No description available.

A new proposal for an EU Directive on mandatory due diligence for companies was presented by the European Commission on February 23, 2022. The question, however, is whether the law will be as powerful as many are hoping. When a company locates its production in a state where human rights are not respected, there is currently no binding international framework regulating the company's activities. The UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP), a non-binding framework for corporate human rights due diligence, and the OECD Guidelines for Multinational Enterprises are the most prominent soft law regulations right now. However, since voluntary, non-binding due diligence has had a limited impact on preventing business-related human rights abuses, national legislative initiatives on the issue have increased. Apart from the new EU Directive proposal, in 2014 the UN created the Open-ended Intergovernmental Working Group on Transnational Corporations and Other Business Enterprises with respect to Human Rights (IGWG) with a mandate to develop an international legally binding instrument.  The purpose of this study is to examine the current global regulatory framework, with a specific focus on the new EU directive proposal, on corporate responsibility for human rights, and to what extent it entails legally enforceable binding responsibilities. The method used is mainly an analytical legal method and the study is based on the argument that companies currently do not have a legally enforceable social responsibility and that a new international binding regulatory framework is needed to create a generally accepted minimum standard. Clearly enforceable and internationally accepted accountability rules are needed to address the problem of corporate human rights abuses.  Furthermore, the study concludes that soft law can have an overall positive impact in preventing and holding companies accountable for human rights violations in global value chains, but that it is not enough to create the necessary change. The proposed EU Directive could achieve this, and the new EU standards could possibly even go beyond the EU in the context of global value chains and the EU's status as a policy maker. However, there are still several things to be desired about the proposed EU-directive, including the limited scope and several loopholes that have been identified.

No description available.

The tool due diligence is used to analyze different aspects in a potential investment. Due diligence started to apply in connection to real estate investments in Sweden twenty five years ago. Gradually the connection between real estate investments and due diligence became more frequent. Today is due diligence performed ordinary in connection with real estate investments. The designated purpose with a due diligence is to analyze relevant aspects who is connected to the success of the investment. In a due diligence process several actors are involved to perform a specific due diligence. Professionals who are involved in the process can be accountants, lawyers, technical consultants with targeted knowledge of specific areas of property investments. The purpose of this study is to describe how the part who attempts to acquire a residential property applies due diligence and the expectations connected to the tool. Totally the study contains five interviews with actors who are connected to property investments. The theoretical part of the study is connected to due diligence and aspects who applies in property investments.The results of the study indicates that due diligence in connection to residential acquisition is object adapted after the properties characteristics and opportunities. The study also indicates that the due diligence isn’t a predetermined process who applies a regular pattern. Instead the process in reality is applied after the client’s preferences. / <p>Validerat; 20160621 (global_studentproject_submitter)</p>

O investimento de impacto é um conceito intermediário entre investimento tradicional e filantropia, e ainda representa uma fração pequena dos valores movimentados nas outras duas áreas. No entanto, é uma área que vem crescendo muito rapidamente e ganhando adeptos não só entre as organizações sociais, mas também nos mercados privado e governamental, e estima-se que essa modalidade de investimento possa movimentar cerca de um trilhão de dólares em 2020. Se o grande diferencial entre o investimento de impacto e o tradicional é justamente o impacto positivo gerado, para que o desenvolvimento do campo seja efetivo, urge um melhor entendimento do que é este impacto e como avaliá-lo. Assim, com a visão de contribuir com a discussão acerca da avaliação do impacto social na seara dos investimentos de impacto, o presente trabalho buscou responder à questão de pesquisa \"Como realizar a avaliação prévia (due diligence) do impacto social de um novo projeto?\". Para tanto, foi proposto um modelo de análise do impacto baseado na experiência do Acumen Fund, que foi aplicado no projeto de tecnologia assistiva mDREET, desenvolvido pelo negócio social Solar Ear. O foco do trabalho foi a fase inicial da avaliação dos investimentos, a due diligence, e o resultado obtido foi a demonstração, na prática, de um modelo simples de avaliação, que se mostrou válido para disseminar a compreensão do processo que leva ao impacto social esperado. Por demandar poucos recursos financeiros e de tempo, uma vez entendido, este modelo pode ser adaptado e replicado em diferentes contextos. / Impact investing is a recent concept, intermediary between traditional investment and philanthropy, and, in terms of assets under management, represents a small fraction from both other areas. Nevertheless, it has been growing at a high pace, and not only amongst the third sector. The private and public sector have been making some moves towards this direction and the estimated potential of this market is around one trillion dollars by 2020. If the big difference between impact investing and traditional investing is the intentional social and environmental positive impact, to enable a consistent growth, there is an urgent need to better define what this impact means and how to measure it. In order to contribute to this discussion, the current work aims to answer the research question \"How to make the due diligence of a new project\'s social impact?\". To accomplish this goal, the author proposes an impact evaluation model based on Acumen Fund practices. This framework was applied in mDREET, an assistive technology project developed by a social business named Solar Ear. The focus has been placed on the tools used in the due diligence phase and as a result, it is presented a simple and low cost process for social impact due diligence, which can be further refined as the company progress in the investment analysis pipeline. Once this process is understood, it can be adapted and used in different occasion/context.

The technical progress have contributed to increased information availability on many markets. However, the progress has not reached the commercial real estate market. To reduce the seller’s information acquisition in commercial real estate transactions, a special inspection process is used by the sales object, called Due Diligence. The purpose is to analyze the efficiency of a Due Diligence in a transaction with commercial real estate in Sweden, to illustrate the problems of handling asymmetric information. The study is mainly based on a qualitative method, but also on a quantitative method. The qualitative method is based on 9 semistructured interviews with people working with Due Diligence and on the market for commercial real estate. The quantitative method is based on a literature study with publications from real estate companies and previous studies on the field. To measure efficiency, we compare benefits with costs through an economics perspective. In addition, theories regarding asymmetric information are applied on the subject, which are principalagent, moral hazard, adverse selection and transaction costs. The results show that Due Diligence contributes to reduced information asymmetry for the seller on the market, because of sharing information and also being cooperative during the process. The benefits of Due Diligence is to gain understanding of the property, to avoid risks and to identify possibilities. The benefits can be measured through price reductions, improved contract terms and through the alternative cost of the benefit. The transaction costs are relatively higher at lower prices of purchases than at higher prices of purchases. There is a fixed cost for Due Diligence, but also a variable part depending on the price, size of transaction, complexity, information transparency and seller experience. The main principles for managing asymmetric information are 1) that sellers and buyers work together to fill information gaps and 2) that new discoveries are addressed through negotiations. Suggestions for markets that can follow the principles may be secondary markets for boats, cars and machines. Finally, Due Diligence can be stated to be an effective process.

<p>Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringsliv</p><p>För att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ”organisk tillväxt”, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ”förvärvad tillväxt”. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers & Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser.</p><p>Nya förutsättningar – nya instrument och produkter</p><p>De förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter. Studenterna Martin Carlsson och Carl Hermansson uppmärksammade i en tidigare uppsats om Due diligence, ”Due Diligence, värdefullt verktyg eller slöseri med resurser?: En studie om analysens för- och nackdelar”, ett nytt instrument i förvärvsprocessen, Vendor due diligence,något som jag själv också uppmärksammat i annan litteratur om fusioner och förvärv. Vendor due diligence uppstod för några år sedan i USA och är numera även vanligt förekommande inom förvärvsbranschen i bland annat England och Australien men även i Sverige.Uppkomsten av Vendor due diligence sägs vara att den expansiva utvecklingen av antalet fusioner och förvärv fört med sig ett behov av ett instrument för att effektivisera förvärvsprocessen. Vendor due diligence innebär att säljaren utför en grundlig undersökning av det egna bolaget till skillnad från det mer kända förfarandet, Due diligence, där den möjliga köparen undersöker det tänkta förvärvsobjektet. Båda instrumenten genererar information om förvärvsobjektet i form av en rapport men genomförs alltså utifrån olika perspektiv och i varierande omfattning. Mot bakgrund av detta blev avsikten med denna uppsats att studera hur Vendor due diligence påverkar förvärvsprocessen genom att besvara uppsatsens problemformulering, ”Hur kan Vendor due diligence effektivisera förvärvsprocessen”? i syfte att studera:</p><p>• utbredningen av Vendor due diligence</p><p>• om Vendor due diligence innebär att en köpare enklare kan identifieras</p><p>• om Vendor due diligence påverkar försäljningspriset</p><p>• om och i sådana fall på vilket sätt Vendor due diligence skiljer sig från en Due diligence</p><p>Sekundär- och primärdata</p><p>Med utgångspunkt i forskarna Henrik Nilsson, Anders Isaksson och Teppo Martikainens processbild som presenteras i boken ”Företagsvärdering med fundamental analys”, har studien genomförts utifrån en deduktiv ansats och med en kvalitativ forskningsstrategi genom att samla in och analysera sekundär- och primärdata från välrenommerad litteratur och från några av förvärvsbranschens mest framgångsrika aktörer.</p><p>Förvärvsprocessen</p><p>Förvärvsprocessen genomförs utifrån ett antal faser. Enligt Nilsson, Isaksson och Martikainens något förenklade processmodell genomförs processen enligt fyra faser; Söka och välja objekt, Fundamental analys och värdering, Due diligence och Bud och förhandling. Processen genomförs i de allra flesta fall av managementkonsulter, företagsmäklare, kreditgivare,revisorer, advokater och andra specialister. Utifrån bland annat överlåtelseobjektets storlek och verksamhet, varierar antalet deltagande aktörer från fall till fall. Enligt svensk lag har både säljaren och köparen vissa skyldigheter att uppfylla i samband med en överlåtelsetransaktion, säljaren en upplysningsskyldighet och köparen en undersökningsplikt vilket ställer vissa krav på den information som lämnas och insamlas i samband med en förvärvsprocess.</p><p>Vendor due diligence=effektivare förvärvsprocess</p><p>Utifrån insamlad sekundär- och primärdata visar det sig att Vendor due diligence används i den svenska förvärvsbranschen i samband med förvärvsprocesser där värdet på det bolag som är till försäljning överstiger 1 miljard SEK.Vendor due diligence kan sägas effektivisera förvärvsprocessen genom att säljaren inledningsvis tillhandahåller en del av den information som de potentiella köparna önskar undersöka närmare i en senare del av processen, vilket minskar köparens undersökningsfas, Due diligence, något som både sekundär- och primärdata visar. Skillnaden i att ta fram en Vendor due diligence och Due diligence är att den förstnämnda rapporten tas fram för att tillfredsställa många möjliga köpares behov medan informationen i en Due diligence-rapport kan variera eftersom den genomförs av den möjliga köparen utifrån dennes behov. Min tolkning är också att den information som genereras från en Vendor due diligence även kan sägas effektivisera processen då både säljaren och köparen får ett bättre beslutsunderlag genom att säljaren redan inledningsvis har en större kännedom om olika faktorer som kan påverka bolagets värde och dels genom att köparen tidigt i processen får tillgång till information som skulle kunna ha en processavgörande inverkan utifrån dennes perspektiv.</p><p>Uppkomsten och utbredningen av Vendor due diligence innebär att förvärvsprocessen, enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterade i sin bok 2002 (figur ”Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence”) har utvecklats.</p><p>Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence (Söka och välja objekt, Vendor due diligence, Fundamental värdering och analys, Due diligence, Bud och förhandling).</p><p>Att processen skulle effektiviseras genom att den möjliga köparen enklare kan identifieras vilket sekundärdata antyder, stöds ej av insamlad primärdata. Sekundärdata menar också att försäljningspriset på ett förvärvsobjekt skulle kunna bli högre om Vendor due diligence genomförs något som primärdata både bekräftar och dementerar.</p><p>Vid insamlandet av primärdata uppkom även information om att de fysiska ”Datarum” (den lokal som används vid köparens Due diligence där säljarens information om bolaget görs tillgänglig till den möjliga köparen) mer och mer ersätts av elektroniska datarum via Internet,vilket precis som Vendor due diligence kan sägas ha uppstått utifrån ändrade förutsättningar i företagens omvärld. Elektroniska datarum skulle enligt min bedömning ytterligare kunna effektivisera förvärvsprocessen då de personer som genomför Due diligence-fasen inte behöver infinna sig fysiskt för att göra arbetet, med minskade kostnader för både köparen och säljaren som resultat. De insamlade primärdata visar även att den ”traditionella” förvärvsprocessen enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterar mer och mer verkar ersättas av en annan process, en så kallad ”Auktionsprocess”, med den största skillnaden att förvärvsprocessen styrs av att de intresserade köparna lämnar bud i flera omgångar under processens gång. Auktionsprocessen ska enligt uppgift också ha tillkommit som ett resultat av de senaste årens expansiva utveckling av antalet fusioner och förvärv. Om Auktionsprocessen kan sägas effektivisera förvärvsprocessen eller ej återstår dock att se!</p>

Välfärd kräver tillväxt och tillväxt kräver ett dynamiskt näringsliv För att kunna erbjuda medborgarna i Sverige en bra välfärd krävs att antalet företag blir fler och att existerande företag kan utvecklas. Detta möjliggörs genom att ett dynamiskt och utvecklande näringslivsklimat skapas där förutsättningarna för landets företagare kontinuerligt utvecklas. Företag utvecklas genom egen utveckling, så kallad ”organisk tillväxt”, eller genom fusion eller förvärv av andra bolag, så kallad ”förvärvad tillväxt”. Tillväxt genom fusioner eller förvärv (Mergers &amp; Acquisitions) fortsätter att öka och omsätter årligen stora summor och är för de medverkande parterna, säljaren och köparen, ofta en omfattande och resurskrävande process med långsiktiga konsekvenser. Nya förutsättningar – nya instrument och produkter De förutsättningar som omger ett företag förändras kontinuerligt och skapar behov av bland annat nya finansiell instrument och produkter. Studenterna Martin Carlsson och Carl Hermansson uppmärksammade i en tidigare uppsats om Due diligence, ”Due Diligence, värdefullt verktyg eller slöseri med resurser?: En studie om analysens för- och nackdelar”, ett nytt instrument i förvärvsprocessen, Vendor due diligence,något som jag själv också uppmärksammat i annan litteratur om fusioner och förvärv. Vendor due diligence uppstod för några år sedan i USA och är numera även vanligt förekommande inom förvärvsbranschen i bland annat England och Australien men även i Sverige.Uppkomsten av Vendor due diligence sägs vara att den expansiva utvecklingen av antalet fusioner och förvärv fört med sig ett behov av ett instrument för att effektivisera förvärvsprocessen. Vendor due diligence innebär att säljaren utför en grundlig undersökning av det egna bolaget till skillnad från det mer kända förfarandet, Due diligence, där den möjliga köparen undersöker det tänkta förvärvsobjektet. Båda instrumenten genererar information om förvärvsobjektet i form av en rapport men genomförs alltså utifrån olika perspektiv och i varierande omfattning. Mot bakgrund av detta blev avsikten med denna uppsats att studera hur Vendor due diligence påverkar förvärvsprocessen genom att besvara uppsatsens problemformulering, ”Hur kan Vendor due diligence effektivisera förvärvsprocessen”? i syfte att studera: • utbredningen av Vendor due diligence • om Vendor due diligence innebär att en köpare enklare kan identifieras • om Vendor due diligence påverkar försäljningspriset • om och i sådana fall på vilket sätt Vendor due diligence skiljer sig från en Due diligence Sekundär- och primärdata Med utgångspunkt i forskarna Henrik Nilsson, Anders Isaksson och Teppo Martikainens processbild som presenteras i boken ”Företagsvärdering med fundamental analys”, har studien genomförts utifrån en deduktiv ansats och med en kvalitativ forskningsstrategi genom att samla in och analysera sekundär- och primärdata från välrenommerad litteratur och från några av förvärvsbranschens mest framgångsrika aktörer. Förvärvsprocessen Förvärvsprocessen genomförs utifrån ett antal faser. Enligt Nilsson, Isaksson och Martikainens något förenklade processmodell genomförs processen enligt fyra faser; Söka och välja objekt, Fundamental analys och värdering, Due diligence och Bud och förhandling. Processen genomförs i de allra flesta fall av managementkonsulter, företagsmäklare, kreditgivare,revisorer, advokater och andra specialister. Utifrån bland annat överlåtelseobjektets storlek och verksamhet, varierar antalet deltagande aktörer från fall till fall. Enligt svensk lag har både säljaren och köparen vissa skyldigheter att uppfylla i samband med en överlåtelsetransaktion, säljaren en upplysningsskyldighet och köparen en undersökningsplikt vilket ställer vissa krav på den information som lämnas och insamlas i samband med en förvärvsprocess. Vendor due diligence=effektivare förvärvsprocess Utifrån insamlad sekundär- och primärdata visar det sig att Vendor due diligence används i den svenska förvärvsbranschen i samband med förvärvsprocesser där värdet på det bolag som är till försäljning överstiger 1 miljard SEK.Vendor due diligence kan sägas effektivisera förvärvsprocessen genom att säljaren inledningsvis tillhandahåller en del av den information som de potentiella köparna önskar undersöka närmare i en senare del av processen, vilket minskar köparens undersökningsfas, Due diligence, något som både sekundär- och primärdata visar. Skillnaden i att ta fram en Vendor due diligence och Due diligence är att den förstnämnda rapporten tas fram för att tillfredsställa många möjliga köpares behov medan informationen i en Due diligence-rapport kan variera eftersom den genomförs av den möjliga köparen utifrån dennes behov. Min tolkning är också att den information som genereras från en Vendor due diligence även kan sägas effektivisera processen då både säljaren och köparen får ett bättre beslutsunderlag genom att säljaren redan inledningsvis har en större kännedom om olika faktorer som kan påverka bolagets värde och dels genom att köparen tidigt i processen får tillgång till information som skulle kunna ha en processavgörande inverkan utifrån dennes perspektiv. Uppkomsten och utbredningen av Vendor due diligence innebär att förvärvsprocessen, enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterade i sin bok 2002 (figur ”Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence”) har utvecklats. Förvärvsprocessen enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen kompletterad med Vendor due diligence (Söka och välja objekt, Vendor due diligence, Fundamental värdering och analys, Due diligence, Bud och förhandling). Att processen skulle effektiviseras genom att den möjliga köparen enklare kan identifieras vilket sekundärdata antyder, stöds ej av insamlad primärdata. Sekundärdata menar också att försäljningspriset på ett förvärvsobjekt skulle kunna bli högre om Vendor due diligence genomförs något som primärdata både bekräftar och dementerar. Vid insamlandet av primärdata uppkom även information om att de fysiska ”Datarum” (den lokal som används vid köparens Due diligence där säljarens information om bolaget görs tillgänglig till den möjliga köparen) mer och mer ersätts av elektroniska datarum via Internet,vilket precis som Vendor due diligence kan sägas ha uppstått utifrån ändrade förutsättningar i företagens omvärld. Elektroniska datarum skulle enligt min bedömning ytterligare kunna effektivisera förvärvsprocessen då de personer som genomför Due diligence-fasen inte behöver infinna sig fysiskt för att göra arbetet, med minskade kostnader för både köparen och säljaren som resultat. De insamlade primärdata visar även att den ”traditionella” förvärvsprocessen enligt den processmodell som Nilsson, Isaksson och Martikainen presenterar mer och mer verkar ersättas av en annan process, en så kallad ”Auktionsprocess”, med den största skillnaden att förvärvsprocessen styrs av att de intresserade köparna lämnar bud i flera omgångar under processens gång. Auktionsprocessen ska enligt uppgift också ha tillkommit som ett resultat av de senaste årens expansiva utveckling av antalet fusioner och förvärv. Om Auktionsprocessen kan sägas effektivisera förvärvsprocessen eller ej återstår dock att se!

Purpose: The purpose with this thesis is to describe and analyze how the new interna-tionally harmonized accounting standards IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38 affect the financial statements of companies listed on the Stockholm Stock Exchange and if the new rules have an impact on these firms acquisition practice. Method: The sample frame of this thesis constitutes of the A-list and the O-list’s Attract 40 of the Stockholm Stock Exchange. From these lists a random sample of 30 compa-nies has been used in order to conduct the research. To fulfill the purpose the authors have used the methodological triangulation approach, i.e. the use of more than one re-search approach. First, a quantitative method has been used in order to understand how the new accounting standards have effected the companies’ financial statements. This research has been conducted by analyzing the companies’ annual reports from 2004 and 2005. To be able to examine how IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38 affect the firms’ acquisition practices, the authors used a qualitative, survey-based, method. Conclusion: The quantitative research found that the new accounting standards have had a significant effect on the companies’ financial statements. The operating profits for the 30 companies examined rose with 9.54 per cent or 12.9 billion SEK due to the ac-counting change. This increase was also evident in the companies’ balance sheet where the assets and owners’ equity rose with over 7 billion SEK. In the qualitative research the authors found that companies handle the accounting change in many different ways. The authors have found that the companies that have been most frequently engaged in acquisitions are also the ones that have been putting more effort in the adjustment of their acquisition process and more time to the trans-formation to IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38. A factor that most companies have in common is that they have needed to adjust their standardized acquisition model for the non-amortization of goodwill, dismissals for re-structuring costs and the fact that assets need to be valued to its fair value. Furthermore, the fact that the companies now, according to IFRS 3, must identify and separate the in-tangible assets from the goodwill entry has made the due diligence process more rigor-ous. The acquisition process will therefore be more time-consuming and require more resources than before. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att illustrera och analysera hur de nya, interna-tionellt harmoniserade, redovisningsreglerna IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38 har påverkat de finansiella rapporterna hos företag noterade på Stockholmsbörsen och om de nya reg-lerna har haft en påverkan på dessa företags förvärvsprocess. Metod: Populationen från vilken författarna har tagit sitt urval i denna uppsats består av Stockholmsbörsens A-lista, samt O-listans Attract 40. Från dessa listor har ett slump-mässigt urval av 30 företag valts. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna använt den metodologiska triangulering, det vill säga använt flera forskningsmetoder. Först har en kvantitativ undersökning gjorts för att förstå hur de nya redovisningsreglerna påver-kat företagens finansiella rapporter. Detta har genomförts genom att undersöka årsre-dovisningar för åren 2004 och 2005. För att förstå hur dessa regler påverkat företagens förvärvsprocess har även en kvalitativ, enkätundersökning utförts. Slutsats: Den kvantitativa undersökningen visade att de nya redovisningsreglerna har haft en stor påverkan på företagens finansiella rapporter. Rörelseresultatet för de 30 fö-retagen i undersökning ökade med 9.54 procent eller 12.9 miljarder SEK på grund av redovisningsreglerna. Denna tendens visade sig också i företagens balansräkning där till-gångarna och det egna kapitalet ökade med över 7 miljarder SEK. I den kvalitativa undersökningen visade det sig att företagens sätt att hantera de nya reg-lerna varierade stort. De företag som oftast var inblandad i förvärv är också de som har visat upp störst ansträngning för att anpassa sin förvärvsprocess efter de nya redovis-ningsreglerna IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38. En faktor som en majoritet av företagen har gemensamt är att de har varit tvungna att anpassat sina standardiserade förvärvsmodeller på grund av de nya reglerna. Vidare så har det faktum att företagen enligt IFRS 3 måste identifiera och särskilja immateriella tillgångar från goodwill, bidragit till att göra företagens due diligence process mer omfat-tande och tidskrävande än innan de nya reglerna.

<p>Purpose:</p><p>The purpose with this thesis is to describe and analyze how the new interna-tionally harmonized accounting standards IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the financial statements of companies listed on the Stockholm Stock Exchange and if the new rules have an impact on these firms acquisition practice.</p><p>Method:</p><p>The sample frame of this thesis constitutes of the A-list and the O-list’s Attract 40 of the Stockholm Stock Exchange. From these lists a random sample of 30 compa-nies has been used in order to conduct the research. To fulfill the purpose the authors have used the methodological triangulation approach, i.e. the use of more than one re-search approach. First, a quantitative method has been used in order to understand how the new accounting standards have effected the companies’ financial statements. This research has been conducted by analyzing the companies’ annual reports from 2004 and 2005. To be able to examine how IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 affect the firms’ acquisition practices, the authors used a qualitative, survey-based, method.</p><p>Conclusion:</p><p>The quantitative research found that the new accounting standards have had a significant effect on the companies’ financial statements. The operating profits for the 30 companies examined rose with 9.54 per cent or 12.9 billion SEK due to the ac-counting change. This increase was also evident in the companies’ balance sheet where the assets and owners’ equity rose with over 7 billion SEK.</p><p>In the qualitative research the authors found that companies handle the accounting change in many different ways. The authors have found that the companies that have been most frequently engaged in acquisitions are also the ones that have been putting more effort in the adjustment of their acquisition process and more time to the trans-formation to IFRS 3, IAS 36 & IAS 38.</p><p>A factor that most companies have in common is that they have needed to adjust their standardized acquisition model for the non-amortization of goodwill, dismissals for re-structuring costs and the fact that assets need to be valued to its fair value. Furthermore, the fact that the companies now, according to IFRS 3, must identify and separate the in-tangible assets from the goodwill entry has made the due diligence process more rigor-ous. The acquisition process will therefore be more time-consuming and require more resources than before.</p> / <p>Syfte:</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att illustrera och analysera hur de nya, interna-tionellt harmoniserade, redovisningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38 har påverkat de finansiella rapporterna hos företag noterade på Stockholmsbörsen och om de nya reg-lerna har haft en påverkan på dessa företags förvärvsprocess.</p><p>Metod:</p><p>Populationen från vilken författarna har tagit sitt urval i denna uppsats består av Stockholmsbörsens A-lista, samt O-listans Attract 40. Från dessa listor har ett slump-mässigt urval av 30 företag valts. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna använt den metodologiska triangulering, det vill säga använt flera forskningsmetoder. Först har en kvantitativ undersökning gjorts för att förstå hur de nya redovisningsreglerna påver-kat företagens finansiella rapporter. Detta har genomförts genom att undersöka årsre-dovisningar för åren 2004 och 2005. För att förstå hur dessa regler påverkat företagens förvärvsprocess har även en kvalitativ, enkätundersökning utförts.</p><p>Slutsats:</p><p>Den kvantitativa undersökningen visade att de nya redovisningsreglerna har haft en stor påverkan på företagens finansiella rapporter. Rörelseresultatet för de 30 fö-retagen i undersökning ökade med 9.54 procent eller 12.9 miljarder SEK på grund av redovisningsreglerna. Denna tendens visade sig också i företagens balansräkning där till-gångarna och det egna kapitalet ökade med över 7 miljarder SEK.</p><p>I den kvalitativa undersökningen visade det sig att företagens sätt att hantera de nya reg-lerna varierade stort. De företag som oftast var inblandad i förvärv är också de som har visat upp störst ansträngning för att anpassa sin förvärvsprocess efter de nya redovis-ningsreglerna IFRS 3, IAS 36 & IAS 38.</p><p>En faktor som en majoritet av företagen har gemensamt är att de har varit tvungna att anpassat sina standardiserade förvärvsmodeller på grund av de nya reglerna. Vidare så har det faktum att företagen enligt IFRS 3 måste identifiera och särskilja immateriella tillgångar från goodwill, bidragit till att göra företagens due diligence process mer omfat-tande och tidskrävande än innan de nya reglerna.</p>