Studiens syfte är att undersöka åtta lågstadielärares erfarenheter om vilka fördelar och nackdelar det finns med digitalt och analogt skrivande i ämnet svenska på lågstadiet. För att samla in material till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med åtta lågstadielärare på fem olika skolor. Resultatet visar på att det finns erfarenheter om både för- och nackdelar med digitalt och analogt skrivande. Vissa förespråkar det ena mer än det andra skrivsättet. Samtidigt är de flesta överens om att båda skrivsätten är viktiga och att det krävs en balans i undervisningen gällande digitalt och analogt skrivande.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.

Syftet med denna studie är att analysera debatten om handskrift och digitalt skrivande i 24 artiklar från Vi lärares tidningar under perioden 2020–2023. Under tidsperioden revideradesregeringens nationella digitaliseringsstrategi och en ny läroplan infördes. Eftersom åsikter kan inverka på politiska ställningstaganden, utformandet av läroplan och därmed lärares undervisning, är analys av debatten relevant. Studiens syfte konkretiseras i frågeställningarna:1) Vilka ståndpunkter ifråga om handskrift och digitalt skrivande i skolan intas i de olika artiklarna? Är ståndpunkterna föreskrivande, beskrivande eller normativa? 2) Vilka olika argument för och emot handskrift och digitalt skrivande framförs i artiklarna? Är de normativa eller beskrivande? 3) Vilka teoretiska perspektiv på lärande framträder i de argument som framförs i artiklarna? För att få svar på forskningsfrågorna analyseras artiklarnas ståndpunkter och argument med metoden argumentationsanalys. Centrala begrepp från en bredd av lärandeteorier används för att jämföra vilka teoretiska perspektiv på lärande som framträder i argumenten.Resultatet på första forskningsfrågan visar att en stor del av artiklarnas ståndpunkter förespråkar handskrift. Bland ståndpunkterna för handskrift uttrycks värdeomdömen i högregrad än sakförhållanden och uppmaningar till handling. Ståndpunkter för digitalt skrivandeuttryckersakförhållanden i högre grad än värdeomdömen. Resultatet på andra forskningsfråganvisar att argument för handskrift fokuserar på ökad inlärning och lärande, kognitiva funktioneroch identitetsutveckling medan motargument handlar om tid och ansträngning. Argument för digitalt skrivande fokuserar i stället på förenklad skrivprocess såsom ordbehandling och redigering medan motargument visar på försämrad kvalitet i textproduktion, och distraktioner.Argumenten för handskrift uttrycker sakförhållanden i högre grad än de för digitalt skrivande, som i högre grad uttrycker värderingar. Tidigare forskning både bekräftar och motsägerargumenten inom båda skrivsätten. Resultatet på tredje forskningsfrågan visar att argument för digitalt skrivande framför allt motiveras ur sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. Motargumenten mot digitalt skrivande återfinns samtidigt i både kognitionsteorier samt sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. För handskrift argumenterasframför allt utifrån både kognitivt och sociokulturellt perspektiv på lärande, även om motargumenten grundar sig i just samma perspektiv. Resultatet sammanfaller till viss del meden forskningssammanställning som visar att studier som tar ansats i kognitiv-psykologiskt och neurovetenskapligt perspektiv påvisar fördelaktiga resultat för handskrift medan studier med ansats i sociokulturell teori påvisar fördelar med digitalt skrivande (Wollscheid et al., 2016).Slutsatser som dras av studien är att eftersom den undersökta debatten samt tidigare forskning visar splittrade meningar gällande fördelar med handskrift och digitalt skrivande, beroende på vilket teoretiskt perspektiv på lärande som intas, kan det vara en utmaning för lärare att göra didaktiska val. Det ena behöver inte utesluta det andra men kunskaper om effekter är något som lärare behöver bära med sig in i undervisningen, vilket har betydelse för syftet med skrivandet och lärandet.

Studiens syfte var att undersöka lärares åsikter kring digitalt och analogt skrivande, vilka utmaningar lärare möter i sin skrivundervisning. För att svara på detta använde vi oss av en kvalitativ metod genom intervjuer med sju olika svensklärare som arbetar i årskurserna 4-6. En av intervjuerna utfördes på plats på en skola, medan resterande intervjuer genomfördes via Zoom. Vi utgick från en tematisk analysmetod för att analysera vår data och använde ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärare upplever utmaningar med elevers koncentration, motivation, problem med tekniken och tidsbrist att hinna med allt i läroplanen. Vi upptäckte att de ramfaktorer som påverkar lärares val av skrivsätt samspelar med de utmaningar som lärare bemöter i skrivundervisningen. De faktorer som påverkar undervisningen är digitala resurser, undervisningstid, lärares tolkningar av läroplanen, klasstorlek, elevernas förutsättningar samt kollegialt samarbete.   Slutsatserna vi kom fram till var att lärarens egen syn och värdering av vilket skrivsätt som väger tyngst kommer att påverka valet av skrivsätt i undervisningen. Även skolans tillgång till digitala verktyg kommer att ha en påverkan på uppdelningen av analogt respektive digitalt skrivande.

The purpose of this study is to elucidate and contribute with a deeper understanding of how teachers in grades 4-6 approach to digital tools versus analog writing and how they perceive this affects students’ writing development. The study’s results revealed three distinct attitudes towards the writing tools, which may vary from school to school, as well as within the same school unit. It emerged that digital tools can be used as a resource in the classroom, fostering learning opportunities. Most respondents also believed that digital tools facilitate providing feedback to students. However, the study’s findings also indicate that most respondents perceive that digital tools may have a negative effect on students’ reflection and learning. Respondents note a decreased awareness among students, potentially because of the use of digital resources such as word processing programs. / Syftet med den här studien är att synliggöra samt att bidra med en fördjupad inblick i hur lärare i årskurs 4–6 förhåller sig till digitala verktyg respektive analogt skrivande i skrivundervisningen, samt hur de anser att detta påverkar elevers skrivutveckling. Av resultatet i studien framkom tre tydliga förhållningssätt till skrivverktygen, vilket kan variera från skola till skola, men även inom samma skolenhet. Det framkom att digitala verktyg kan användas som en resurs i klassrummet, vilket kan skapa förutsättningar för lärande. Majoriteten av respondenterna ansåg även att digitala verktyg underlättar för dem att kunna ge återkoppling till eleverna. Studiens resultat visar även att majoriteten av respondenterna upplever att digitala verktyg kan ha en negativ effekt för elevers reflektion och lärande. Respondenterna upplever en minskad medvetenhet hos eleverna, vilket kan vara ett resultat av användandet av digitala resurser, så som ordbehandlingsprogram.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför högstadie- och gymnasielärare väljer att jobba med analog och digital skrift i sin svenskundervisning. Åtta legitimerade lärare i svenska har intervjuats om hur de arbetar med skrivande i sina klassrum. Resultatet visar att lärarna använder en blandning av både handskrift och digital skrift i sin undervisning, i olika utsträckning. Det framgår också att den digitala skriften främst används vid examinationstillfällen. Den största fördelen med digital skrift anses vara dess smidighet, medan den största nackdelen anses vara risken för fusk och plagiat. Den största fördelen med handskrift anses vara att den stimulerar flera sinnen och därför kan leda till bättre inlärning, medan den största nackdelen är att det tar längre tid för eleverna att skriva för hand och att eleverna oftast har en oläslig handstil.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala

Syftet med studien är att undersöka hur elever skriver berättande texter när de använder sig av analoga och digitala verktyg samt vilket av de två skrivverktygen eleverna själva föredrog att skriva med. Studien har genomförts i två olika kommuner i Sverige och i studien deltog totalt fyra klasser med elever i årskurs 2. Studien baseras på en experimentell undersökning där jämförelsen mellan berättelser skrivna analogt och digitalt undersöks med fokus på skillnader och likheter som uppstått baserat på skrivverktyg. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att undersöka elevernas inställning till de olika skrivmetoderna. Parallellt med detta diskuteras digitala verktygs framväxt i skolan samt Hayes och Flowers modell som speglar den kognitiva processen hos eleverna med fokus på vad som händer under elevernas skrivprocesser. Andra teorier som åberopas är Piagets teori om utvecklingsstadium samt andra teorier kring elevers skrivande i de tidiga skolåren. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader i berättande texter skrivna digitalt och analogt av elever i årskurs 2. Studiens resultat visar att den variabel där störst skillnad uppstod var texternas längd eftersom det visade sig att de digitala berättelserna i snitt var längre än de analoga.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska arbete i skolämnet svenska med fokus på analogt och digitalt skrivande. Studien som är av kvalitativt slag bygger på tio semistrukturerade intervjuer med svensklärare på mellanstadiet som arbetar på fyra olika skolor inom samma kommun, där två av skolorna arbetar enligt modellen STL (skriva sig till lärande) och två av skolorna inte har någon uttalad modell kopplad till undervisningen, i syfte att undersöka om det fanns några skillnader hos dessa lärare. Som teoretisk ansats används ramverket TPACK i syfte att beskriva hur lärarna använder digitala verktyg i sin skrivundervisning och teori om kognitiva skrivprocesser används i syfte att belysa hur elevers skrivande förändras beroende på vilket skrivverktyg som används. Resultatet i studien visar bland annat att lärarna som arbetar enligt STL har fått mer kompetensutveckling kopplat till digitala verktyg och digitalt skrivande samt att de har en mer samstämmig syn på hur de digitala verktygen ska användas i undervisningen för att gynna eleverna mest möjligt, jämfört med de lärare som inte arbetar efter någon uttalad modell.

Syftet med studien är att undersöka elevernas skrivutveckling i årskurs ett när digitalt och analogt skrivande används, utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Studien baseras på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomförs med fem verksamma lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs ett. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en positiv syn på digitala verktyg och digitalt skrivande. Dessvärre är tillgången till digitala verktyg fortfarande ett hinder i skolorna som gör att lärarna inte kan utnyttja digitaliseringen så mycket som önskat. Lärarna poängterar att det är lika viktigt att behålla det analoga skrivandet och inte låta det försvinna. I årskurs ett anser lärarna att det är viktigt att skriva analogt vilket oftast blir av sig själv med tanke på tillgången som är bristande, för att i högre åldrar inkludera mer digitalt skrivande. I intervjuerna får lärarna besvara frågor om det arbetssätt de använder, vilket material de använder i undervisningen och även frågor som handlar om deras utbildning.