Tidigare studier har visat att pappor upplever att de känner sig utanför i kontakten med barnavårdscentralen. En av barnhälsovårdens uppgifter är att ge stöd och råd till föräldrar, för att främja barns utveckling. Pappor som inte är delaktiga, kan leda till otrygg anknytning mellan barnet och föräldern, vilket kan påverka barnets fortsatta utveckling. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av pappors delaktighet i samband med kontakt med barnavårdscentralen. Studien hade en kvalitativ ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer gjordes med tolv distriktssköterskor som arbetade på olika barnavårdscentraler i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Möjligheter att vara närvarande, pappans känslor kan påverka delaktigheten och pappor som är aktiva på BVC (barnavårdscentralen). Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att papporna inte var särskilt delaktiga i kontakten med barnavårdscentralen, vilket ofta berodde på att pappan arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att papporna kunde känna sig bortglömda, när fokus främst var på mamman och barnet. Distriktssköterskorna upplevde att papporna hade andra frågor och var intresserade av andra ämnen än mammorna. Majoriteten av distriktssköterskorna upplevde att pappornas delaktighet i kontakten med barnavårdscentralen ökade, och att det delvis berodde på att distriktssköterskan själv hade ändrat inställning till pappors delaktighet och därmed mer aktivt bjöd in papporna nuförtiden. / Previous studies has shown that fathers feel left out of the contact with the child health centre. One of the assignments of the child health services is that of giving support and advice to parents, in order to promote the development of the child. When the father is not involved it can lead to insecure attachment, and also affect the development of the child in a negative way. The aim of this study was to describe district nurses experience of fathers participation in contact with the child health centre. A qualitative approach was used. Individual semi-structured interviews were conducted with twelve district nurses working in child health centres. The interviews were analysed with a qualitative content analysis. Analysis of the interviews resulted in three categories: The ability of being present, fathers feelings could affect the participation, fathers who are active in the child health centre. The result of this study showed that the district nurses experienced that fathers could feel forgotten, when the main focus was of the mother and child. The district nurses experienced that fathers had different questions and were interested in other subjects than the mothers. The majority of the district nurses experienced that fathers participation in the contact with the child health centres increased, in part of the district nurses change of attitudes towards fathers participation, leading to more active invitation of the fathers.

Bakgrund: Fördelarna med amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin amning tidigare. Att avbryta amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom tre kategorier: Komplex arbetsuppgift, Kunskapsförmedling och Stödjande förhållningssätt. För att kunna ge stöd till mödrar som avbryter amningen skapade distriktssköterskorna förutsättningar till att samtala med mödrarna om deras funderingar och behov. Det var även viktigt att ge praktiska råd och information som underlättar mödrarnas beslut. Distriktssköterskorna framförde att de upplevde en svårighet med att stödja mödrarna i deras beslut att avbryta amningen. Slutsats: Distriktssköterskan inom barnhälsovården har det övergripande ansvaret för att främja amningen vilket gör att distriktssköterskorna ställs inför en komplex arbetsuppgift med att stödja mödrar som avbryter sin amning. Detta ställer krav på distriktssköterskan att vara följsam i sin profession och möta varje enskild mamma där hon befinner sig och ge individuellt anpassat stöd. / Background: The benefits of breastfeeding are well known but despite this many Swedish mothers interrupt their breastfeeding. This can be problematic and lead to feeling of guilt for some mothers. Previous studies show that lack of support can increase feelings of frustration, confusion and doubt in the mothers. Aim: To describe the district nurses in child health care’s experiences in supporting mothers who have chosen to discontinue breastfeeding. Method: The study has a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted with ten district nurses. The interviews were analysed using qualitative manifest content analysis. Findings: The analysis of the interviews revealed three categories: Supportive attitudes, knowledge transfer and Complex task. In order to provide support for mothers who discontinue breastfeeding, district nurses have created opportunities to talk to the mothers about their concerns and needs. The study shows the importance in providing practical advices and information to help the mothers in their decisions. The district nurses told that they have experienced difficulties in supporting mothers and their decision to stop breastfeeding. Conclusion: The district nurses in the child health care have the overall responsibility to promote breastfeeding and therefore they are facing a complex task in supporting mothers who interrupt their breastfeeding. This requires the district nurse to be flexible in her or his profession in order to meet every single mother where she is located to provide individually tailored support.

Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor. / Some factors that contribute to overweight and obesity are lifestyle related and comprise a lack of physical activity and poor nutrition. Overweight and obese individuals may seek medical attention and acquire advice on how to lose their weight. The purpose of this study was to look into the experiences of the overweight and obese patients pertaining to lifestyle conversations with the district nurse. The study was conducted as an integrative literature overview, which enables a better understanding of a certain phenomenon within medical service. The results consist of sixteen scientific articles. The analysis reveals four categories: the significance of becoming motivated, the significance of one’s own attitude towards conversations about lifestyle, the significance of the district nurse’s communicative skills and the district nurse’s knowledge and competence. The communicative skills of the district nurse played a pivotal role in how the conversations about lifestyle were perceived by the patients. When the district nurse and the patient set individual goals together, the patient appeared more motivated to make a lifestyle change. On the other hand, the motivation of the patient decreased when the advice received was too generalized. Moreover, some patients believed that the district nurse was not adequately knowledgeable to deal with overweight and obesity. The categories correlate with Pender's health-promoting model as an explanation of patients' motivation in changing their lifestyles.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease that is increasing in the population worldwide. The disease can cause severe complications that affect patient health. An important part is to change unhealthy habits. Purpose: The aim was to describe the district nurse's experience of how they motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A qualitative approach with semistructured interviews were conducted and five district nurses were interviewed. The material was analyzed according to Graneheim and Lund's content analysis. Results: The study revealed that it was important that the district nurse created a good relationship with the patient to motivate lifestyle changes. Study participants highlighted the importance of support in the patient's environment by involving family and other patients. It also emerged that the participants motivated by being a good teacher and to work with other professionals. Personalized information and different kinds of pedagogical methods were used to increase the patient's motivation. Conclusion: To be able to motivate their patients to lifestyle changes the district nurse must provide information individually to their patients which can be done through various teaching methods. It´s also important to create a good relationship with their patients by establish trust.

Bakgrund: Svårläkta bensår anses idag som ett växande folkhälsoproblem. Det drabbar framför allt personer över 65 år och medför ofta smärta och försämrad livskvalitet eftersom de ofta tar lång tid att läka. Prevention och behandling av dessa sår kräver stora sjukvårdsresurser. Distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvården behandlar en betydande del av svårläkta bensår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskan/sjuksköterskans erfarenheter att bedöma svårläkta bensår. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton distriktssköterskor/sjuksköterskor i sydöstra Skåne har intervjuats individuellt. Under intervjun har en semistrukturerad intervjuguide använts. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna erfor att de hade tillräcklig kunskap att bedöma svårläkta bensår, och att de hade förmågan att omsätta kunskaperna praktiskt. De använde sig inte av några riktlinjer vid bedömningen utan menade att deras erfarenhet styrde bedömningen och vilka åtgärder som skulle vidtas. De menade att det var betydelsefullt att försöka se patienten ur ett holistiskt perspektiv och att det var en fördel om man hade ett engagemang för bensår då det ofta vara frågan om långvariga tålamodsprövande behandlingar. Distriktssköterskan/sjuksköterskan använde sig i olika omfattning av andras kompetens. Det var en självklarhet att man tillfrågade andra när man var i behov av råd eller hjälp. Slutsats: Bensårssjukdomar utgör en betydande volym inom primärvården och distriktssköterskan behöver rätt förutsättningar för att kunna bedöma dessa. Implementering av riktlinjer och bedömningsmallar skulle vara ett sätt att tillmötesgå detta behov. Det finns även ett behov av att utveckla samarbetet mellan berörda professioner som behandlar patienter med svårläkta bensår. Att ge distriktssköterskan de rätta förutsättningarna att omhänderta svårläkta bensår skulle innebära att hon kan arbeta efter evidensbaserade riktlinjer och dessutom få möjlighet till utveckling inom området. / Background: Chronic leg ulcers are today considered as a growing public health problem. This affects mainly people over 65 years and often results in pain and impaired quality of life because they often take a long time to heal. Prevention and treatment of these wounds require large health-care resources. The district nurse/nurse in primary health care addresses a significant portion of chronic leg ulcers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse/nurse's experiences to assess chronic leg ulcers. Method: A qualitative inductive approach was used. Fourteen district nurses/nurses in Southeast Skåne were interviewed individually. During the interview a semi-structured interview-guide was used. The interviews was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses/nurses felt that they had sufficient knowledge to assess chronic leg ulcers, and that they had the ability to translate knowledge into practice. They used no guidelines in the assessment but felt that their experience ruled the assessment and  measures to be taken. They said it was important to see the patient from a holistic perspective and that it was an advantage to have a commitment for leg ulcers because treatments are often demaning and extended over a long time. The district nurse used in varying degrees other people's skills. For them it was obvious necessity for them to consult others when they were in need of advice or help. Conclusion: Chronic leg ulcers represent a significant volume of primary care, and the district nurse needs the right conditions to be able to assess these. Implementation of the guidelines and scoring protocols would be a way to go to meet this need. There is also a need to develop cooperation between the concerned professions who treat patients with chronic leg ulcers. To give the district nurse the right conditions to dispose of chronic leg ulcers mean that she can work on guidelines and opportunities for development and training on evidence-based level.

Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kostsam folksjukdom med stora risker att utveckla följdsjukdomar. Rökning är den enskilt största orsaken till KOL och en framgångsrik tobaksavvänjning ger därför stora hälsovinster. Distriktssköterskans arbetsuppgift är att motivera och vägleda patienter till egenvård och livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa astma-KOL-sköterskans erfarenheter av att stödja patienter med KOL till tobaksavvänjning. Metod En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Sju astma-KOL-sköterskor som arbetar med tobaksavväjning har intervjuats via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade vikten av att vara lyhörd och skapa en god relation med patienten samt att undvika ett anklagande förhållningssätt. Patientens motivation uppfattades vara den dominerande framgångsfaktorn. Motiverande samtal kunde väcka, stärka och upprätthålla motivation till rökstopp. Även socialt stöd och konsekvensinsikter uppgavs vara stora framgångsfaktorer. Patienters upplevelser av skam och skuld, psykisk ohälsa och ensamhet beskrevs vara hindrande faktorer som försvårade arbetet med tobaksavvänjning. Svårigheter att fånga upp patienter antogs höra samman med en bristande följsamhet till befintliga rutiner gällande att identifiera, registrera och remittera patienter till astma-KOL-mottagningen. Personal- och tidsbrist bidrog till upplevelser av stress och nedprioritering av astma-KOL-mottagningens arbete vilket uppgavs förhindra ett effektivt stöd till tobaksavvänjning. Slutsatsen är att astma-KOL-sköterskorna strävade efter att följa rekommenderade riktlinjer i sitt arbete. Arbetet upplevdes som komplext och var såväl stimulerande som frustrerande, samt att de önskade sig mer stöd från chefer i form av ytterligare tid för det specifika arbetet med tobaksavvänjning. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a costly public health problem with major risks of developing complications. Smoking is the single biggest cause of COPD and a successful tobacco cessation therefore provides great health benefits. District nurse's duty is to motivate and guide patients to self-care and lifestyle changes. The purposeof this study was to elucidate the Asthma-COPD nurse’sexperience in supporting patients with COPD to tobacco cessation. MethodA study with qualitative approach and descriptive design has been made. Seven Asthma-COPD nurses who work with tobacco cessationwere interviewed through semi-structured interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis.The resultsshowed the importance of being responsive and create a good relationship with the patient and to avoid an accusatory approach. The patient's motivation was perceived to be the dominant factor for success. Motivational interviewing could awaken, strengthen and sustain the motivation to quit smoking. Even social support and consistency insights were reported to be major success factors. Patients experiences of shame and guilt, mental illness and loneliness was described to be impeding factors that hampered the work on tobacco cessation. Difficulty in identifying patients were adopted to correlate with poor adherence to existing procedures in force to identify, register and refer patients for asthma-COPD clinic. Human resource and time constraints contributed to the experiences of stress and de-prioritization of asthma-COPD clinic's work, which was reported to prevent effective aid to smoking cessation. The conclusionis that asthma-COPD nurses strove to follow the recommended guidelines in their work. The work was perceived as complex and was both stimulating and frustrating, and that they wanted more support from managers in the form of additional time for the specific work on tobacco cessation.

Bakgrund: Merparten av patienter med en palliativ diagnos vill vårdas i hemmet, vilket är möjligt med hjälp av bland andra distriktssköterska, hemtjänst samt anhöriga. Patienter som vårdas i hemmet upplever ofta bättre livskvalitet än dem som vårdas på sjukhus. Distriktssköterskan ansvarar för att vården fungerar och är den bästa möjliga för patienten. Vad patienten värdesätter i bemötandet för att det ska kännas genuint och trovärdigt är viktigt för att denne ska känna sig sedd och vara involverad i sin egen vård. Syfte:Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet från distriktssköterskan i palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design har använts i studien och data har samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt åtta patienter. Resultat: De tre kategorierna som framkom under studien var: att få tid, bli sedd och få respekt, att känna kontinuitet och trygghet, att bli tagen på allvar och känna delaktighet i vården. Slutsats:För att patienterna ska uppleva ett bra bemötande krävs kontinuitet, korrekt information och delaktighet i vården och få tid med distriktssköterskan och känna sig sedd som medmänniska. / Background: Most of the patients with a palliative diagnose want to be taken care of in their own homes. This is possible with help from a team consisting of among others; district nurses, assistant nurses and significant others. Patients living at home often experience better quality of life, compared to them taken care of at the hospital. The district nurse is responsible that the care is well functioning and is the best care for the patient. How the patient experience the treatment from the district nurse is very interesting. What the patient value in the treatment to make it feel genuine and credible. The encounter in the care relationship is important for the patient to feel seen and be involved in their own care. Aim: The aim of the study was to describe patients with a palliative diagnosis how they experienced the encounter from the district nurse in home care. Method: A qualitative approach has been used and eight patients has been interviewed. Results: The results became three categories: To have time, be seen and have respect. To feel safe and continuity, and to be takenseriously and involved in their own care. Conclusion: For the patients to experience a good encounter it takes continuity, correct information and a possibility to take part in their own care. To have time with the district nurse and to feel seen by the district nurse is important.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett av distriktssköterskans arbetsområden inom primärvården och innebär ett komplext och kort möte. Brister i kommunikationen är den vanligaste orsaken till att vårdskador uppstår och bristande kommunikation vid telefonrådgivning kan leda till felaktiga eller försenade diagnoser.     Syfte: Syftet med studien var att utifrån kärnkompetensen säker vård beskriva distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor på fem olika vårdcentraler i södra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Graneheim & Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Tillit till erfarenhet, utbildning och kollegialt stöd som distriktssköterskorna upplevde som en trygghet och som ett stöd. Att inte räcka till handlade om distriktssköterskornas upplevelser av att inte kunna hjälpa patienterna som de önskade och att inte kunna motivera dem.  Tillit till digitalt stöd innefattade att distriktssköterskorna upplevde tillgång och tillit till den digitala journalen och riktlinjer. Tidens betydelsefullhet handlade om att tidsbegränsningen och att kunna ta sig tid är betydelsefulla faktorer. En säkerhetsrisk att inte ha patienten framför sig handlar om att det är svårt att göra bedömningar när visuell kontakt med patienten saknas och/eller vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Studien kan bidra till en ökad medvetenhet om möjligheter och hinder i arbetet för distriktssköterskor i telefonrådgivningen inom primärvården samt att det finns förbättringsområden för att kunna säkerställa en säker vård.   Nyckelord: distriktssköterska, innehållsanalys, säker vård, telefonrådgivning, upplevelser / Background: Telephone consulting is one of the district nurses area of work within primary care and involves a complex and short meeting. Shortcomings in communication are the most common reason why healthcare injuries occur and lack of communication in telephone counseling can lead to incorrect or delayed diagnoses.    Aim: The aim of the study was to describe, based on the core competence of safe care, district nurses´ experiences of telephone counseling within primary care.   Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven district nurses at five different health centers in southern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman.   Results: The analysis resulted in five categories. Confidence in experience, education and collegial support showed that the district nurses experienced these factors as a security and as a support. Not being enough was about the district nurses´ experience of not being able to help patients as they would have wanted and not being able to motivate them. Trust in digital support included that district nurses experienced access and confidence in the digital journal and guidelines. The significance of time is about the fact that time constraints and time are important factors. A safety risk not to have the patient in front of you is about the difficulties to make judgements when visual contact with the patient is lacking and/or communication difficulties. Conclusion: The study may contribute to an increased awareness of opportunities and obstacles in the work of district nurses in telephone counseling in primary care and as it shows that there are areas for improvement in order to ensure a safe care.   Keywords: district nurse, content analysis, experiences, safe care, telephone consulting

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) är en vanlig och mycket utbredd sjukdom förknippad med betydande hälsoproblem, samsjuklighet och mortalitet. De flesta vuxna med OSA är utan diagnos och behandling. Primärvårdens distriktssköterskor spelar en viktig roll vid identifiering och vägledning av patienter med misstänkt OSA. Syfte: Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av att identifiera och vägleda patienter med misstänkt OSA inom primärvården. Metod: En kvalitativ ansats i form av en kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes där sju distriktssköterskor intervjuades. Analysprocessen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fem kategorier: att möta patienten, att ställa rätt frågor, anhörig som motivator, att vidta åtgärder och att samverka med övrig vård. Distriktssköterskorna beskrev att de mötte patienterna med misstänkt OSA oftast antingen via telefonrådgivning eller på diabetesmottagningen. Deltagarna i studien belyste att det var viktigt att ställa rätt frågor till patienter och känna till de vanliga tecknen på OSA. Det framkom även att anhöriga hade en viktig roll vid identifiering av patienter med misstänkt OSA och fungerade som motivator. I studien upptäcktes även strävan efter att vägleda patienter med misstänkt OSA. Slutsats: För att underlätta arbete med OSA patienter i primärvården behövs forskning med fokus på distriktssköterskor samt gemensamma riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt OSA anpassade för primärvårdspersonal. / Background: Obstructive sleep apnea (OSA) is a common and very spread disease associated with significant health problems, comorbidity and mortality. Most adults with OSA are without diagnosis and treatment. Primary care district nurses play an important role in identifying and guiding of patients with suspected OSA. Purpose: The purpose was to describe the district nurse's experience of identifying and guiding patients with suspected OSA in primary care. Method: A qualitative approach in the form of qualitative manifest content analysis was conducted where seven district nurses were interviewed. The analysis process was conducted according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: The study revealed five categories: to meet the patient, to ask the right questions, relative as motivator, to take workarounds and to interact with other care. District nurses described that they met the suspect OSA patients most often by telephone counseling or at the diabetes reception. The participants in the study illuminated the importance of how to ask the right questions to patients and to know the common signs of OSA. It was also found that relatives had an important role in identifying of patients with suspected OSA and they worked as motivators. The study also identified the strain for guiding patients with suspected OSA. Conclusion: In order to facilitate work with OSA- patients in the primary care, research is needed which is focusing on district nurses and common guidelines for investigating of patients with suspected OSA adapted for primary care staff.

Bakgrund: Distriktssköterskor i hemsjukvården arbetar självständigt i ett växande arbetsfält med allt sjukare patienter och mer avancerad vård. Teamarbete, samverkan och arbetsledning ställer höga krav på distriktssköterskans arbete vilket har väckt uppmärksamhet och forskning kring arbetssituationer som ställer så pass höga krav på distriktssköterskan att det inverkar negativt på distriktssköterskans hälsa och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av svåra situationer i hemsjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Tolv distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård har deltagit i studien och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har data insamlats. Därefter har data analyserats genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor i hemsjukvården erfar svåra situationer i en bristande arbetsmiljö, i svårigheter i rollen som omvårdnadsledare, i bristande samsyn inom vårdorganisationen samt svårigheter i relationen med anhöriga och patient. För varje kategori finns underkategorier såsom hot och våld, ensamarbetets baksida, tidsbrist, svårt att leda arbetet när personalen brister i sin yrkesutövning, baspersonal som bedömer patienten ur ett annat perspektiv, stöttande av personal i svåra situationer, samverkan med andra professioner, svårt att få kontakt med läkare, anhörigas behov av bekräftelse och försummande av egenvårdsansvaret. Konklusion: Distriktssköterskorna erfor flera svåra situationer inom den kommunala hemsjukvården. För att säkerställa distriktssköterskors hälsa och trygga patientsäkerheten behöver dessa situationer synliggöras och åtgärdas. / Background: District nurses in home care work independently in a growing field of work with increasingly ill patients and more advanced care. Teamwork, collaboration and staff management demand high quality in the district nurse performance, which has drawn attention and research to work situations demanding so much that the district nurse health and patient safety are adversely affected. Purpose: To investigate the district nurses' experience of difficult situations in home caring. Method: The study has a qualitative approach. Twelve district nurses working in municipal home care participated in the study and data was collected through semi-structured interviews. Data has been analyzed through an inductive content analysis. Results: District nurses in home care experience difficult situations in a lacking work environment, difficulties in the role as nursing leader in a lacking consensus in the caring organization, as well as difficulties in the relation between dependent and patient. Each area is divided in sub categories, such as threat and violence, working alone, time constraints, difficulties in management when personnel is lacking in performing nursing care, collaboration with other profession, supporting personnel, difficulties of getting in touch with doctors, caring staff assessing patients in another perspective, dependents’ need of confirmation and patients lacking in self-care. Conclusion: District nurses experience difficult situations in nursing homecare. To ensure the district nurses´ health and ensure patients safety requires these situations have to be made visible and addressed.