Bakgrund: Långvarig arbetsrelaterad stress ses som en bidragande orsak till en negativ påverkan på människans hälsa. Distriktsköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården och arbetsuppgifterna är många samt varierande. Höga krav och arbetsbelastning äventyrar distriktssköterskans möjlighet att bedriva en god och säker vård. Olika typer av digitala stöd används inom vården, inte specifikt till att hantera stress men för att stärka distriktssköterskan i sin yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier - strategier för stresshantering, -förutsättningar till användning och - inställning till användning av digitala stöd. Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar distriktsköterskan arbets- och privatliv. Användning av stöd för stresshantering varierar mellan distriktssköterskorna likaså förutsättningar och intresse av att använda digitala stöd vid stresshantering. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitala stöd kan hjälpa till vid stresshantering. Därmed ses det som värdefullt att fortsätta forska omkring arbetsrelaterad stress och utveckling av digitala stöd för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för distriktssköterskor. / Background: Prolonged work-related stress is considered a contributing cause of negative effects on human health. The district nurse has a central role within health- and medical care and the job assignments are many and diverse. High expectations and a heavy workload jeopardize the district nurse’s ability to deliver a good and safe medical care. Different types of digital tools are used in health care, not for stress handling per se but for professional support. Aim: The aim was to study the district nurses’ experiences of using digital support in connection with work-related stress. Method: Eleven semi-structured interviews were conducted. The interviews underwent qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in three main categories; strategies for stress management, preconditions for using and - attitudes toward the use of digital support tools. The result showed that work-related stress effects the district nurse’s work- and private life. The use of supportive tools varies between individual nurses as well as preconditions and interest in using digital support in handling stress. Conclusion: The result shows that work-related stress is a complex problem where digital tools can be of help. It is thus deemed valuable to continue to do research on the development of digital supportive tools in order to contribute to a long-term sustainable work-environment for district nurses.

Bakgrund: Äldre patienter löper högre risk att drabbas av depression, än befolkningen i stort. De flesta äldre som lider av psykisk ohälsa behandlas och följs upp via primärvården. Distriktssköterskan är ofta den första att möta den äldre patienten, som tenderar att söka hjälp för sina fysiska besvär snarare än de psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta äldre patienter med misstänkt depression.Metod: Kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer av åtta distriktssköterskor, yrkesverksamma inom sex olika primärvårdsinstanser i mellansverige. Materialet analyserades via kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Huvudsakliga resultat: Distriktssköterskans syn på sin roll varierade från att enbart se sig själv som samordnare till att kunna ha möjlighet att spela en betydande roll i patientens vård, som lyssnare och stöttepelare. Förutsättningar för att kunna hjälpa patienten upplevde distriktssköterskorna främst vara att ha tillräckligt med tid och att kunna vinna patientens förtroende. Utmaningar i mötet kunde vara att patienten såg psykisk ohälsa som något tabubelagt, att distriktssköterskan upplevde sin kompetens som bristfällig och kunde känna sig maktlös inför omständigheter i patientens livssituation. Arbetsmiljömässiga utmaningar involverade stress och tidspressade scheman, brist på professionell och kontinuerlig handledning, och frånvaron av en specialistutbildad psykiatrisjuksköterska på arbetsplatsen. / Background: Older patients are at higher risk of depression than the general population. Most elderly people suffering from mental illness are treated and followed up through primary care. The district nurse is often the first to meet the elderly patient, who tends to seek help for their physical problems, rather than the mental ones.Purpose: The purpose of this study was to describe the district nurses' experiences and perceptions of meeting older patients with suspected depression.Method: Qualitative method consisting of semi-structured interviews of eight district nurses, working in six different primary care institutions in central Sweden. The material was analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach.Main results: The district nurse's view of her role varied from merely seeing herself as a coordinator to being able to play a significant role in patient care, as listener and support giver. Prerequisites for being able to help the patient, were mainly described as having enough time and being able to gain the patient's trust. Challenges in meeting these patients, could be the patient seeing mental illness as a stigmatized subject, that the district nurse perceived their knowledge of depression amongst the elderly as insufficient and that they sometimes felt powerless in relation to the patient's life situation. Work environment challenges involved stress and time-constrained schedules, lack of professional and continuous supervision, and the absence of a specialist trained psychiatric nurse in the workplace.

Bakgrund Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar och som fortsätter att öka i samhället. Primärvården är ofta den första vårdkontakten för personer med psykisk ohälsa. Att möta patienten i telefonrådgivningen kan vara en utmanande och komplex uppgift, och innebär att under tidspress göra en bedömning endast utifrån tonläge och patientens berättelse. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning inom primärvården med personer som drabbats av psykisk ohälsa. Metod Studien genomfördes i form av kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 9 sjuksköterskor och distriktssköterskor på fyra olika vårdcentraler i Väst- och Mellansverige. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskor växer i sin yrkesroll genom att de kan lita på sin egen förmåga, de känner stöd från andra och hittar modet. De skapar en relation via telefon genom att fånga en helhet, att göra sitt bästa och genom att ha distans men en medkänsla. De uttrycker att de inte räcker till eftersom tidspress, orimliga förväntningar och brist på kunskap och kompetensresulterar i svårigheter för sjuksköterskorna. Slutsats Sjuksköterskor är i behov av ökad utbildning i psykisk ohälsa samt i kommunikation med dessa patienter. Resurser bör i framtiden läggas på att öka samverkan, rutiner och kunskap inom primärvården för att minska stress och arbetsbelastning för sjuksköterskor. Detta skulle ekonomiskt gynna samhället både på individnivå samt samhällsnivå. Då patienter fortare får hjälp kan rehabilitering påskyndas, tiden för sjukskrivning minskas och patienterna kan fortare återgå till arbete. Handledning och reflektion är också viktigt. / Background Mental illness is one of the major public diseases of our time and continues to increase in society. Primary care is often the first contact for the individuals that suffers from mental illness. Telephone counseling can be a challenging and complex task, which involves making assessments during time pressure based solely on patient's tone of voice and story. Aim The aim of this study was to describe district nurses' experiences of telephone counseling in primary care with people suffering from mental illness. Method The study had a qualitative design with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with 9 district nurses at four different health centers in western and central Sweden. The data was analyzed with the help of qualitative content analysis. Results District nurses grow in their professional role by being able to trust their own abilities, by support from others and by finding courage. They create a relationship over the phone by capture an overall picture, doing their best and by creating distance as well as compassion. They express a feeling of not “being enough” due to time pressure, unreasonable expectations, lack of knowledge and skills, leading to difficulties for the district nurses. Conclusion District nurses need increased education regarding mental illness and communication with these patients. In the future, resources should be invested in increasing collaboration, routines, and knowledge in primary care to reduce stress and workload for district nurses. This could lead to economic benefits on both a societal and individual level.

Bakgrund: Digitalisering inom primärvård ökar, samtidigt som patienter efterfrågar en mer digital hälso- och sjukvård. Tidigare forskning har visat att digitala vårdmöten är fördelaktigt både för patienter och hälso- och sjukvården. Distriktssköterskor har en central roll inom primärvård, där de inom sin profession ska beakta den vårdande relationen oberoende av mötesform. Här kan det digitala vårdmötet användas som ett komplimenterande sätt att kommunicera. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digitala vårdmöten inom primärvård. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor verksamma inom primärvård i mellersta och södra delen av Sverige. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema, Utmaningar med att utveckla framtidens primärvård, vilket beskriver distriktssköterskornas individuella upplevelser inom studerat område. Under temat framkom tre subteman. Konklusion: Studien bekräftar att distriktssköterskor inom primärvård upplever det komplext att arbeta med digitala vårdmöten, då det är en ny arbetsform inom traditionell omvårdnad, vilket behöver beaktas vid implementering. I denna studie beskrivs komplexiteten av att värna om den vårdande relationen samt hur kommunikationen kan påverkas vid digitala vårdmöten. / Background: Digitalization in primary care is increasing, as patients are demanding more digital health care. Previous research has shown that digital encounters are beneficial for patients and health care. District nurses have a central role in primary care, where they in their profession shall consider the caring relationship regardless the way of encounter. The digital encounter can be used as a complementary way of communicating. Aim: The aim of this thesis was to highlight district nurses´ experiences of using digital encounters in primary care. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was selected. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses, working in primary care in the central and southern part of Sweden. Results: An overarching theme emerged, Challenges in developing future primary care, which describes the district nurses´ individual experiences within the studied area. Under the overarching theme three subthemes emerged. Conclusion: This thesis confirms that district nurses in primary care find it complex to work with digital encounters, since it is a new way to work within traditional nursing, which needs to be considered during implementation. This thesis describes the complexity of cherishing the caring relationship and how communication can be affected in digital encounters.

Bakgrund: Folksjukdomarna i Sverige består av livsstilsrelaterade åkommor, som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Genom hälsofrämjande arbete kan uppkomsten av icke smittsamma sjukdomar förebyggas och detta görs främst inom primärvården, där har distriktssköterskorna en stor roll. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande.  Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide innefattande öppna frågor.  Totalt deltog tio distriktssköterskor ifrån en region i mellersta Sverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev det hälsofrämjande arbetet som ett positivt arbete och en intressant utmaning, där kompetensen inom ämnet uttrycktes vara viktig. Det efterfrågades därför förutsättningar för yrkesutveckling i form av utbildning. Förutsättningar på arbetsplatsen som till exempel tid, personal eller samarbete med andra professioner styrde hur mycket preventivt arbete som kunde genomföras. Patientens motivation och önskan att vara delaktig i sin vård, var förutsättningar som också styrde det hälsofrämjande arbetet. Att avsätta tid för organisering av arbete, fokus på hälsofrämjande, skapa enighet i arbetsgruppen och gemensamma mätbara mål på arbetsplatsen, var förslag på åtgärder som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde det hälsofrämjande arbetet som en spännande, intressant utmaning och hade en vilja att arbeta med det.  Dock var det förutsättningar på arbetsplatsen, hos patienten samt från ledningen som styrde hur mycket distriktssköterskorna kunde arbeta hälsofrämjande. / Background: Non-communicable diseases in Sweden consists of lifestyle-related disorders, such as cardiovascular disease and diabetes. Through health promotion non-communicable diseases can be prevented and this is done primarily in the primary health care, where the district nurses play a major role. Purpose: The purpose of this study was to describe district nurses ´experience of health promotion in primary health care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data collection implemented with semi-structured interviews based on an interview guide which included open questions, with ten district nurses who agreed to participate. The analysis was done with qualitative content analysis. Main findings: The district nurses described the health promotion as positive and an interesting challenge, where the expertise in the subject was expressed as important. Therefore they requested conditions for professional development thru education. Conditions in the workplace such as time, staff or collaboration with other professions controlled how much preventively work could be implemented. The patient´s motivation and desire to be involved in their care was conditions of the patient who also controlled health promotion. Several actions where proposed that could improve the preventively work, such as more time to organize the work, more focus on preventively work, unity in the work group and a common measurable goal in the workplace. Conclusion: The district nurses had a desire to do health promotion work and experienced the work to be an exciting challenge, but the conditions controlled their work.

Telefonrådgivning inom primärvård och vid sjukvårdsrådgivningen är en vanlig arbetsuppgift för distriktssköterskor. Distriktssköterskor ska genom icke-visuell kommunikation göra patientssäkra bedömningar och hänvisa uppringaren till rätt vårdnivå, ibland via information i andra hand. Tidigare forskning visar att distriktssköterskan har en viktig roll när det gäller att omdirigera och frigöra resurser i vården, men att hen upplever svårigheter att förstå och tolka den icke-visuella kommunikationen och fördela resurserna rätt i en organisatorisk miljö som är präglad av tidspress och begränsade resurser. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivning inom primärvård och vid sjukvårdsrådgivningen 1177. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt genomfördes och elva artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys nio stegs modell. Av analysen framkom huvudkategorin Balansen mellan patientsäkerhet och förutsättningarna för vårdande samtal tycks påverka patienten eller närståendes livsvärld, som sedan urskilde fyra kategorier: 1) Utmanande samtal, 2) faktorer som försvårar bedömningen vid telefonrådgivning, 3) tillvägagångssätt för att hantera svåra samtal och 4) Organisationens inflytande på upplevelsen av telefonrådgivning. Resultatet belyser att distriktssköterskor upplever utmaningar för att säkerställa en patientsäker bedömning och samtidigt genomföra ett vårdande samtal som utgår från uppringarens livsvärld. Faktorer som tidsbrist, riktlinjer, rutiner och kommunikationssvårigheter var bidragande till att distriktssköterskorna upplevde osäkerhet. Av resultatet framkommer behov av utbildning inom kommunikation samt utveckling av rutiner och riktlinjer för telefonrådgivning, för att säkerställa patientsäkra bedömningar som bygger på vårdande samtal som utgår ifrån patientens eller närståendes livsvärld. / Telephone advice within primary healthcare and the healthcare advisory service 1177 is a common task for district nurses. District nurses are tasked with making patient-safe assessments through non-visual communication and guiding the caller to the appropriate level of care, occasionally relying on information from other sources. Previous research shows that district nurses play a crucial role in redirecting and allocating resources within healthcare. However, they may encounter difficulties in understanding and interpreting non-visual communication and allocating resources correctly in an organizational environment characterized by time constraints and limited resources. The purpose of the study was to highlight district nurses’ experiences of telephone advice in primary health care and at the healthcare advisory service 1177. A qualitative systematic literature review was conducted, and eleven articles analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry’s nine-step model. The analysis revealed the main category ‘balancing patient safety and conditions for caring conversations, which appears to affect the patient’s or relative’s lifeworld´. This resulted in four categories: 1) Challenging conversation, 2) factors complicating assessments in telephone advice, 3) approaches to managing difficult conversations and 4) the organizaton’s influence on the experience of telephone advice. The results highlight that district nurses face challenges in ensuring a safe patient assessment while conducting a caring conversation based on the caller’s lifeworld. Factors such as time constraints, guidelines, routines and communication difficulties contribute to district nurses’ feelings of uncertainty. The results indicate the need of education in communication, as well as the development of routines and guidelines for telephone advice, to ensure safe assessments based on caring conversations that take the patient’s or relative’s lifeworld into account.

Bakgrund: Distriktssköterskans yrkesroll har en lång historia och kompetensbeskrivningen är omfattande och ställer stora krav, samtidigt som den innefattar mycket av det som finns i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor. Hur arbetsuppgifterna skiljs åt mellan rollerna kan vara svårt att definiera och det varierar också beroende på arbetsplats. Att läsa en specialistutbildning och byta titel kan vara en mångfacetterad omställning för många sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av sin nya yrkesroll vid återgång till samma arbetsplats efter fullföljd distriktssköterskeutbildning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor som var anställda på vårdcentraler i sydöstra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna var: En ny titel, där den nya titeln medförde olika känslor samt beskrev upplevelsen av hur distriktssköterskorna värdesattes. Professionell utveckling, en tydlig känsla av självständighet och ett nytt förhållningssätt gentemot patienterna. En motsägelsefull specialistkompetens, det framkom motstridiga beskrivningar av hur distriktssköterskorna hade samma arbetsuppgifter som sjuksköterskorna, men ändå hade specifika ansvarsområden. Slutsats: Att återgå till samma arbetsplats efter slutförd distriktssköterskeutbildning kan upplevas på många olika vis. Hur arbetsplatsen är strukturerad och hur fördelningen kring arbetsuppgifter fungerar påverkar hur stor förändring distriktssköterskan upplever när hen kommer tillbaka. Kollegors reaktioner och förväntningar på den nya titeln gör dem både stolta och lite besvärade. Att ha fått utbildningen betald gör att upplevelsen är mer positiv och bidrar till att känna sig värdesatt. / Background: The professional role of the district nurse has a long history, and the competence description is extensive and sets great demands, at the same time it includes much of what is in the competence description for nurses. How the tasks are separated between the roles can be difficult to define and varies depending on the workplace. Studying and becoming a specialist nurse and changing titles can be a multifaceted adjustment for many nurses. Aim: The study examined the district nurse´s experience of her new professional role when returning to the same workplace after completing district nursing training.  Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eleven district nurses who were employed at health centers in south-eastern Sweden. The material was analyzed using a qualitative content analysis.  Results: The analysis resulted in three categories with seven subcategories. The categories were: A new title, where the new title entailed conflicting feelings and the experience of how the district nurses were valued. Professional development, a clear sense of independence, and a new approach towards patients emerged. A contradictory specialist competence, there were conflicting descriptions of how the district nurses had the same tasks as the nurses but still had specific areas of responsibility.  Conclusion: Returning to the same workplace after completing district nurse training can be experienced in many ways. How the workplace is structured, and the distribution of tasks affects how much change the district nurse experiences when she returns. Colleagues´ reactions and expectations of the new title make them both proud and troubled. Having the education paid for makes the experience more positive and contributes to feeling valued.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka personer vårdas i hemmet vilket ställer högre krav på personalen som arbetar i hemsjukvården. Forskning visar att patienterna har en positiv uppfattning av hemsjukvården, då de har möjlighet att erhålla en vård de har behov av i hemmet, när de inte kan ta sig till en vårdenhet. I hemsjukvården arbetar flera yrkesgrupper i team och de behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt till patienten. I teamet arbetar distriktssköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal, samordnare, enhetschef för hemtjänst samt biståndshandläggare.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamarbete i hemsjukvården.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor enskilt och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004).  Resultat: Resultatet visar att det förekommer olika typer av möten mellan teammedlemmarna i hemsjukvården. Kommunikationen är av betydelse för ett fungerande teamarbete. Det finns bristande samsyn i teamet där teammedlemmarna har distans mellan varandra, vilket försvårar samarbetet i teamet. Däremot visar resultatet att arbeta parallellt och över gränserna i teamet främjar god teamsamverkan.  Slutsats: När teamet arbetar tillsammans mot gemensamma mål fungerar hemsjukvården som allra bäst. Teamet behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt och göra patienten mer delaktig i teamet. Teammedlemmarna behöver utveckla goda relationer och skapa en förståelse för varandra för att öka vårdkvaliteten. / Background: More seriously ill people are cared for in their own home, which puts higher demands on the staff working in home healthcare. Patients have good experience of home health care because they have the opportunity to receive the care they need at home when they can ́t get to a care unit. In home healthcare, several professionals work in teams with a person-centred approach. The team includes district nurse/registered nurse, occupational therapist, physiotherapist, nursing assistant, coordinator, head of unit for home care and case worker.  Aim: The purpose of the study is to describe district nurses experiences of teamwork in home health care.Method: The method used was a qualitative interviewstudy with an inductive approach. Eight semi-structured interviews of district nurses were carried out individually and then analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004).  Results: The results show that there are several different types of meetings between the team members. Communication is important for teamwork. There is a lack of consensus in the team where the team members have distance between each other. Working together by each other's side in the team promotes good team collaboration.  Conclusion: When the team works together towards common goals, home health care works at its very best. The team needs to have a person-centred approach and make the patient more involved in the team. The team members need to develop good relationships and create an understanding of each other in order to increase the quality of care.

Bakgrund: I och med Sveriges vision om e-hälsa och den ökade digitaliseringen ställs högre krav på sjuksköterskor avseende mötet med patienten via olika kanaler. Befolkningen ökar över tid och allra mest ökar de som är 80 år och äldre. För att hantera denna utmaning är distriktssköterskor viktiga i och med att de arbetar med hälsorådgivning och preventivt arbete som bland annat utgörs av Västerbottens hälsoundersökningar (VHU). Hälsoundersökningar har skalats ner och blivit allt mer digitaliserade. Digitalisering ger möjlighet till en jämlik vård. VHU har sedan mars 2021 påbörjat en övergång av verksamheten till en ny digital modell. Olika personalgrupper i vården rapporteras vara mindre positivt inställda till övergången till digitala arbetssätt, men efterfrågas av patienter. Motiv: Det finns inte någon studie om hur VHU-sjuksköterskor upplever att arbeta i den digitala modellen av VHU. Vår studie kan bidra med kunskap om detta och inverka på hur den fortsatta implementeringen fortskrider.  Syfte: Belysa VHU-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med den digitala modellen av Västerbottens hälsoundersökningar. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med VHU-sjuksköterskor. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Deltagarnas erfarenheter av den nya digitala modellen var i stort sett positiva. Analysen resulterade i fem kategorier: ”Utgår från patientens behov”, ”Stödjer och motverkar livsstilsförändring”, ”Smidig och tidsbesparande modell”, ”Stimulerar och utmanar VHU-sjuksköterskor arbetssätt” och ”Organisationen utmanas och förändringar krävs”. Konklusion: Resultatet av studien kan leda till förbättringsarbete inom VHU men även inom riktade hälsosamtal i övriga delar av Sverige och förhoppningsvis internationellt. Fortsatt forskning och utveckling inom ämnet behövs. / Background: Since Sweden has a vision of e-health and the increased digitization, higher demands are made on nurses regarding the meeting with the patient through different channels. The population increases over time and mostly those who are 80 years and older. To manage this challenge, district nurses are important because they work with health counseling and preventive work, which among other things consists of the Västerbotten Intervention Programme (VIP). Health examinations have been downscaled and become more digitized. Digitization provides the opportunity for equal care. Since March 2021, VIP has begun a transition to a new digital model. Different staff in healthcare are reported to be less positive about the transition to digital working methods but the methods are requested by patients. Motive: There are no study on how VIP-nurses experience working with the digital model of VIP. Our study can contribute knowledge about this and influence how the continued implementation proceeds. Aim: Highlight VIP-nurses experiences of working with the digital model of the Västerbotten Intervention Programme.  Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with VIP-nurses. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The participants’ experiences of the new digital model were positive in general. The analysis resulted in five categories: “Based on the patient’s needs”, “Supports and counteracts lifestyle change”, “Flexible and time-saving model”, “Stimulates and challenges VIP-nurses way of work” and “The organization is challenged and changes are needed” Conclusion: The results of the study can lead to improvement work within VIP but also within health examinations in other parts of Sweden and hopefully internationally. Continued research and development in the subject are needed.

I den  uppsatsen analyseras medias konstruktioner av flyktingar genom diskursanalys.  År 2015 kom ett ökat antal flyktingar till Sverige vilket skrevs om i media. Syftet med studien var att undersöka mediers konstruktioner och diskurser av flyktingar då dessa diskurser kan komma att påverka distriktssköterskor i möten med flyktingar. Det är av vikt att diskutera hur det kan ta sig uttryck och om det hindrar ett välfungerande möte mellan distriktssköterskor och flyktingar. Att möta flyktingar bör ske utifrån ett personcentrerat synsätt där hänsyn tas till patientens subjektiva upplevelser, det vill säga patientens berättelse om sin upplevelse. Personcentrerad vård värdesätter patientens berättelse och sätter hens upplevelse av denna i centrum. En personcentrerad vård bygger på en medveten etik kring vårdhandlingar, en god relation och ett gott förhållningssätt till patienteter. Det är nödvändigt att öka kunskap och förståelse hos vårdpersonal som möter flyktingar i sitt arbete som distriktssköterskor gör. Utgångspunkten för personcentrerad vård är att människor ska bemötas som fria och värdiga personer. Kärnan i personcentrerad vård är partnerskap mellan vårdpersonal och patienten och dess anhöriga. Partnerskap innebär gemensamt beslut om hälsoplan. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) grundas utifrån en humanistisk människosyn. Detta innebär att människan har rätt att medverka och bestämma över sig. Distriktssköterskan bör ha en medvetenhet kring sin egen människosyn då de kan komma att styra ens handlingar.   Data för studien hämtades från tre olika dagstidningar; Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet och deras publiceringar under september, oktober och november, 2015. Artiklarna söktes fram via Mediearkivet. Totalt analyserades 4022 artiklar som innehöll begreppet flykting. I analysarbetet användes AntcConc som är ett datorprogram som gör det möjligt att sortera större mängd text.  Det framkom att flyktingar i media konstrueras som en homogen grupp vilket vi anser kan leda till en negativ påverkan på läsaren och därmed på distriktssköterskor i mötet med flyktingar. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med dessa patienter innebär att aktivt försöka se bakom den konstruerade flyktingen och istället se människan i sin helhet. Fyra diskurser utifrån 13 konstruktioner identifierades. De fyra diskurserna var: krisdiskurs, hjälplöshetsdiskurs, politisk diskurs och ekonomisk diskurs. Vården och mötet kan utifrån vad som framkommit av innehållet i diskurserna bli begränsande och negativ för patienten. Det i sin tur kan skapa enskilt lidande för patienterna i fråga men också på sikt ge en ökad belastning för vården. Det är därför viktigt att belysa ämnet så att en god och jämlik vård kan ges. / In 2015, the increased number of refugees arriving in Sweden was covered in media. Public health nurses may in their encounter with immigrants be influenced by discourses arising from medial constructions of refugees. The aim of this study was to examine mass medial constructions of and discourses about refugees, since preconceptions can influence district nurses in encounters with these persons. It is a matter of importance to discuss how this can manifest itself, in order to make public health nurses encounters with refugees as well-functioning as possible. Person-centred care has been uses as a theoretical frame of reference in this study. A qualitative approach was chosen. The methods used were corpus analysis and discourse analysis.  Data was collected from three daily newspapers: Dagens Nyheter, Sydsvenskan and Svenska Dagbladet, published in September, October and November 2015. During this time the concept refugee occurred in 4022 articles. The result shows that refugees in media are contoured as a homogenous group. Four discourses based on thirteen constructions were identified. The four discourses were a crisis discourse, a helplessness discourse, a political discourse, and an economical discourse. From the discourses, it is assumed that public health nurses reading of medial texts about refugees influences their view, and therefore their care, of refugees. Hence, it is important to illuminate the constructions of refugees in media