Abstract I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat ställs stora krav på att alla medborgare, även barnen, får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Genom att arbeta med olika digitala lärverktyg ska undervisningens kvalité ökas och den ska bli mer jämlik och inkluderande. Idag används datorer och lärplattor som digitala skrivverktyg i skolan, något som hjälper elever att skriva mer kvalitativa texter, samtidigt som bearbetning av texter underlättas. I samma takt som det digitala skrivandet ökar minskas dock det analoga skrivandet.  Vi ansåg att det var viktigt att undersöka lärare och elevers inställning till handskrift i skolan och vilka för- och nackdelar de ser med att skriva analogt och digitalt. Syftet med denna studie var därför att bidra till en bredare förståelse för lärares och elevers inställning till att skriva för hand. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa inslag. Vi genomförde elva semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och gjorde två enkätundersökningar, en för lärare och en för elever.  Undersökningen visade att både lärare och elever tyckte det var viktigt att kunna skriva för hand, men att det ändå finns ett motstånd hos eleverna. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det är viktigt att det finns en balans mellan det digitala- och det analoga skrivandet. För att uppnå den balansen behöver elever få möjlighet att utveckla sin förmåga att skriva för hand, och lärare behöver få möjlighet att lära sig hur man på bästa sätt kan undervisa i handskrift. För det sistnämnda behövs vidare forskning göras för att undersöka hur handskriftsundervisning kan bedrivas på ett så bra och ändamålsenligt sätt som möjligt.

Digitaliseringen är ett faktum samtidigt som elever uppvisar en viss skrivproblematik sett utifrån de nationella proven i årskurs 6. Delade meningar råder om hur stor plats digitalt skrivande bör få i undervisningen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om elevers skrivande utifrån analogt respektive digitalt skrivande i ämnet svenska. För att besvara studiens syfte samlades material in genom semistrukturerade intervjuer med behöriga mellanstadielärare som undervisar eller har undervisat i ämnet svenska. Det insamlade materialet analyseras efter innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i The Simple View of Writing. Resultatet visar att såväl analogt som digitalt skrivande används i undervisningen. Lärarna kan se både likheter och skillnader i elevtexter som skrivs analogt och digitalt. Framförallt karaktäriseras den digitala texten av att vara mer utvecklad, beskrivande och längre. Rättstavningsprogram kan dock medföra en viss problematik då elever begränsas av felmarkeringar eller förhastar sig genom arbetet utan vidare reflektion. Utifrån det analyserade empiriska materialet konstateras att lärares didaktiska kompetens är avgörande och att varken det ena eller andra skrivsättet bör uteslutas i undervisningen. Lärare behöver reflektera kring vilket skrivsätt som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers skrivutveckling.

Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat och skolan är inte en plats där man kan undkomma den digitala verkligheten. Då digitaliseringen ökar uppkom frågor om hur detta påverkar elever i skolan. I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning att analyseras gällande för- och nackdelar med digitalt skrivande men även vilken påverkan digitalt skrivande kan ha när det kommer till elevers texter inom svenskämnet. Årskurserna som kommer att ses på är grundskolans årskurser 1–9. I denna studie användes sju vetenskapliga publikationer som hittades på databaserna Summon, ERIC och Swepub. Resultatet i denna studie visade att det finns både fördelar och nackdelar med digitalt skrivande och vilken inverkan digitalt skrivande kan ha på elevers texter i grundskolans svenskämne. Resultatet visade att digitala verktyg kan öka elevers motivation, kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och förbättra stavning. Dock finns det även nackdelar. Det visade sig att elever som skrev på digitala verktyg ofta inte förstod varför ett ord blev markerat och gick vidare i sin text utan ändring. Vid de tillfällen som en ändring skedde kunde texten i vissa fall förlora sin semantiska och syntaktiska innebörd. Slutsatsen visar att trots digitaliseringens infart i svenska skolor idag är det inte alltid som lärare och elever vet hur dessa digitala verktyg ska användas på rätt sätt. Detta kan i värsta fall påverka elevernas resultat i skolan då elevernas skrivande av texter blir lidande.

Dagens ökade digitalisering i skolan väcker en viss oro om fokus isvenskundervisningen verkligen ligger i att lära elever att skriva. Samtidigtmenar ett flertal forskare att skrivundervisningen gynnas av digitala verktyg.Syftet med denna studie är att genom jämförelser av elevers berättande texterfinna vilka styrkor och svagheter datorskrivna texter kontra handskrivna texterhar. Frågeställningarna i studien är utformade efter fyra nivåer avtexttriangeln: struktur, meningar, ordval samt stavning. Studien har detkognitiva perspektivet som teoretisk utgångspunkt med fokus på kognitivbelastning och arbetsminne. Som en modell för analys används texttriangelnoch studien är också disponerad efter denna. Materialet bestod av totalt 38elevtexter insamlade från en årskurs 3. Hälften av texterna skrevs för hand enadagen och den andra hälften skrevs på tangentbord den andra dagen. Texternaskrevs utifrån två olika bilder och alla elever har fått skriva utifrån bådabilderna. Materialet analyserades både genom kvantitativa metoder ochkvalitativa metoder. Resultatet visar inga skillnader i elevtexternas strukturelladelar gällande inledning och handling. Det fanns inte heller några skillnader ihur elever väljer att avsluta sina texter men resultatet visar att fler skriver ettvad Skolverket benämner som avslut när de skriver på tangentbord. Studienvisar en tydlig ökning av antal ord i de texter skrivna på tangentbord men dengenomsnittliga meningslängden verkar inte öka. Elevtexternas användning avolika beskrivningar och känslouttryck varierar beroende på vilken bild deskrivit utifrån men hur de använder dessa beskrivningar och känslouttryckverkar inte variera beroende på vilket verktyg som används. Till slut visarstudiens resultat att antalet stavfel minskar. Dock är inte minskningen somstörst i de felstavningskategorier som var förväntade. Utifrån det analyseradematerialet konstateras att de båda verktygen är viktiga i skrivundervisningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hur digitaliseringen påverkar läs- och skrivundervisningen och på så vis få djupare förståelse för hur dagens skola ser ut. Genom systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och SwePub har tre olika teman växt fram: läraren i det digitala landskapet, papper kontra skärm samt motivation och aktivt medskapande. Analysen av de tio artiklarna i kunskapsöversikten, visar att användningen av digitala verktyg bland annat varierar beroende på lärarens inställning. Eleverna skriver längre texter med större engagemang vid användning av digitala verktyg, samarbetet mellan eleverna ökar och de blir själva aktiva medskapare. Däremot påverkas läsningen negativt då det är mer tidskrävande att läsa digitalt. Resultaten från de tio vetenskapliga artiklarna visar även på vikten av en varierad undervisning där läraren med hjälp av digitala verktyg har möjlighet att differentiera sin undervisning. Kunskapsöversikten avslutas med en slutsats där vikten av utbildning inom digitala verktyg både för lärare och elever diskuteras. Vidare diskuteras även lärarens ansvar att ta tillvara på de möjligheter som öppnas upp med hjälp av digitala verktyg inom svenskundervisningen. Förslag till professionen via fortsatt forskning ges.

Syftet med denna studie har varit att utifrån lärares tal öka kunskapen kring digitaliseringens konsekvenser för svensklärares undervisning och undersöka vid vilka lärtillfällen digitalt och analogt skrivande används. Studiens teoretiska ramverk utgår från Laclaus och Mouffes (1985) version av diskursteorin. Utifrån denna version av diskursteorin används i denna studie begreppet diskurs som enligt Laclaus och Mouffes (1985) är hur ett begrepp talas om, vilket i denna studie innebär begreppen analogt och digitalt skrivande. Studiens metod är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Efter insamling av data har en diskursanalys använts för att analysera datan som vidare har sammanställts i en karta. Resultatet i studien visar på att utifrån lärares tal skapas uppdelningen av elevers skrivande i form av analogt och digitalt skrivande. Dessa två verktyg används vid olika lärtillfällen beroende på syftet med lärtillfället. Lärare tenderar att välja digitala verktyg när elever ska producera en längre text och analoga verktyg när elever skriver anteckningar eller stödmallar. Lärare väljer även att kompensera användningen av digitala verktyg med analoga verktyg som en form av motståndsstrategi till digitaliseringen av skrivundervisningen. Detta gör lärarna för att säkerställa att förmågor som handstil och möjlighet till djupinlärning inte upphör i den alltmer digitaliserade undervisningen. Slutsatser som kan dras är att lärare behöver bli medvetna om vilka förmågor som reduceras i elevers skrivprocess när eleverna skriver majoriteten av texterna digitalt. Digitaliseringens roll i undervisningen avgörs av pedagogiken, det är inte verktyget i sig som gör skillnad utan hur lärare väljer att använda det i sin undervisning. Slutligen bör lärare vara medvetna om den delning som görs i såväl läroplanen som på arbetsplatsen kring elevers skrivande och hur det i sin tur påverkar undervisningen.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål. / The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av hur skärmanvändning påverkar skriftspråksundervisningen i svenskämnet. Från och med höstterminen 2018 gäller Skolverkets reviderade läro- och kursplaner med ökat fokus på digitalisering och användande av digitala verktyg. I uppsatsen undersöks digitaliseringens inverkan vad gäller det centrala innehållet med utgångpunkt i skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Frågeställningen syftar till att besvara frågorna om vilka anpassningar lärare i årskurs 7-9 har fått genomföra på grund av de nya Läroplanen samt hur de anser att digitaliseringen påverkat skriftspråksutbildningen. För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där muntliga intervjuer med lärare genomfördes. Resultatet visar att lärarna har fått genomföra förändringar i sin skriftspråksundervisning till följd av revideringarna av Läroplanen i svenska. Områden som källkritik och källhänvisning har fått större utrymme och trots att det inte finns några tydliga krav inom datorkunskap i den nya Läroplanen har det ämnet fått större utrymme, bland annat för att öka elevernas kunskaper om arbete i ordbehandlingsprogram. Under intervjuerna framgår också att lärarnas kunskapsnivå varierar vilket påverkar elevernas möjlighet att få lära sig att skapa multimodala texter. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella lärandeteori och inkluderar begrepp som till appropriering, mediering, den närmaste proximala utvecklingszonen och scaffolding. / <p>Svenska</p>

Writing by hand is not that obvious in todays digitalized society, much of what we write and read is digitized. Today we communicate via SMS, email, and social media instead of sending letters and postcards. What do teachers think of handwriting still being a part of the curriculum? Will handwriting survive or is it on its way out?In this survey nine teachers in preschool to sixth grade have been interviewed to hear their opinions about the handwriting, if they think it is important to preserve it. How they motivate their children to write by hand even though the society is digitalized. If they feel that the educational material companies have adapted to the digital curriculum or if there still are good analogue materials available.The results show that the teachers think handwriting is important as there is a connection between brain and hand which is good for learning. The students also practice their fine motor skills when they are allowed to write by hand, which the teachers attach great importance to. / Att skriva för hand är inte lika självklart i dagens digitaliserade samhälle, mycket av det vi skriver och läser är digitalt. Vi kommunicerar idag via sms, mejl och sociala medier i stället för att skriva brev eller vykort. Vad tycker lärarna om att handskriften fortfarande är en del av skolans läroplan? Kommer handskriften att bestå eller är den på väg bort? I denna undersökning har nio lärare i årskurserna förskoleklass till sexan intervjuats för att höra deras åsikter om handskriften, om de tycker att det är viktigt att bevara den. Hur de gör för att motivera sina elever att skriva för hand när vi lever i ett digitalt samhälle. Samt om de känner att läromedelsföretagen anpassat sig efter den digitala läroplanen eller om det fortfarande finns bra analogt material att tillgå.Resultatet visar att lärarna tycker att handskriften är viktig då det finns en koppling mellan hjärna och hand som är bra vid inlärning. Eleverna tränar också på finmotoriken när de får skriva för hand vilket lärarna lägger stor vikt vid.

Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur lärare kombinerar skrivande för hand och digitalt skrivande i sin undervisning i årskurserna 1–3. Studien syftar även till att synliggöra hur lärarna anser att skrivsätten bidrar till elevers skrivutveckling i helhet. För att söka svar på studiens två frågeställningar intervjuades sex lärare verksamma i årskurserna 1–3. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att sedan analyseras utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet på lärande som utgör det teoretiska ramverket vilken studien tar avstamp i. I resultatet framgår att majoriteten av lärarna bedriver en skrivundervisning där elever skriver mestadels för hand och förespråkar att integrera det digitala skrivandet då elever ska skriva längre texter.  Endast en av lärarna förespråkar att elever skriver med hjälp av digitala verktyg från förskoleklass och framåt. Ett av de didaktiska ställningstaganden vilka lärarna beskriver som styrande relaterar till läroplanens skrivningar som dels framhåller att elever ska få öva på att skriva med digitala verktyg, dels att elever utvecklar en läslig handstil i skrivundervisningen. Hur skrivsätten vidare kan bidra till elevers skrivutveckling har lärarna delvis skilda uppfattningar om. Sammanfattningsvis anses båda skrivsätten bidra till en ökad motivation och skrivlust om elever känner att de kan skriva.