No description available.

Distansutbildning har funnits i Sverige sedan 1800-talet. Tidigare forskning visar att det både finns positiva och negativa aspekter vid distansstudier, exempelvis kring flexibilitet och kommunikation. Denna studie undersöker studenters upplevda möjligheter och utmaningar med distansstudier. Studien har möjliggjorts genom skriftlig enkätundersökning med sju respondenter som studerat på högskola- eller universitet, vilka befunnit sig i en situation av distansstudier och bidrar med sina erfarenheter från sin studiesituation. Resultatet visar bland annat att kommunikation, teknik och flexibilitet ses som möjligheter med distansstudier, medan brist på social interaktion, disciplin och framförhållning ses som utmaningar.

This essay is an analysis of a qualitative study made on 11 music teachers' view on distance learning during Covid-19. The purpose of this essay is, through a phenomenographic analysis, to see how music teachers who are working at the upper secondary school view distance learning and how they have worked with it since the spring of 2020.  The findings of this essay show that the delay and sound quality experienced during distance learning are the biggest issues according to the teachers. The findings also show that the students' motivation and grades have been affected negatively due to distance learning. The teachers' health has also been affected in such ways that their moral of work has been decreasing and the mental health for some has declined.

I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkanpå gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, derasstudiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessaungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen omtidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering ochövrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydligökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkraarbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Detråder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet blandungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka bådeinlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats underdistansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power ofuncertainty av Gelatt & Gelatt samt Careership av Hodkinson & Sparkes, vilka harrelevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hurkarriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevdakonsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden.Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. Iresultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin harpåverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är någotsom nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och meddistansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden förrestaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökteller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden ochrestaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.

Insufficient physical activity is a problem that gets more severe as individuals reach their teens, which affects their physical and mental health negatively.The societal impact of COVID-19 has amounted to many changes in the daily lives of the youth and has possibly affected their physical activity levels. Aim: To examine physical activity levels of Swedish youth (16-19 years) during COVID-19 and compare physical activity levels during and before the outbreak of COVID-19 in Sweden. Method: Upper secondary schools in central Sweden were randomly selected to be asked to participate in a survey study. Seven Day Physical Activity Recall Questionnaire was used to estimate thestudents physical activity and compare it with their physical activity levels before COVID-19 (January 2020). Results: In total, 214 students were includedin the analysis. On average, the respondents were active for 46,39 minutes of weekly moderate- to vigorous physical activity (girls 41,98 min, boys 50,96min). Most of the participants (62,1 %) stated that they were more active before than during the pandemic. Boys were generally more active than girls and physical activity increased from year 1 to year 3. Conclusion: The results indicate that physical activity decreased among the respondents due to COVID-19. This is an aspect which needs to be considered when choosing societal strategies during pandemics. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur övergången från fysisk till fjärr- och distansundervisning i samband med Covid-19 förändrat nyanlända gymnasielevers sociala interaktionsmönster inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av skolgången. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats där det totalt gjordes sju semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen har behandlat ämnet nyanlända elever i relation till deras sociala relationer inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av mötet med det svenska utbildningssystemet. De teoretiska ramverken som användes i studien är Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Thompson interaktionsmönster i fyra modeller: interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion, medierad kvasiinteraktion och medierad online interaktion. Resultat i studien tyder på att informanterna upplever inlärningssvårigheter efter övergången till distansundervisning. Detta med anledningen av den minskade sociala och fysiska interaktionen mellan elever och lärare. Det framkom att informanterna upplever en distansering från sina vänskapskretsar, skolkamrater och lärare, på grund av att de inte befinner sig fysisk i samma studiemiljö, vilket har resulterat minskad studiemotivation. Resultatet visade även att kommunikationen med lärare och skolkamrater minskade efter övergången till distansundervisning, således har elevernas förutsättningar försämrats till en god kommunikation med lärare och klasskamrater. Det framkom i intervjusvaren att skolan och lärare har en betydande roll för de nyanlända gymnasieelevernas inkludering i skolan. Skolmiljön upplevs av majoriteten av informanterna bidra med en känslan av grupptillhörighet. Resultatet tyder på att skolans likvärdighetsprincipen påverkas negativt av övergången till fjärr- och distansundervisning. / This essay aims to gain an in-depth understanding of how the transition from campus to distance education can change newly arrived high school students’ social interactions at school, and how the transition can affect students' experiences of schooling. Previous national research on newly arrived students in relation to social interaction has found that the school environment can play an important role, namely to be the meeting place where students have the opportunity to establish influential social relationships, which can contribute to, for example, study motivation or future aspirations, so-called social energy. After the transition to distance education, the Swedish National Agency for Education has established, with the help of follow-ups and statistics, that the student group of new arrivals is particularly exposed to the transition, which is illustrated by poorer study results and/or less study motivation. This essay thus attempts to gain an in-depth understanding of how the transition can be experienced by newly arrived high school students, based on their own stories. The study is qualitative and a total of seven semi-structured interviews with newly arrived high school students have been conducted. Based on Goffman's dramaturgical perspective, in particular the concepts of appearances and regions, as well as Thompson's four interaction models, the results suggest, firstly, that newly arrived high school students may experience language learning difficulties and less study motivation, due to the missing physical interaction. Secondly, the results show that opportunities for individual support decrease, especially linguistically, since the teaching takes place via a joint video call where all students are time-bounded. The results also indicates that students who have had negative experiences of physical interaction at school, discrimination as an example, can perceive distance learning positively, as they are given the opportunity to turn off their cameras, but at the same time attend the lesson. Thirdly, the results show that the methods of communication between teacher and student (and vice versa) have changed in connection with the transition to distance studies. The changed communication can be illustrated by personal support taking place instead via email, or by teachers using other digital platforms, such as google images, in order to convey a message.

Till följd av utbrotten av Covid-19 har skolor världen över tvingats ställa om sin undervisning till distans. Denna studie har som mål att få förståelse för hur lärare och studenter på Malmö Universitet upplever undervisningen som utförs via videokonferensverktyget Zoom. Datainsamlingen genomfördes genom att intervjua lärare, skicka ut en enkätundersökning till studenter samt gå igenom relaterad forskning. Utifrån resultatet av datan presenterar studien en rad förslag på funktioner som kan skapas i syfte att förbättra interaktionen mellan lärare och studenter i Zoom.

År 2020 spreds coronaviruset på hela jorden och klassades som en pandemi. Svenska gymnasieskolor uppmanades att övergå till distansundervisning för att undvika smittspridning på skolorna. Med hjälp av digitala redskap har lärare och elever kunnat kommunicera och bedriva undervisning trots att de varit på olika platser. Eftersom denna ofrivilliga form av distansundervisning inte har skett förut finns det heller inte särskilt mycket tidigare studier inom området. Gällande ämnet idrott och hälsa finns det olika tankar kring hur distansundervisning upplevs. På högskolenivå i Kina ansåg man att det mest fanns fördelar och på grundskolenivå i Spanien ansåg man att det mest fanns nackdelar. Det finns dock inga studier som visar hur svenska skolor ser på distansundervisning i idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasieskolan upplever den ofrivilliga distansundervisningen i idrott och hälsa i jämförelse med traditionell undervisning. Med enkät som metod har data samlats in från 218 gymnasieelever på fyra olika skolor. Studiens resultat visar att innehåll som varit vanligt förekommande under traditionell undervisning inte är särskilt vanligt förekommande under distansundervisning. Majoriteten visar att de föredrar traditionell undervisning. Däremot kan man se att många ser fåtalet fördelar med distansundervisning, så som att det är mer eget ansvar och att det finns mer möjligheter till att välja fritt bland aktiviteter. Slutsatsen av studien är att det är stora skillnader i vilket lektionsinnehåll som eleverna erbjuds under distansundervisning och traditionell undervisning. Eleverna anser att de stora nackdelarna med distansundervisning i idrott och hälsa är avsaknaden av social interaktion och att motivationen är lägre. De anser att den stora fördelen är att det är friare och att man har större eget ansvar. Den upplevelse elever har av idrott och hälsa på distans skiljer sig mycket lite mellan könen.

Under covid-19-pandemin bedrevs undervisningen i gymnasieskolan i perioder som fjärroch distansundervisning. En ny skollag har senare öppnat upp för möjligheterna att i någonmån fortsätta bedriva fjärr- och distansundervisning. Förutsättningarna för undervisningenär i vissa avseende annorlunda under fjärr- och distansundervisning jämfört med närundervisningen bedrivs i skolan vilket innebär att lärare får göra didaktiska val avseendehur undervisningen bedrivs utifrån dessa ändrade omständigheter. Denna studie består avintervjuer med sex psykologilärare i syfte att fördjupa kunskaperna om hur de bedriver sinundervisning utifrån olika didaktiska åtaganden. Fokus ligger på didaktiska strategier underfjärr- och distansundervisning och hur detta skiljer sig åt från när undervisningen bedrivs iskolan. Resultaten visar att vissa svårigheter, så som att eleverna pratar mindre, uppstårunder fjärr- och distansundervisningen och att lärarna anpassar sin undervisning efter detta.Resultaten visar även att denna typ av undervisning ibland fungerar bättre för vissamoment, så som digitala seminarium.

Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa har upplevt att distansundervisning har påverkat deras möjligheter att både genomföra undervisning i förhållande till det centrala innehållet samt att bedöma elevernas kunskaper enligt kunskapskraven. De frågeställningar som därmed ställdes var följande: På vilket sätt har gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa upplevt att distansundervisning har påverkat deras möjligheter att genomföra undervisning i förhållande till det centrala innehållet? Hur upplever gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa att distansundervisningen har påverkat deras möjligheter att bedöma elevernas kunskaper enligt kunskapskraven? Metod Vi använde oss av den kvalitativa metoden bestående av intervjuer med sex idrottslärare som undervisar i gymnasiet i ämnet idrott och hälsa för att få förståelse för deras upplevelse kring distansundervisning i förhållande till läroplanen för gymnasieskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM-begreppet. Resultat När vi har sammanfattat resultatet av våra intervjuer konstaterar vi att distansundervisningen kan vara meningsfull för eleverna i ämnet idrott och hälsa när det handlar om det teoretiska innehållet från läroplanen. Däremot när det handlar om praktiska moment så blir ämnet idrott och hälsa mindre hanterbart för eleverna och lärarna. Det visade sig även att eleverna tappade meningsfullhet under distansundervisningen. Den direkta kontakten med lärare och klasskamrater samt att kunna genomföra fysiska aktiviteter med andra har stor påverkan på elevernas känsla av sammanhang. Detta påverkar elevernas engagemang under lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Slutsatser De slutsatser som kan dras är att det har varit lättare för idrottslärarna att genomföra de teoretiska momenten på distans jämfört med traditionell undervisningen samt att göra den begripligt, hanterbar samt meningsfull för eleverna. Däremot har distansundervisningen varit utmanande under de praktiska momenten, vilket har påverkat elevernas KASAM negativt samt att vissa kunskapskrav inte kunde undervisas på distans. Både lärare och elever behöver ges goda förutsättningar för att ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan ska bidra till elevernas KASAM när ämnet bedrivs via distans.