Denna studie syftar till att undersöka studenters upplevelser av övergången från campusbaserad undervisning till distansundervisning i samband med Covid-19. Studien är avgränsad till universitetsstudenter och tre frågeställningar formulerades: Hur upplever studenterna interaktionen med andra studenter och lärare i distansundervisningen och i relation till tidigare campusbaserad undervisning? och Hur beskriver studenterna att maktrelationer med andra studenter och lärare skiljer sig i distansundervisning från campusbaserad undervisning? samt Vilka sociala konsekvenser tillkommer med distansundervisning i samband med pandemin? För att besvara studiens frågeställningar har insamling av empirin skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer via programmet Zoom. Ett urval på åtta studenter deltog i studien och samtliga studenter studerar i olika lärosäten runt om i Sverige. Respondenternas upplevelser har analyserats med hjälp av olika sociologiska teorier för att få en djupare förståelse om hur distansundervisningen upplevs, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Foucaults maktbegrepp. Studiens resultat presenterar en rad likheter i studenternas upplevelser gällande distansundervisning under pandemin. Studenterna upplever att interaktionen på Zoom skiljer sig från interaktionen på campus och att olika aspekter av interaktionen har förändrats. Den naturliga interaktionen med andra studenter som kunde uppstå på campus upplevs omöjlig på Zoom. Vidare uttrycker respondenterna en osäkerhets i sina rollutövanden, och det har skett en förändring i främre och bakre region där framträdandet nu sker även i den bakre regionen (studenternas hem), samt en förändring i maktrelationen mellan lärare och studenter. Avslutningsvis visar resultat på en rad fördelar och nackdelar som uppstår i samband med distansundervisning, exempelvis möjligheten att närvara på föreläsningar vid sjukdom, och att samtliga studenter föredrar campusbaserad undervisning framför distansundervisningen.

Distansundervisning är ett koncept som förekommit sen övergången till ett informationssamhälle. Dagens tekniker ser dock helt annorlunda ut jämfört med 90-talet. Bland annat har internet revolutionerat samhället i stort, men även undervisningen och lärandet. Sedan Covid-19-pandemin inträffade har länder och organisationer världen över behövt anpassa sig till en ny vardag, däribland Uppsala universitet. Från den 17 mars 2020 krävde Sveriges regering att lärosätena i landet skulle börja bedriva undervisning på distans. För den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten innebar det en plötslig omställning till en helt digital undervisning. Studiens syfte var att undersöka hur studenterna vid fakulteten påverkats av omställningen ur ett lärandeperspektiv, genom att göra en kvalitativ undersökning av tre fokusgrupper á fyra studenter var från olika program vid fakulteten. Undersökningen genomfördes utifrån en teori gällande Online learning, som innefattar fyra dimensioner av konventionellt lärande, applicerat i en digital kontext, där olika aspekter av de olika dimensionerna ter sig olika för distansundervisning kontra undervisning på plats. Resultatet blev att inlärningen på fakulteten försämrats överlag, till följd av försämrad studiemiljö, interaktion och studiesociala förutsättningar. Med det sagt finns det ändå metoder som har fungerat bra och som säkerligen kan byggas vidare på av universitetet i framtiden. Resultatet tyder även på att TekNat vid Uppsala universitet är på väg mot så kallad blended learning, som innefattar det bästa aspekterna av två världar; fysisk undervisning och distansundervisning.

The Covid-19 virus has affected dance education in Sweden and created new conditions for dance teaching. The purpose of this study is to investigate how dance teachers communicate dance movements and feedback, when teaching in dance which is conducted in distance learning in Upper Secondary School. Further, the study will discuss challenges and opportunities with dance education in distance learning. Through observations of dance teaching, the study will investigate how three different dance teachers in the genres of Jazz Dance, contemporary and classical ballet communicate dance movements and feedback in distance learning. With a theoretical starting point in social semiotic multimodal communication the study will analyse how semiotic recourses are being used in dance education through distance learning. The result shows that the teachers communicate using both voice and body as two dominant semiotic recourses when communicating dance movements and feedback. The result also shows more challenges than opportunities in dance education through distance learning.

No description available.

Covid-19 har haft en stor påverkan på samhället och inte minst på gymnasieskolorna i Sverige. Konsekvenserna av detta är att undervisning bedrivs på distans och att eleverna inte får vistas i skolan. Således är syftet med denna studie att undersöka och få en förståelse med hjälp av enkäter hur ämnesdidaktik inom ämnet samhällskunskap tillämpas och fungerar vid distansundervisning jämfört med undervisning i skolan hos två gymnasieskolor i södra Sverige. Utöver detta skall denna studie också ge en överblick av elevernas uppfattning gällande distansundervisningen och hur den skiljer sig jämfört med undervisning i skolans fysiska sfär och undersöka möjliga korrelationer som finns i deras svar. Vår hypotes är att eleverna upplever att lektionerna inte fungerar lika väl vid distansundervisning som vid undervisning i skolan när det ämnesdidaktiska principerna implementeras. Resultatet visar att eleverna har en sämre bild av distansundervisningen och inte har samma uppfattning gällande motivation och aktivitet, mening, konkretion samt dialogicitet som vid undervisning i skolan. Resultatet visar även att lärarna utformar sin undervisning utifrån de ämnesdidaktiska principerna likt i skolan men de menar att det krävs ett ännu större fokus på tydlighet och ser svårigheter i att nå alla elever. Slutsatsen är att lärarna arbetar med att implementera de ämnesdidaktiska principerna vid distans men att det är tydligt att de traditionella undervisningsmetoderna inte fungerar lika väl vid distansundervisning.

Läsåret 2019/2020 ställde svenska gymnasieskolor om till distansundervisning under perioden 18 mars-15 juni. Syftet med denna studie var att belysa hur lärarna uppfattade sin undervisning när undervisningen förändrades från klassrumsundervisning till distansundervisning. Lärarnas uppfattning av sin undervisning undersöktes kvalitativt med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och med analysverktyget Paradigm grid for online learning. Intervjuer med fyra matematiklärare som vid studiens genomförande arbetade på gymnasieskolor i Mellansverige har redovisats. Intervjuresultaten visade att och hur lärarna upplevde att undervisningen hade påverkats. Aktivitet och samspel mellan lärare och elev samt elever emellan hade minskat under perioden för distansundervisning. Vidare framgick i ett paradigm gridperspektiv att lärarens undervisning förändrades vid övergången till distansundervisning. Undersökningen visade att undervisning och lärande blev mer lärarstyrt, exempelvis genom det sätt som uppgifter utformades och hanterades, vilket i en avslutande diskussion har problematiserats. / During the school year 2019/2020, Swedish upper secondary schools switched to distance education from 18 March-15 June. The purpose of this study was to shed light on how teachers perceived their teaching when the teaching changed from classroom instruction to distance education. The teachers' perception of their teaching was examined qualitatively based on a socio-cultural perspective and with the analysis tool Paradigm grid for online learning. Interviews with four mathematics teachers who at the time of the study worked at upper secondary schools in central Sweden have been presented. The interview results demonstrated that the teachers experienced that the teaching had been affected and how it had been affected. Activity and interaction between teachers and students, as well as between students, have decreased during the period for distance education. Moreover, the paradigm grid perspective illustrated that the role of the teacher changed during the period of distance education. The study showed that teaching and learning became more teacher-controlled, such as how tasks were designed and handled, which has been problematized in the concluding discussion.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer samhällskunskapslärare pågymnasienivå och deras uppfattningar och upplevelser av den påtvingandedistansundervisningen i samhällskunskap på grund av Coronapandemin 2020. Bakgrunden äratt den påtvingade distansundervisningen medförde en helt ny undervisningsarena för mångagymnasielärare och att det saknar omfattande tidigare forskning på området. Studien syftar attundersöka hur distansundervisningen har påverkat samhällskunskapslärare didaktiska val isamhällskunskap utifrån både samhällsdidaktiska teorier samt det sociokulturella perspektivetför lärande. Resultatet av intervjuerna, upplevelserna och uppfattningarna gymnasielärarnahar om distansundervisningen diskuteras och potentiella konsekvenser lyfts fram iförhållande till de tidigare nämnda ämnesdidaktiska och sociokulturella teorierna. Lärarnalyfter framförallt fram att distansundervisningen har påtvingad mer lärarstyrdaundervisningsformer med tydligare struktur samt mindre naturlig kontakt med eleverna.

Studien undersöker hur omställningen från fysiskt förlagd musikundervisning till onlinebaserad musikundervisning under vårterminen 2020 orsakad av covid-19 påverkade gymnasieelevers förutsättningar för lärande samt gymnasielärares förutsättningar att undervisa i musikämnet. Studien är avgränsad till att undersöka kursen “ensemble med körsång” på estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan. Data har samlats in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Empirin analyseras genom en sammanställning av Illeris (2015) och Hanken och Johansens (2013) teorier om lärande. Resultatet visar bland annat att både lärare och elever i studien anser att omställningen från fysiskt förlagd undervisning till onlinebaserad var en utmaning, men att det också fanns positiva aspekter som exempelvis att elever som tidigare har haft hög frånvaro plötsligt deltog i undervisningen i större utsträckning. I empirin finner vi inget som stödjer en högkvalitativ undervisning i form av samtliga mål/kunskapskrav inom kursen ensemble med körsång, utan att fysiskt förlagda arbetssätt inkluderas. Studiens slutsats är att digitala verktyg som central metod för musikundervisning behöver beprövas och utvecklas om avsikten är att erbjuda en likvärdig utbildning som om den hade givits i det fysiska rummet.

Skolan har som uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Detta gäller även ämnet idrott och hälsa. Ett ämne i vilket lärare under lång tid kritiserats för att vara allt för enkelspåriga i sin undervisning, vilket beskrivs påverka elevers deltagande. Våren 2020 tvingades gymnasielärare bedriva sin undervisning på distans till följd av det globala viruset Covid-19. Syftet med studien var därför att öka förståelsen för hur distansundervisning har utmanat gymnasielärares undervisning och förändrat elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ ansats där åtta gymnasielärare från olika skolor och orter intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll tre teman: lektionsinnehåll, digitalisering samt elevdeltagande före, under och efter distansundervisningen. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet och TPACK - teknisk-pedagogisk ämneskompetens. Resultatet beskriver hur lärarnas förståelse för och användning av digitala verktyg har utvecklats. Resultatet visar också att distansundervisningen till viss del blev en utmaning för flera lärare men också en brygga till förändrad undervisning i ämnet. Däremot saknas ett enhetligt svar om hur distansundervisningen påverkat lärarnas val av lektionsinnehåll och förändrat elevernas deltagande i större utsträckning. Detta till följd av att distansundervisningen fortfarande pågick vid studiens genomförande, vilket anses haft effekt på resultatet.

Under Covid19-pandemin och regeringens rekommendation om distansundervisning i gymnasieskolan behöver svensklärare som vanligtvis undervisar i ett klassrum anpassa sin undervisning på olika sätt. Föreliggande studie har i syfte att undersöka sex svensklärares åsikter om situationen som råder, hur de anpassar sin svenskundervisning samt hur deras förutsättningar och tidigare erfarenheter påverkar distansundervisningen. Data har samlats in i form av muntliga och skriftliga digitala intervjuer. Resultatet visar att delar av svenskundervisningen som fungerar bra i klassrum fungerar mindre bra på distans. Muntliga moment och individanpassning är exempel på delar som fungerar mindre bra. Resultatet visar också att det ställs höga krav på svensklärarnas digitala kompetens under distansundervisningen. Slutligen visar resultatet att det kollegiala lärandet mellan svensklärarna på respektive skola fungerar bra på distans och att det är en viktig förutsättning för att distansundervisningen ska fungera så bra som möjligt.