Denna uppsats utgår ifrån det faktum att det finns en korrelation mellan utbildningsgradoch valdeltagande. Det övergripande syftet är att ge ökad förståelse för hursamhällskunskapsundervisningen i gymnasiet kan tänkas påverka en sådan korrelationoch att belysa ett diskursteoretiskt perspektiv på läromedelsgranskning.Studien bygger på en diskursteoretisk grund och analyserar utifrån detta olikasubjektspositioner som framträder i läroböcker i samhällskunskap och på vilka sättdessa förhåller sig till den demokratiska processen och valdeltagande.Resultatet tyder på att medan läsaren på ett generellt plan tydligt uppmuntras tillvaldeltagande ur detta perspektiv, så blir de som identifierar sig med subjektspositionen 'arbetare' manade till ett mer politisk passivt tillstånd. / This paper’s starting point is the fact that there is a correlation between education andvoter turnout. The overarching purpose of the paper is to contribute to a betterunderstanding of how civics-education in upper secondary school might affect such acorrelation, and to showcase a perspective on textbook-analysis based on discoursetheory.The study builds upon a base of discourse theory and performs, based on this, ananalysis of the subject-positions that are communicated through textbooks in civics andhow these relate to the democratic process and voter turnout.The results show that while the reader of these books on a general level is encouragedto vote, those who identify with the subject-position 'worker' are compelled to take a rather more passive political stance.

Syftet är att undersöka diskurser som rör slöjdens estetiska och kulturella uttryck, samt att sedan reflektera över dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Studieobjektet är således diskurserna, men en delstudie är att undersöka hur slöjdlärare som diskursiva subjektinvesterar affektivt i vissa diskurser. Datainsamlingen sker från fokusgruppsamtal med slöjdlärare och textanalys av dokumentet - Slöjdens estetiska och kulturella uttryck -Inspiration för slöjdundervisningen (2016). Metoden är att konstruera ekvivalenskedjor med grund i allt insamlat material för att kartlägga diskurserna. Slöjdlärarnas utsagor analyseras med det diskursteoretiska och psykoanalysgrundade begreppet fantasi, framförallt vilka ideal om skapande som underbygger fantasin. Två dominerande diskurser framträder genom konstruktionen av ekvivalenskedjorna - Inget är rätt eller fel samt Att lägga grunder. De ideal om skapande som framträder visar att slöjdlärare investerar i diskursen Inget är rätt eller fel genom fantasin Våga visa inneboende talanger. I fantasin framträder motsättningar som gör att fantasin övergår i en annan fantasi, Det lustfyllda och kravlösa. Sistnämnda fantasin innehåller även den motsättningar som i sin tur bidrar till en affektiv investering i diskursen Lägga grunder. Material om normmedvetenhet/normkritik och tidigare normkritiska granskningar av läromedel ligger till grund för den normkritiska reflektionen. Slutanalysen ur ett normkritisk perspektiv visar på att diskursens effekter på slöjdundervisningen gällande estetiska och kulturella uttryck kan bidra till att reproducera skadliga diskurser. Den visar också på att etnocentriska tolkningar av olika uttryck kan vara utgångspunkten i undervisningen. I avsnittet maktreflektioner diskuteras hur makten genom dessa utgångspunkter distribueras diskursivt mellan elever och lärare i slöjdsalen. Resultatet diskuteras sedan i relation till elevers skapande i slöjd.

The information-seeking process and information management of professional translators have received little attention within library and information science. Therefore, this thesis aims to explore how non-literary translators’ work, especially in regard to their use of information and information technology, has changed since the 1990s. This is carried out by conducting a discourse analysis of texts from Facköversättaren¸ a magazine for professional translators working to and from Swedish. A sociomaterial theoretical framework is applied, combined with the discourse theory developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, which in this thesis serves both as a theoretical and methodological basis. The study finds that the discourse of professional translators has changed in several ways during the period in question. Firstly, to strengthen their identity, translators tend to contrast themselves to non-professional translators, other actors on the language service market, and machines. Secondly, technology is found to be described as a threat in the beginning of the period, while being described as a tool later on. Thirdly, the process of information-seeking is becoming increasingly incorporated within other parts of the translation process, with the help of CAT tools, and the translation process itself is being successively transformed by machine translation systems. This sociomaterial aspect of the entanglement of human and technical translation processes would benefit from further studies within library and information science.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt – genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget. Dessa kallade jag för frihet och tvång, identitet och praktik samt scenen och dramat, vilka i nämnd ordning behandlade elevernas valfrihet i relation till slöjden, deras val i förhållande till identitetsskapande och, till sist, möjligheter att utmana den traditionella genusordningen. Jag kom fram till att den uppdelade slöjden, som den mestadels är organiserad med slöjdval någon gång under grundskolans senare år – där flickor väljer att textilslöjda med sina kvinnliga lärare och pojkar att träslöjda med sina oftast manliga lärare – faktiskt underblåser traditionella könsmönster. Men, jag fann också att ”tvåämnesslöjden”, då framförallt pojkar befinner sig i textilslöjdsalen, har möjligheter att utmana genussystemet, då pojkarnas textilslöjdande kan uppfattas som ett utforskande av genuskontraktets gränser, som en praktik vilken orsakar antagonism i den manliga identiteten och som på sikt har möjlighet att skapa nytt innehåll till kategorin man. I det gestaltande arbetet tog jag bland annat fasta på ovan beskrivna teman och utformade en textil berättelse om valfrihet, identitet och utforskande av genusgränser.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lärare med behörighet att undervisa i teoretiska ämnen i skolår 7-9 talar om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning får läsaren ta del av en litteraturgenomgång som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna utgick från frågeområden rörande elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en skola för alla. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat på att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. Det förhöll sig snarare så att det pågick en diskursiv kamp mellan olika discipliner och dess företrädare i form av forskare, lärare, skolledare och föräldrar angående betydelsen av elever i skolsvårigheter och särskilt stöd i en skola för alla.

The aim of this study is to go into depth and analyze the concept of criminality (kriminalitet)and how it is constituted in Swedish parliamentary debates. During the election campaigns leading up to the 2022 election, a big part of the campaigns dealt with the growing criminality, which shows an increased interest in the issue. In April 2022, the "Easter riots"(påskkravallerna) took place, where a number of people for example threw stones at the police and other emergency vehicles personell. The study aims to investigate what the use ofthe term criminal in the parliamentary debates studied means, and what attributes are put to the term, based on statements made from politicians from three political parties in Sweden -Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna and Moderaterna. Furthermore, the study aims to investigate whether the discourse in the parliamentary debates has undergone any changeafter the Easter riots, and if so, what type of change has taken place. The study also aims to find out whether a securitization of criminality has taken place. The first main contribution of this study is that discourses around the term mean that a large part of crime is due to immigration and segregation. The result shows no major change in the discourse after the Easter riots. The second main contribution of this study is that criminality has not become a security issue, but a speech act has been initiated by Sverigedemokraterna and Moderaterna

Försvarsmakten har infört FM domänkoncept och i det definierat cyberområdet som en egen krigföringsdomän. Spåren av en cyberdomän i svensk militär diskurs innan Doktrin för gemensamma operationer från 2020 och Militärstrategisk doktrin från 2022 är små. Den debatt om cyberdomänen som pågår internationellt återfinns inte tydligt inom Sverige, varken inom Försvarsmakten eller i en bredare militär kontext. Samtidigt konstateras att cyber som fenomen är en integrerad del av hela samhället och att utvecklingen mot en ökad sömlöshet mellan det fysiska och virtuella samhället pågår. Syftet med den här uppsatsen är att skapa ett insteg till debatten om cyberdomänen genom att analysera ett urval av svenska diskurser om cyberfältet. Genom att identifiera om det råder en koncensus eller pågår en diskursiv kamp kan flera dörrar till samtalsrummet om cyberfältet öppnas. Uppsatsen visar att olika artikulationer av cyberfältet förekommer och belyser detta utifrån perspektiven makt, objektivitet och institutionella sociala praktiker.

Jämställdhet har varit på tapeten sedan 70-talet inom politiken och än idag kämpar kvinnor med att spela på samma arena som män, inte minst i arbetslivet. Statliga myndigheter i Sverige är skyldiga att implementera jämställdhet inom verksamheterna som ska bidra till ett mer jämställt samhälle. Detta ska ske genom handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Men hur framställs egentligen jämställdhet? Studien syftar till att studera problemrepresentationerna av jämställdhet i Umeå universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Genom Carol Bacchi’s WPR-analysverktyg som är avsett för att kritiskt granska policydokument har följande frågeställningar varit grundläggande för analysen: Vad är problemet? Vad ligger till grund för den sagda problemrepresentationen? Vad lämnas osagt? Samt vad blir effekten av problemrepresentationen? Inom diskursanalys betraktas inte språk som något objektivt och neutralt, istället anses språk vara en aktiv kraft som formar och konstruerar vår verklighet. Tidigare forskning pekar på att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd utan något som görs inom organisationer. Genom att betrakta jämställdhet som ett görande går det även att undersöka jämställdhet från flera synsätt. Resultatet indikerar att jämställdhet presenteras som ett samhällsproblem och ett kunskapsproblem. Implicita antaganden om kön grundas i traditionella könsroller och stereotyper samt variationen i hur kunskap förstås beroende på fakultet, kan leda till reproduktion av skadliga könsnormer och upprätthållandet av könsskillnader. Den nuvarande dominerande diskursen påverkar även ambitionen hos beslutsfattare när det gäller integrering av jämställdhet, vilket i sin tur påverkar universitetets organisation samt organisering. Att integrera jämställdhet i beslutsprocesser kan således vara avgörande för att uppnå verklig förändring inom akademin.

Denna kvalitativa dokumentstudie har som syfte att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur flickor respektive pojkar framställs i förvaltningsrättsliga domar gällande beslut om omhändertagande enligt 3 § Lag (SFS 1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Undersökningen sker utifrån rekvisiten missbruk av beroendeframkallande medel och något annat socialt nedbrytande beteende. Studiens empiriska material består av totalt 24 domar i första instans, uppdelat på 12 domar vardera där flickor respektive pojkar är föremål för den rättsliga prövningen. Studien utgår ifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet följt av diskursteori och genusteori. Genom att studera nämndens yrkande och förvaltningsrättens skäl för avgörande vid tillämpandet av de utvalda rekvisiterna ger det oss möjlighet att synliggöra om könen framställs könsneutralt. Vid analysen använder vi oss av Carol Lee Bacchis analysverktyg ”What´s the problem representera to be?” (WPR). Analysverktyget består av sex frågor där vi tagit inspiration av fyra av frågorna och sedan anpassat dessa till syftet med vår studie. Frågorna har vi sedan använt och utgått ifrån när vi analyserat vårt empiriska material och skrivit fram vårt resultat. De frågor vi har använt oss av är följande; 1) Hur framställs flickors respektive pojkars beteende som ett problem? 2) Vilka antaganden ligger till grund för problemrepresentationen? 3) Vad lämnas oproblematiskt i problemrepresentationen? 4) Vilka effekter skapas av representationen av problemet? Till dessa frågor har vi genom vårt material tagit fram fyra problemrepresentationer som genomgående varit centrala i de förvaltningsrättsliga domarna. Dessa är; missbruk eller användning av alkohol och droger, bristande insikt i det egna beteendet, vistelse i olämpliga miljöer och avvikande beteende. Studiens resultat synliggör att det finns rättsliga prövningar där förvaltningsrätten inte har förhållit sig könsneutralt. Detta var specifikt framstående där rekvisitet något annat socialt nedbrytande beteende prövades.

The aim of this study is to examine how politicians use language and communication strategies when discussing gang crime in the media. Through an ethnological approach, this study aims to delve into the narratives constructed by political figures about gang crime in media representations. By analyzing how different political actors articulate their opinions and select specific terms, the study seeks to shed light on the political perspectives and the overarching discourse on the topic. By exploring questions such as how politicians communicate about gang crime and the terminology they employ, the study aims to enhance our understanding of how language in the media can influence perceptions and discussions about gang crime.