görs idag stora satsningar inom e-handeln, vilken apoteken sedan försöker att koppla samman med butiken genom en hög integration och samarbeten med vårdgivare. Givet en fortsatt tillväxt inom e-handeln måste apoteken arbeta med automatisering och bygga ut logistiken. Genom parallella digitaliseringsresor satsar butikerna på digitala lösningar vilka ska skapa smidigare kundupplevelser. Butiker kommer aldrig att försvinna helt, vilket grundar sig i att e-handeln aldrig kommer kunna möta den direkta produktanskaffningen samt erbjuda en social interaktion. Apotekens roll kommer framöver att förändras, där tjänster kommer att vara en större del av värdeerbjudandet och där apoteken närmar sig primärvården. / Background: Digitalisation has had a great impact on Swedish retail. During the recent years e- commerce has gained an increased importance and as of today the phenomenon is characterized by rapid growth. Furthermore, within multiple industries we can detect a transition regarding sales channels, from physical to digital, with a reduction of physical stores. Within the Swedish pharmacy market pure e-commerce players has been established and are now creating competition regarded to low product prices. Pharmacies operating multiple sales channels are thus facing a challenge generating profitability and not having to close down their stores. Therefore, demands are set for a strong competitive strategy, applicable to the digital economy in which the companies are operating. Today, we find a lack of scientific studies investigating digitalisation within the Swedish pharmacymarket, indicating a need for further studies. Purpose: The aim of this thesis is to create an understanding of how an increased digitalisation, with a spread of e-commerce, has affected companies pursuing business within the Swedish pharmacy market. Moreover, we want to further investigate the possibilities laying ahead for pharmacies, operating through both physical stores and online, adjusting to a unique appearance and stay competitive in a digital economy influenced by e-commerce and lowered prices. Methodology: This qualitative thesis takes an abductive approach, while applicating a phenomenological perspective. The empirical material has been gathered through semi- structured interviews with nine respondents representing three case-companies. These have further been selected based upon a combination of a suitability-, a convenience- and a snowball method. Conclusion: Swedish pharmacies are now realizing the importance of running their businesses through multiple channels. Regardless of the actor, great investments are being aimed at developing the e-commerce, which the pharmacies work to connect with the physical stores through high integration and through collaborations with healthcare providers. Given the fact that online shopping continues to grow, the pharmacies must work with automatisation and expanding their logistics. Through parallel journeys of digitalisation the physical stores are working to create better and more efficient customer experiences. These stores will never completely vanish, based on the fact that the direct delivery of products and the social interaction provided by the stores never will be met within the e-commerce. Looking forward, the role of the pharmacy will change, meaning that services will constitute a greater part of the value offer and that the pharmacies will be approaching the primary healthcare. Background: Digitalisation has had a great impact on Swedish retail. During the recent years e- commerce has gained an increased importance and as of today the phenomenon is characterized by rapid growth. Furthermore, within multiple industries we can detect a transition regarding sales channels, from physical to digital, with a reduction of physical stores. Within the Swedish pharmacy market pure e-commerce players has been established and are now creating competition regarded to low product prices. Pharmacies operating multiple sales channels are thus facing a challenge generating profitability and not having to close down their stores. Therefore, demands are set for a strong competitive strategy, applicable to the digital economy in which the companies are operating. Today, we find a lack of scientific studies investigating digitalisation within the Swedish pharmacymarket, indicating a need for further studies. Purpose: The aim of this thesis is to create an understanding of how an increased digitalisation, with a spread of e-commerce, has affected companies pursuing business within the Swedish pharmacy market. Moreover, we want to further investigate the possibilities laying ahead for pharmacies, operating through both physical stores and online, adjusting to a unique appearance and stay competitive in a digital economy influenced by e-commerce and lowered prices. Methodology: This qualitative thesis takes an abductive approach, while applicating a phenomenological perspective. The empirical material has been gathered through semi- structured interviews with nine respondents representing three case-companies. These have further been selected based upon a combination of a suitability-, a convenience- and a snowball method. Conclusion: Swedish pharmacies are now realizing the importance of running their businesses through multiple channels. Regardless of the actor, great investments are being aimed at developing the e-commerce, which the pharmacies work to connect with the physical stores through high integration and through collaborations with healthcare providers. Given the fact that online shopping continues to grow, the pharmacies must work with automatisation and expanding their logistics. Through parallel journeys of digitalisation the physical stores are working to create better and more efficient customer experiences. These stores will never completely vanish, based on the fact that the direct delivery of products and the social interaction provided by the stores never will be met within the e-commerce. Looking forward, the role of the pharmacy will change, meaning that services will constitute a greater part of the value offer and that the pharmacies will be approaching the primary healthcare.

En av hälso- och sjukvårdsorganisationens största utmaningar är bristen på tillgänglighet (regeringen.se). Som en del av en lösning på problemet har nya digitala vårdappar som erbjuder läkarkontakt via chatt, samtal eller videolänk lanserats på marknaden. Två av de största nätläkarbolagen i Sverige är Kry och Min Doktor som under det senaste året haft närmare 100 000 patientkontakter var via internet.    Svårigheterna att få kontakt med en läkare ihop med att Sveriges befolkning är bland de mest digitalt mogna i världen gör att marknaden för nätläkarbolagen är mycket stor (pwc.se). Från landstingens håll har de digitala vårdgivarna setts som en tillgång och en möjlighet för sjukvården att avlasta en allt tyngre belastad primärvård. Men allt går inte lika fort som digitaliseringen. Ersättningssystem och vårdavtal har ännu inte anpassats till de nya nätläkartjänsterna, detta som en följd av den politiska processens natur: beslut tar tid att fatta. Föråldrade ersättningsmodeller och kryphål i utomlänsavtalet har gjort att bolagen via ett avtal med region Jönköping det senaste året debiterat landsting runt om i Sverige en mycket hög ersättning för de besök som gjorts via apparna.   Den andra mars i år publicerade Dagens Nyheter en debattartikel författad av representanter från Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF), där de riktade skarp kritik mot nätläkarbolagen. I artikeln menade representanterna för SFAM och DLF bland annat att de digitala läkartjänsterna dränerar resurser från en redan underfinansierad primärvård samt att bolagen brister när det kommer till den medicinska kvaliteten (dn.se).   I repliker till artikeln bemötte företrädare för vårdapparna Kry och Min doktor kritiken, men även politiker uttalade sig, plus en docent i hälsoekonomi samt en överläkare i klinisk farmakologi valde att gå in i debatten. En intern konflikt mellan föreningarna, politiker, nätläkarbolagen samt diverse läkare runt om i landet visade på att frågan om nätläkarbolagens roll i samhället är en infekterad och mycket komplex fråga. Ena sidan väljer att se möjligheterna, andra sidan fokuserar på begränsningarna. Debatten mynnade ut i att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bland annat valt att till sommaren 2017 se över och anpassa ersättningsmodellerna för virtuell vård. Samtidigt hävdar en del av kritikerna mot bolagen att det finns för lite evidensbaserad forskning kring huruvida den medicinska kvaliteten kan upprätthållas vid vård online. Trots att flera av de intervjuade har samma utbildning, kom de i flera fall fram till väldigt olika slutsatser kring vilken typ av medicinska besvär man kunde diagnostisera och behandla via digitala läkarbesök. Trots att alla representanter ser stora fördelar med digitaliseringen och tjänsten som sådan, så har de olika åsikter kring hur nätläkarna långsiktigt och kostnadseffektivt ska inkorporeras i vården.   Vi försöker i reportaget förklara de bakomliggande orsakerna till att nätdoktorer under så kort tid vuxit sig allt större i relation till de utmaningar som hälso- och sjukvårdsorganisationen idag står inför. Vi speglar nätläkarnas framväxt ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som vi med stöd av fakta och viss statistik kan visa hur Sveriges sjukvårdspersonal och invånare ställer sig till digitaliseringen inom vården. Syftet är att djupdyka ner i den konflikt kring nätdoktorer som utspelat sig på DN debatt i februari i år, och förklara den roll som nätläkarna har nu och kan komma att ha i framtiden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall. / <p>Pedagogik</p>

Denna studie syftar till att undersöka omständigheterna till 90-talisters överrepresentation inom psykiatrin. Hur den ökade psykiska ohälsan som rapporteras kan vara kopplad till de samhällsförändringar som skett de senaste decennierna. Vi undersöker även hur olika definitioner av begreppet psykisk ohälsa har kommit att påverka den statistik som presenteras. Studiens resultat är baserad på tolv intervjuer med 90-talister där fokus låg på deras egna erfarenheter och upplevelser av hur olika faktorer i deras omgivning och miljö har påverkat deras välmående. Analysarbetet har skett genom innehållsanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar på att digitaliseringen har haft en stor inverkan på 90-talisters välmående, där sociala medier spelar en central roll i hur vi baserar vårt egenvärde utifrån jämförelser med andra personer. Vi har även kunnat se hur individualistiska värderingar, exempelvis en stark strävan efter självständighet och självförverkligande, har varit en källa till både stress och oro hos målgruppen. Vidare kan vi se hur 90-talisters egna uppfattningar av psykisk ohälsa baseras på självupplevda känslor snarare än medicinska diagnoser, samt att de har en större benägenhet att vända sig till professionell hjälp. Detta skulle kunna vara en möjlig faktor till målgruppens överrepresentation inom den psykiatriska vården.

I detta examensarbete undersöks hur pedagoger i grundskolans tidigare år talar om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i svenskundervisningen. Med bakgrund i tidigare forskning har vi valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till användandet av digitala verktyg i ämnet. Syftet har varit att få förståelse och ökade insikter om vad som är avgörande för användandet. För att göra studien möjlig har vi valt att utgå från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade fokusgrupper. Vi samlade in material från två fokusgrupper inom samma kommun, med sammanlagt åtta lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Utifrån en innehållsanalys har vi tematiserat och kategoriserat materialet för att finna mönster i hur pedagoger talar om våra frågeställningar. I efterföljande diskussion har vi utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv dragit slutsatser. Resultatet visar att lärares enskilda intresse och kunskap är avgörande för hur digitala verktyg används i undervisningen. Deras förhållningssätt är därmed viktigt att belysa. Till fortsatta studier skulle det vara intressant att undersöka hur lärares förhållningssätt skiljer sig åt i olika kommuner.

Bakgrund: Digitalisering är en trend som påverkar hela samhället och alla branscher, så även revisionsbranschen. Tidigare forskning har främst pekat på alla fördelar och positiva effekter digitaliseringen för med sig för revisorer, och ytterst lite forskning tar upp vilka negativa effekter och risker som också finns. Det saknas också forskning kring vilken kompetens en revisor behöver ha för att på ett bra sätt kunna möta de med digitaliseringen medföljande riskerna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva revisionsbranschens uppfattning kring vilka risker digitaliseringen för med sig och vilka kompetenser revisorer behöver ha för att kunna möta dessa risker. Revisionsbranschen är medveten om att kompetensbehovet hos revisorer förändras i och med den digitala tillvaron, och vi vill genom vår studie förtydliga vilka specifika risker som uppkommer och vilken kompetens som är nödvändig för att möta just dem. Studien kan komma lärosäten i Sverige till nytta vid utformningen av framtida revisorsutbildningar. Metod: I studien används en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma och auktoriserade revisorer från Västra Götalands län. Av de intervjuade revisorerna arbetade fyra på större revisionsbyråer och fyra på mindre. Slutsatser: Studien visar att de risker som främst upplevs med digitalisering är att säkerheten inte är tillräckligt hög utan att en obehörig part kan få åtkomst till lagrat material och att robotar tar över så pass många uppgifter att juniora revisorer förlorar en stor del av de grundläggande yrkeskunskaperna. Den visar också att revisorernas vardag kan påverkas negativt genom att använda system inte stödjer arbetet och genom att de alltid kan vara tillgängliga. De viktigaste kompetenserna hos framtida revisorer anses vara kunskap inom IT och analytisk förmåga. / Background: Digitalization is a trend that affects the whole community and all industries, including the auditing industry. Earlier research has uppermost focused on the advantages and positive effects that digitalization brings to auditors, and outermost research focus on which negative effects and risks that also exists. It does not exist any research on what competence an auditor must have to be able to face those risks. Purpose: The purpose with this study is to describe auditor's opinion on what risks the digitalization brings to them and what kind of competences auditors need to be able to meet these risks. The auditing industry is well aware that the auditors competences need to change due to the digital existence, and we want to further explain what specific risks that arises and what competence that is necessary to meet them. This study can be used by academies in Sweden while designing future educations for auditors. Method: In this study, a qualitative method was used. The empirical data was gathered through semi structured interviews with eight working and certified auditors from Västra Götaland County. Four of the interviewed auditors worked on a larger audit firm and four worked on a smaller firm. Conclusions: The study shows that the most experienced risks due to digitalization are that the safety is not high enough so that an unauthorized person can get access to stored material and that robots replace human work in so many tasks that junior auditors loses a great part of the elementary knowledge needed in the profession. It also shows that the auditors everyday work can be affected negatively when used systems does not work properly and by the possibility of always being available. The most important competencies of future auditors considered are knowledge within IT and analytical ability.