Introduktion: HBTQI-personer har genom historien blivit diskriminerade och kränkta, och har sämre erfarenheter av vården jämfört med heterosexuella och cis-personer. Distriktssköterskans uppdrag är bland annat att arbeta för god och säker vård, och ska ha god kännedom om de kulturella och sociala skillnader som påverkar hälsan. Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskans uppfattningar om att möta HBTQI-personer. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där distriktssköterskor intervjuades, och där datan sedan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom i dataanalysen - Förutsättningar för ett gott bemötande, Ett personcentrerat bemötande, och Distriktssköterskans perspektiv på HBTQI-patienten.  Konklusion: Det finns goda intentioner hos distriktssköterskan kring att ge ett gott bemötande och en personcentrerad vård till HBTQI-personer. Dennes egenskaper, arbetssätt och språk har stor betydelse. Det krävs specifik kompetens och kunskap för att ge ett gott bemötande till HBTQI- personer, något som saknas både kliniskt och i utbildningar. / Introduction: Throughout history, LGBTQI individuals have faced discrimination and mistreatment, experiencing poorer healthcare outcomes compared to heterosexual and cisgender individuals. One of the district nurse's responsibilities is to work towards providing good and safe care, requiring a thorough understanding of the cultural and social differences that impact health. Aim: The study aimed to explore district nurses' perceptions of interacting with LGBTQI patients. Method: The study was conducted as an empirical investigation, involving interviews with district nurses. The collected data were then analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged from the data analysis - Preconditions for a good reception, A person-centered approach, and The district nurse's perspective on LGBTQI patients. Conclusion: District nurses express positive intentions towards providing a welcoming and person-centered care for LGBTQI patients. The nurse's qualities, approach, and language play a significant role. Specific competence and knowledge are required to ensure a positive interaction with LGBTQI patients, an aspect currently lacking in both clinical practice and education.

Introduktion: Inom de närmsta åren kommer fler personer att behöva hemsjukvård i Sverige och den blir alltmer avancerad. Detta ställer höga krav på all vårdpersonal. Distriktssköterskan som ansvarar för patientens sjukvård i hemmet delegerar mer än hälften av sjukvårdsuppgifterna till omvårdnadspersonal. För att detta ska fungera, inte minst patientsäkert, behöver hen ha ett fungerande ledarskap. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att leda omvårdnadspersonal i hemsjukvård. Metod: Litteraturstudien utfördes på ett systematiskt sätt med stöd av Polit och Beck´s nyckelsteg och hade en induktiv design. Totalt framkom tolv artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Data analyserades genom en tematisk analys efter Braun och Clarke´s beskrivning. Resultat: Huvudtemat Personrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Förtroendefull relation, Samarbete, Kommunikation samt Stress och oro. Huvudtemat Organisationsrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Fördela omvårdnadsuppgifter, Utbildning och kompetens samt Arbetsmiljö. Konklusion: Känna tillit och ha en förtroendefull relation till omvårdnadspersonalen underlättade ledarskapet för distriktssköterskan liksom ett fungerande samarbete dem emellan. Det behövs utbildad omvårdnadspersonal samt mer tid avsatt för distriktssköterskan till att träffa omvårdnadspersonalen, detta skulle underlätta ledarskapet. / Introduction: Within the next few years more people will need home health care in Sweden, and it will become increasingly advanced. This places high demands on district nurses and nursing staff. The district nurse who is responsible for the patient´s healthcare at home delegates more than half of the healthcare tasks to nursing staff. For this to work, not least for the safety of the patient, the district nurse needs to have an effective leadership. Purpose: To describe district nurse´s experiences of leading nursing staff in home health care. Method: The literature review was carried out in a systematic way with the support of Polit and Beck´s key step and had an inductive design. A total of twelve articles were found which were searched in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The data was analyzed through a thematic analysis according to Braun and Clark´s description. Results:  The main theme Person-related factors was built up by the following subthemes: Trusting relationship, Cooperation, Communication and Stress and anxiety. The main theme Organization-related factors was built up by the following subthemes: Allocating nursing tasks, Education and competence and Work environment. Conclusion: Feeling trust and having a trusting relationship with the nursing staff, as well as a functioning collaboration, facilitated leadership for the district nurse. There is a need for trained nursing staff and more time need to be set aside for the district nurse for meetings with the nursing staff, this would facilitate the leadership.

Background: Urinary incontinence occurs in 30-40% of the Swedish population over 65 years. Urinary incontinence has a major impact on people's quality of life and many older people find it difficult to talk about it. Urinary incontinence can be alleviated and cured, but there is a perception among both patients and healthcare professionals that urinary incontinence is part of normal aging. Severe urinary incontinence is one reason why the elderly are in need for special nursing accommodation. The district nurse is responsible for prescribing incontinence aids after the investigation, nursing measures and other treatments have been tried and evaluated. Aim: Describe district nurses' and nurses' experiences of nursing for urinary incontinence in people over 65 years of age in municipal health care Method: Systematic literature review of qualitative articles that were analyzed with conventional content analysis with an inductive approach. Results: The analysis is presented with three main categories; Investigation with two subcategories, Identify and assessment. Plan and implement with three subcategories, dignified person-centered care, individual testing, and education and support. Prerequisites with two subcategories, the team's competence and collaboration and financial resources. Conclusion: The literature review showed that in nursing care for urinary incontinence, the goal should always be to work person-centered and preserve integrity and dignity. The district nurse and the nurse's competence regarding urinary incontinence is of value to be able to provide a person-centered care. / Bakgrund: Urininkontinens förekommer hos 30–40% av den svenska befolkningen över 65 år. Urininkontinens har stor påverkan på personers livskvalitet och många äldre personer har svårt att prata om det. Urininkontinens kan lindras och botas men det finns en uppfattning hos både patient och vårdpersonal att urininkontinens tillhör det normala åldrandet. Svår urininkontinens är en orsak till att äldre personer blir i behov av särskilt boende. Distriktssköterskan ansvarar för att förskriva inkontinenshjälpmedel efter att utredning, omvårdnadsåtgärder och annan behandling provats och är utvärderade. Syfte: Beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnad vid urininkontinens hos personer över 65 år inom kommunal hälso- och sjukvård Metod: Systematisk litteraturöversikt av kvalitativa artiklar som analyserades med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats Resultat: Analysen presenteras med tre Huvudkategorier; Utredning med två underkategorier, Identifiera samt bedömning. Planera och genomföra med tre underkategorier, värdig personcentrerad omvårdnad, individuell utprovning samt utbildning och stöd. Förutsättningar med två underkategorier, teamets kompetens och samverkan samt ekonomiska resurser. Slutsats: I litteraturöversikten framkom att i omvårdnadsarbetet vid urininkontinens bör målet alltid vara att arbeta personcentretat och bevara integritet och värdighet. Distriktssköterskan och sjuksköterskans kompetens rörande urininkontinens är av värde för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Prediabetes är en fas före typ-2 diabetes associerad med en avvikande glukoshomeostas. Livsstilsförändringar som viktminskning, kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet minskar den relativa risken att utveckla typ-2 diabetes. Att förstå barriärer och facilitatorer för fysisk aktivitet underlättar ett salutogent förhållningssätt till en persons livsstil, psykiska välmående samt fysiska hälsa. Syfte: Syftet var att förstå och identifiera barriärer och facilitatorer för fysisk aktivitet bland personer med prediabetes och se vilka interventioner som studerats. Metod: Litteraturöversikt baserad på Polit och Beck’s modell (2021) med 15st vetenskapliga artiklar av kvantitativ, kvalitativ och blandad design som inkluderades efter sökning i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Facilitatorer för ökad fysisk aktivitet finns hos de som upplevde en förbättring av sin hälsa, hade flera sociala kontakter som gav uppmaning och uppmuntran och hade bättre socioekonomiska förutsättningar. De barriärer som identifierats var hos de som rapporterade ohälsa, ej ville prioritera fysisk aktivitet eller hade sämre socioekonomiska förutsättningar, väder, brist på träningslokaler eller friluftsområden och demografiska faktorer (ålder, kön, ). De interventioner som identifieras syftade till att stärka egenförmåga, utvärdera tekniska hjälpmedel och riskmedvetenhet. Slutsats: Eftersom facilitatorer och barriärer för fysisk aktivitet varierar mellan individer med prediabetes bör god kommunikation och en bra relation med patienter vara av stor betydelse. Distriktssköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal bör utforska patientens individuella uppfattningar om prediabetes och därmed riskmedvetenhet när de utformar insatser eller interventionsstrategier för att stärka egenförmåga, motarbeta barriärer och hjälpa till att utveckla och upprätthålla fysiska aktiviteter. / Background: Prediabetes is a phase before type 2 diabetes associated with an abnormal glucose homeostasis. Lifestyle changes such as weight loss, dietary changes and regular physical activity reduce the relative risk of developing type 2 diabetes. Understanding barriers and facilitators to physical activity facilitates a salutogenic approach to a person's lifestyle, psychological well-being and physical health. Purpose: The aim was to understand and identify barriers and facilitators to physical activity among people with prediabetes and see which interventions have been studied. Method: Literature review based on Polit and Beck's model (2021) with 15 scientific articles of quantitative, qualitative and mixed methods that were included after searching the databases PubMed and Cinahl. Results: Facilitators for increased physical activity are found in those who experienced an improvement in their health, had several social contacts that provided encouragement and encouragement and had better socio-economic conditions. The barriers identified were those who reported illness, did not want to prioritize physical activity or had poorer socio-economic conditions, weather, lack of training facilities or outdoor areas and demographic factors (age, gender, BMI). The interventions identified were aimed at strengthening self-efficacy, evaluating technical aids and risk awareness. Conclusion: Since facilitators and barriers to physical activity vary between individuals, good communication and relationship with patients is of great importance. District nurses or other health care professionals should look for individual perceptions of prediabetes and risk awareness when designing interventions to strengthen self-efficacy, counteract barriers and help develop and maintain physical activities.

Bakgrund: Distriktssköterskans arbetsområde syftar till att förebygga och främja hälsa. Henkan verka inom flera olika områden som primärvård, hemsjukvård och elevhälsovård.Utgångspunkten i distriktssköterskans förhållningssätt är att se till hela individen och beaktamänniskan ur ett hälso-, socioekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Inom barnhälsovårdenoch i elevhälsans medicinska insats är uppdraget att stödja både barn, unga och föräldrar samtatt genomföra hälsoundersökningar och vaccinationer. Under de senaste 40 åren har överviktblivit till en pandemi och i Sverige är den största orsaken till detta ohälsosamma kostvanor ochminskad fysisk aktivitet. År 2017 var siffran på övervikt hos barn 0–5 år 38 miljoner.Konsekvenserna av övervikt kan bli ödesdigra och leda till bland annat diabetes typ 2, olikaformer av cancer och för tidig död. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans hälsopreventivaåtgärder hos barn och ungdomar med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie somgenomfördes med hjälp av Polit & Becks (2017) modell. Databaserna där artiklar söktes varCINAHL och PubMed. Data analyserade med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatetutgjordes av fyra kategorier; Identifiera överviktsproblem, Ge stöd, Ge information samtGenomföra interventioner med två underkategorier; Kostintervention och Motionsintervention. Slutsats: Att prata om övervikt och fetma ansågs som utmanande och komplext. Åtgärder somför att främja hälsa och förhindra övervikt krävde föräldrars närvaro och engagemang. Ett stortbehov av utbildning bland distriktssköterskor framkom. / Introduction: The work of a district nurse aims to prevent and promote healthcare issuse. Thedistrict nurse can work in different areas such as primary care, home healthcare, childrenhealthcare and school healthcare. The district nurse has to see the whole person and think aboutthe person from a health, socio-economic and socio-cultural perspective. In child healthcareand in school healthcare it is important to support both children and parents as well as tocomplete the health examinations and vaccinations. Over the past 40 years, obesity has becomea pandemic. In Sweden the biggest reason is unhealthy eating habits and reduced physicalactivity. In year 2017, the figure for obesity in children 0-5 years old was 38 million. Theconsequences of being overweight can be fatal and lead to, among other things, type 2 diabetes,various forms of cancer and premature death. Aim: To describe the districtnurse’s preventivehealth care with obese children and adolecents. Method: A systematic literature study usingPolit & Beck's (2017) model. The study is based on articles found in CINAHL and PubMed.Data was analyzed by a manifest content analysis. Results: The results revealed four categoriesin which the district nurse works to promote health with children at risk of developing obesity:identifying obesity problems, providing support, providing information and providing advice.Under the fourth theme two subcategories emerged that specified what the informationcontained: dietary intervention and exercise intervention. Conclusion: Talking aboutoverweight and obesity was considered challenging and complex. Efforts to promote health andprevent obesity required a parent that was participated and dedicated. A great need for educationamong district nurses revealed.

Bakgrund: Amning har hälsofördelar för både moder och barn, dock ses det en minskning av helamning i Sverige de senaste åren. En anledning till denna minskning är bland annat bristande stöd. Det är distriktssköterskor inom barnhälsovården som har en viktig och i många fall avgörande roll i att erbjuda amningsstöd till familjer så att amningen främjas och så att helamning i Sverige ökar. Syfte: Syftet var att inom barnhälsovården belysa distriktssköterskors upplevelse av att ge amningsstöd till föräldrar. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Det var åtta distriktssköterskor som intervjuades och samtliga arbetar inom barnhälsovården på Närhälsan i västra delen av Sverige. Resultat: Analysen resulterade i tre innebördselement; Amningsstöd en utmanande och viktig arbetsuppgift, Relationen mellan föräldrar och distriktssköterskor påverkar amningsstödet och Amning är ett gemensamt ansvar. I resultatet framkom det att det finns flera utmaningar som distriktssköterskan behöver bemästra för att kunna ge ett individanpassat amningsstöd och som främjar amning. Konklusion: En av de upplevda utmaningarna var att föräldrar inte alltid är mottagliga för information och stöd. Om distriktssköterskornas upplevda utmaningar kring amningsstöd reduceras och uppmärksammas kan det tänkas minska den negativa amningstrenden i Sverige. / Background: Even though breastfeeding has health beneficial effects for both mother and child, exclusive breastfeeding has been in a declining trend in Sweden for the past few years. One reason for this decline is deficient support. District nurses within the pediatric health care have an important and in many ways vital role when it comes to offering exclusive breastfeeding support to families, in order for its use to be encouraged and increased in Sweden. Aim: The aim was to highlight the experience of the district nurse in pediatric health care, providing breastfeeding support to parents. Method: For the study a qualitative method with a phenomenological approach was used. In total there were eight district nurses interviewed, all of them working in the pediatric health care at Närhälsan in West of Sweden. Findings: The analysis resulted in three components; Breastfeeding support is a challenging and important assignment, The relation between parents and district nurses affects the breastfeeding support, and Breastfeeding is a shared responsibility. The findings revealed that there are several challenges the district nurse has to master, in order to provide personalized breastfeeding support that encourages breastfeeding. Conclusion: One of the perceived challenges was that parents are not always receptive to information and support. If the district nurses' perceived challenges regarding breastfeeding support are reduced and recognized, it may be possible to reduce the negative breastfeeding trend in Sweden.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en psykisk åkomma som kan drabba kvinnor inom det första året efter en förlossning. PPD screenas tillsammans med distriktssköterskans kliniska bedömning och självskattningsskalan The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Att leva med PPD kan skapa en ogynnsam relation mellan kvinnan och barnet, där barnets utveckling kan påverkas och bli lidande. Distriktssköterskans roll inom barnhälsovård är att främja en familjecentrerad vård och att stödja familjer som är i behov av stöd och hjälp. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med postpartumdepression och deras möte med vården. Metod: Examensarbetet är en metasyntes som är baserad på 14 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman; En karusell av känslor, Betydelsen av vården samt Stärkande och hälsofrämjande aspekter med sju subteman. Resultatet visade att anpassningen till moderskapet upplevs vara utmanande för kvinnor med PPD. De upplever känslor som skam, skuld och misslyckande när de inte lever upp till sina egna eller samhällets förväntningar på hur en bra mamma skall vara. Vårdens och anhörigas stöd är av vikt för att kvinnorna skall våga samtala och be om hjälp. Konklusion: Det är av vikt att distriktssköterskan inom barnhälsovård har god kunskap om hur kvinnor som lider av PPD skall bemötas. Detta för att kunna identifiera och erbjuda det stöd och hjälp som behövs och därmed förebygga ohälsa och främja hälsa. / Background: Postpartum depression (PPD) is a mental illness that can affects women within the first year after childbirth. PPD is screened with the district nurse´s clinical observation and the self-report scale The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Living with PPD can create an unfavorable relationship between the woman and the child, where the child’s development can be affected and suffer. The district nurse’s role in child health care is to promote family-centered care and to support the families who are in need of support and help. Aim: The purpose of this study was to highlight women´s experiences of living with postpartum depression and their encounter with care. Method: The thesis is a meta-synthesis based on 14 qualitative articles. Findings: The analysis resulted in three overarching themes; A carousel of emotions, The importance of care and Strengthening and health-promoting aspects with seven subthemes. The results showed that the adjustment to motherhood is experienced as challenging for women with PPD. They experience feeling of shame, guilt and failure when they do not live up to their own or society’s expectations of what a good mother should be. The support of care and relatives is important for the women to dare to talk and ask for help. Conclusion: It is important that the district nurse within the child health care has good knowledge of how women suffering from PPD should be treated. This is to be able to identify and offer the support and help that is needed and thereby prevent ill-health and promote health.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap. / Background: Diabetes is a common disease and can be prevented by a healthy lifestyle. It is the district nurse's responsibility to inform and motivate patients in a health promotion and preventive manner. The district Nurse's role is to critically review evidence-based research to achieve a safe quality care. Purpose: The district Nurse's experiences of motivating patients with diabetes type 2 to healthier lifestyles by evidence-based care. Method: A qualitative approach was used. Interviews were conducted with seven district Nurses. The material was analyzed according to Graneheim and Lundmans content analysis. Results: The approach of the district nurses must be based on the patient's situation and personalize information. Support from the district nurse shall the patient be able to dedicate time and effort to implement these changes. The informants in this study illustrate the importance of informing the patient of diabetes and which complications that may arise. To achieve a patient safe care of high quality the district nurses deemed that an evidence-based knowledge was a prerequisite. Conclusion: To motivate patients to change their lifestyle, the district nurse must pass diabetes information and teach the patient how these lifestyle changes affect the health. The information must be based on evidence-based knowledge.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen. / Aim: To examine patients’ experiences of the quality of life in newly-diagnosed type 2 Diabetes Mellitus. Method: An empirical study with a qualitative approach that included ten participants with newly diagnosed type 2 Diabetes Mellitus. Semi-structured interviews were conducted on the basis of an interview-guide and the collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: The study resulted in four main categories and ten subcategories. The experience of receiving a diagnosis varied between the participants, some participants did not experience the news as surprising, while others experienced feelings of shock and denial. The participants experienced positive changes, for example weight loss and improved health but also negative changes, such as being dependent of medicine. Some participants experienced no change at all. Type 2 Diabetes Mellitus did not affect the participants’ physical and mental health. The participants considered it important to get support from both surrounding people and health care. Conclusion: The feelings of a diagnosis could vary but the experience of quality of life is not affected by Type 2 Diabetes Mellitus in most cases in the study. The patient's attitude to living with Type 2 Diabetes Mellitus affects the ability to perform self-care, and the district nurse support and involvement is considered to be important in the process of the disease.

Contact with the next of kin to a deceased person by a Nurse, may help the grieving family to gain closure as many family members feel a need to express their emotional grief. According to the WHOs definition of Palliative care supportive conversation and practical support is a necessity and an important part of the palliative care. Ruland and Moores Peaceful End-of-Life Theory has been used as a theory and an important part is to pay attention to how the relatives are feeling, for example symptoms of grief and anxiety and to answer their questions. The purpose of the study was to describe if geographical location, place of death, medical diagnosis and age affect if bereavement support is offered by the Health care to the next of kin within palliative care. Method: Retrospective time line to discover and examine how conversational support was offered. A quantitive method was chosen to enable the data to be analyzed statistically. To collect data the Swedish Palliative Register where used. Results: Larger numbers of the smaller municipalities proved to be better at offering conversational support in comparison to larger municipalities. Most offers for conversational support was in the case of cancer diagnosis, regardless of age. Families that lived in small municipalities where the patient was being treated for cancer 0-4 years with access to specialized palliative care proved to hold the greatest possibility of conversational support. Implication: There is a continuing need for further research in bereavement support and with a qualitative interview study of district nurses there is an ability to capture the factors that affect when bereavement support is not offered to all relatives. / Ett efterlevandesamtal mellan de anhöriga och distriktssköterskan en tid efter dödsfallet kan hjälpa familjen att få ett avslut och många anhöriga önskar att få tala om sin sorg efter sin bortgångna närstående. Enligt WHO:s definition är samtalsstöd och praktiskt stöd en nödvändighet och en viktig del av den palliativa vården. Ruland och Moores teori Peaceful End-of-Life Theory skriver att en viktig del i teorin är att uppmärksamma anhörigas mående, till exempel symtom på sorg och oro samt besvara deras frågor. Syftet med studien var att beskriva om geografisk plats, dödsplats, diagnos och ålder påverkar erbjudandet från hälso-sjukvården om efterlevnadssamtal till anhöriga inom palliativ vård. Metod: Kvantitativ retrospektiv metod har valts för att kunna undersöka bakåt i tiden hur efterlevandesamtal har erbjudits, kvantitativ  metod valdes för att det insamlade materialet skulle kunna analyseras. Data samlades in via Svenska Palliativregistret. Resultat: Några av de mindre kommunerna var oftast  bättre på att erbjuda efterlevandesamtal än större kommuner. Den diagnos som gav flest erbjudna efterlevandesamtal var cancerdiagnos oavsett ålder. Störst möjlighet för närstående att erbjudas efterlevandesamtal har de där den avlidne var mellan 0-4 år, vårdades för cancersjukdom och bodde i en liten kommun med tillgång till specialiserad palliativ vård. Det behövs mer forskning om efterlevandesamtal och genom en kvalitativ intervjustudie av distriktssköterskor finns möjligheten att fånga upp deras uppfattning om vad som påverkar att efterlevandesamtal inte erbjuds till alla närstående.