Syfte: Syftet med studien är att jämföra vergenser, forier, och konvergensnärpunkt (KNP) mellan deltagare diagnosticerade med post-covid samt en kontrollgrupp av deltagare utan post-covid diagnos.  Metod: Studien innefattade 10 patienter diagnosticerade med post-covid samt 10 patienter utan post-covid diagnos, samtliga i Linköping hos Optiker Almå. Alla deltagare fick genomgå en synundersökning inledningsvis och blev tillfrågande om att delta i studien. Initialt uppmättes deltagarnas forier med Schober´s test. Sedan blev patienterna undersökta på konvergensnärpunkt med hjälp av en RAF-stav, samt prismastav för att mäta vergensförmågan.  Resultat: Medelvärdet för vergenserna på avstånd med Bas IN (negativa vergenser) var 7,0 prd för post-covid gruppen, kontrollgruppen hade ett medelvärde på 12.2 prd i motsvarande mätning. Vid Bas UT (positiva vergenser) på avstånd hade post-covid gruppen ett medelvärde på 13,4 prd i jämförelse med 19,3 prd för kontrollgruppen. På 40 cm hade post-covid gruppen ett medelvärde på 13,5 prd för negativa vergenser, kontrollgruppens medelvärde var vid samma mätning 21,6 prd. För positiva vergenser på 40 cm var medelvärdena 17,6 prd för gruppen med post-covid och 27,2 prd för kontrollgruppen. Hela åtta deltagare med post-covid hade en avlägsen konvergensnärpunkt. I kontrollgruppen hade enbart två deltagare en avlägsen konvergensnärpunkt.  Slutsats: Personer med post-covid har nedsatta vergenser i jämförelse med en kontrollgrupp utan post-covid diagnos, där de positiva vergenserna är nedsatta i något störe utsträckning. En nedsatt konvergensförmåga är också förekommande i samband med post-covid. Ingen skillnad i storleken på forier förekom, även om post-covid gruppen uppvisade forier i större utsträckning jämfört med kontrollgruppen.

Bakgrund: Vergenser är ögonrörelser där ögonen rör sig i olika riktningar i relation till varandra. Sambandet mellan konvergens och ackommodation kallas AK/A-kvot. Det kan tas fram med beräknad eller gradientmetod. Den beräknade metoden baseras på avstånds- och närforier. Gradientmetod baseras enbart på närfori och förändring av ackommodativt stimuli. Forimätningsmetoder som kan användas för att ta fram AK/A-kvoten är bland annat von Graefe, Modifierad Thorington och Maddox Rod.    Syfte: Jämföra skillnaden i AK/A-kvot mellan gradient och beräknad metod för tre forimätningsmetoder: von Graefe, Modifierad Thorington och Maddox Rod. Metod: Inklusionskriterierna i denna kvantitativa studie var personer mellan 18-35 år, monokulärt visus på minst 1,0, att ha samsyn samt ingen närvaro av tropi. Totalt 30 personer ingick i studien och var mellan åldrarna 21-29 år. Undersökning med samsynstest, covertest och framtagning av bästa refraktion gjordes. Därefter mättes forier på avstånd och nära håll upp för varje person med von Graefe, Modifierad Thorington och Maddox Rod i randomiserad ordning. En mätning för varje metod gjordes, mellan varje mätning fick testpersonerna 10 minuter paus. Alla undersökningar gjordes av samma undersökare.   Resultat: Friedman’s tvåvägsanalys gav (𝜒2(5) = 105.9, p<0.001). Skillnaden mellan medelvärdet för gradient- och beräknat AK/A med von Graefe blev 2.0∆ i prismadioptrier, med Modifierad Thorington  3.4∆ i prismadioptrier och med Maddox Rod 2.2∆ i prismadioptrier. Alla forimätningsmetoder visade signifikant skillnad mellan gradient AK/A och beräknat AK/A (p<0.001). Det var signifikant skillnad mellan von Graefe- och Modifierad Thorington gradient AK/A-kvot (p<0.05), Modifierad Thorington- och Maddox Rod beräknad AK/A-kvot (p<0.05) samt Maddox Rod- och von Graefe gradient AK/A-kvot (p<0.05)   Slutsats: Skillnaden mellan gradient och beräknad AK/A-kvot var ej samma för de tre forimätningsmetoderna. / Background: Vergences are different directions the eyes can move in relation to each other. The relationship between convergence and accommodation is called the AC/A ratio. The ratio can be produced with either a calculated method or with the gradient method. The calculated method is based on the distance and near phorias. The gradient method is only based on the near phorias and the change in the accommodative stimulus. The methods that can be used for measuring the AC/A ratio are for example von Graefe, Modified Thorington and Maddox Rod.  Purpose: Compare the difference in AC/A ratio between gradient and calculated method for three phoria measuring methods: von Graefe, Modified Thorington and Maddox Rod.  Method: The inclusion criterias in this quantitative study were people between 18-35 years of age, monocular visual acuity of at least 1,0, functioning binocular vision and absence of tropia. A total of 30 people participated in this study and were between the ages of 21-29 years. Examination including test of binocular vision, covertest and best refraction were made. Thereafter phorias at distance and near were measured for each person with von Graefe, Modified Thorington and Maddox Rod in a randomized order. One measurement for each method was taken, between each measurement there was a 10 minute break. All examinations were made by the same examiner.    Results: A Friedman two way analysis gave (𝜒2(5) = 105.9, p<0.001). The difference in averaged value between gradient and calculated AC/A with von Graefe was 2.0∆ in prism diopters, with Modified Thorington 3.4∆ in prism diopters and with Maddox Rod 2.2∆ in prism diopters. All phoria measurements showed significant difference between gradient AC/A and calculated AC/A (p<0.001). There was a significant difference between von Graefe- and Modified Thorington calculated AC/A ratio (p<0.05), Modified Thorington- and Maddox Rod calculated AC/A ratio (p<0.05) and Maddox Rod- and von Graefe gradient AC/A ratio (p<0.05)     Conclusion: The difference between the gradient and calculated AC/A is not the same for the three methods used for measuring phorias.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera. När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället. Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden. Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom. Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet. Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.

<p>Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.</p><p>När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället.</p><p>Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden.</p><p>Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom.</p><p>Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet.</p><p>Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.</p>

This study deals with the phenomenon of European integration and its impact on national party programs in Poland, a current member state of the European Union. The author will argue that the question of European integration has left a mark on the political party programs of two mainstream domestic parties on opposite sides of the ideological dimension, in the form of a certain degree of convergence regarding the “European issue”. Relating the result of the analysis to the theoretical structure of Europeanization and sociological institutional change, the essay will attempt to show a possible link between them. Although this trend does not seem to indicate any dramatic effects of the membership per se in the programs (the national arena seems, in most cases, be of more value for party activities) there is an indirect effect in the form of the presence of Europarties and a pronounced incentive for social and economic adaptation.

I studien redogörs övergripande för vindens grundläggande natur och till viss del hur den kan påverka ett bärverk beroende på bärverkets form samt vindens hastighet, anfallsvinkel och turbulens. Det redogörs även för ett antal strukturdynamiska fenomen orsakade av vind som kan vara aktuella för broar. Dessa fenomen är fladder, gallopering, virvelavlösning, vridande divergens och vindstötsbelastning. I studien återfnns även en sammanfattning av den vägledning om utvärdering av dynamisk respons i bärverk orsakad av vind som ges i BSV 97, vilken hänvisas till enligt föregående gällande norm Bro 2004. Det redogörs även för den vägledning som ges i nuvarande gällande norm SS-EN 1991-1-4 med tillhörande nationella anvisningar i TRVK Bro 11, TRVR Bro 11, och TRVFS 2011:12. Den vägledning som ges för utvärdering av den dynamiska responsen är begränsad till att gälla vindfluktuationer i vindriktningen som ger upphov till resonans för bärverket i en egenmod där hela konstruktionen svänger i vindriktningen och åt samma håll. I studien studeras en balkbro av samverkanstvärsnitt med längsta spännvidd ca 70 m i syfte att utvärdera egenfrekvenser och modtyper för en relativt vanlig brotyp samt hur dessa varierar med antal spann och grundläggningsförhållanden. Studien utförs med hjälp av en detaljerad FE-modell till stor del bestående av skalelement. Även jämförelse med FE-modell av samma bro modellerad med balkelement utförs. Resultaten av studien används sedan till att beräkna den dynamiska förstorningsfaktorn med hänsyn till vindstötsbelastning, vilket förutsätts vara det fenomen som har störst inverkan på vanligt förekommande balkbroar med medellång spännvidd, dvs. 50-150 m. Denna förstorningsfaktor, den så kallade bärverksfaktorn cscd beräknas här enligt en förenklad och konservativ metod föreslagen i artikel av Ülker-Kaustell, Zangeneh och Pacoste [22]. / The study presents comprehensive fundamental nature of wind and to some extent how it can affect a structure depending on the shape of the structure and the speed of the wind, its angle of attack and content of turbulence. It also presents a number of structural dynamic phenomenon caused by winds that may be relevant for bridges. These phenomena are flutter, galloping, vortex shedding, torsional divergence and gust load. In the study there is also a summary of the guidance on the evaluation of dynamic structural response caused by the wind given in BSV 97, referred to according to the preceding valid rules for bridge design in Sweden, Bro 2004. It also outlines the guidance provided in current valid rules, EN 1991-1-4, with their national guidance in TRVK Bro 11, TRVR Bro 11, and TRVFS 2011:12. The guidance given or evaluation of the dynamic response is limited to the wind fluctuations in the wind direction causing resonance in the structure for a eigenmode in which the entire structure oscillate in wind direction and in the same direction. In the study a composite box girder bridge is studied with the longest span of about 70 m in order to evaluate natural frequencies and mode types for a relatively common bridge type and how these vary with the number of spans and foundation conditions. The study is performed by means of a detailed FE-model mainly consisting of shell elements. There is also performed a comparative study with a FE-model of the same bridge modeled with beam elements. The results of the study are then used to calculate the dynamic magnification factor with respect to the gust load, which is assumed to be the phenomenon that has the greatest impact on the common girder bridges with medium range, i.e. 50-150 m. The magnification factor, the so-called structural factor cscd is here calculated according to a simplified and conservative method proposed in the article by Ülker-Kaustell, Zangeneh and Pacoste [22].

Investigating the properties and mechanisms of coordination among neurons plays an important role in understanding how the brain encodes information and performs in thalamocortical processing in the auditory system. Whether the coordinated neuronal spikes in the auditory thalamus enhance the thalamocortical communications in the auditory cortex (AC) is the main concern in this project. Researchers are mostly focusing on the investigation of the V1 and V2 in visual system and corticortical circuits in auditory system using neuronal pairwise correlations as the method. However, what we explored in this project is the coordination among neurons in thalamocortical circuits. we applied the Jensen-Shannon divergence method to measure the similarity between two distributions and analyze the coordination in thalamus neurons and different parts of AC in ascending pathway and descending pathway of auditory system respectively. At the same time, we designed an algorithm to calculated spiking coordination. The result shows that the coordination pattern differs in separate pathway when keeping sound stimulation and basal forebrain (BF) stimulation on or off. In ascending pathway, the coordination in thalamus neurons precedes information to AC when the brain is silent, keeping sound and BF stimulation off. In descending pathway, the coordination mainly in the superficial area of AC precedes information to thalamus. The coordination is lower in the case of keeping sound on. In the future, more data on rats can be verified using our method and algorithm to investigate the coordinated spikes in auditory system. / Att undersöka egenskaperna och mekanismerna för koordination mellan neuroner spelar en viktig roll för att förstå hur hjärnan kodar information och fungerar i talamokortikal bearbetning i hörselsystemet. Huruvida de koordinerade neuronala spikarna i den auditiva thalamus förstärker den talamokortikala kommunikationen i den auditiva cortex (AC) är huvudproblemet i detta projekt. Forskare fokuserar mestadels på undersökningen av V1 och V2 i visuella system och kortikokortikala kretsar i hörselsystemet med hjälp av neuronala parvisa korrelationer som metod. Men vad vi utforskade i detta projekt är koordinationen mellan neuroner i talamokortikala kretsar. vi tillämpade Jensen-Shannon-divergensmetoden för att mäta likheten mellan två distributioner och analysera koordinationen i thalamusneuroner och olika delar av AC i stigande bana respektive fallande bana i hörselsystemet. Samtidigt designade vi en algoritm för att beräkna spikkoordination. Resultatet visar att koordinationsmönstret skiljer sig åt i separata vägar när ljudstimulering och basal framhjärnsstimulering (BF) hålls på eller av. I stigande väg föregår koordinationen i talamusneuroner information till AC när hjärnan är tyst, vilket håller ljud och BF-stimulering borta. I fallande väg föregår koordinationen huvudsakligen i det ytliga området av AC information till thalamus. Koordinationen är lägre när det gäller att hålla ljud på. I framtiden kan mer data om råttor verifieras med vår metod och algoritm för att undersöka de samordnade spikarna i hörselsystemet.

The theory of economic growth predicts that poorer regions will eventually converge towards the income level of the wealthier regions (Barro &amp; Sala-i-Martin, 2004). The aim of this Bachelor thesis is to establish if absolute convergence in Gross Regional Product (GRP) growth rates exists across LA-regions in Sweden during the period 1994-2004. The variables used in the model of absolute convergence are; the level of initial GRP per capita in the year 1994 and the growth rate of GRP per capita. The authors of this thesis find support of absolute convergence among Swedish LA-regions of 1.67 percent per year. Convergence estimations are also performed for high-, mid-, and low-performing groups of regions in respect to their income level per capita. The low-performing group of regions is in fact converging faster towards the income level of the wealthier regions in Sweden than the mid- and high-performing group. Alternative measurement of convergence is the so called sigma-convergence. The authors find that it only holds for the group of high-performing regions. However, this measurement cannot be considered reliable, as the existence of absolute convergence is necessary for sigma-convergence, but it is not sufficient. / Ekonomisk tillväxtteori förutspår att fattigare regioner med tiden kommer att konvergera mot samma inkomst nivå som rikare regioner har (Barro &amp; Sala-i-Martin, 2004). Syftet med denna Kandidatuppsats är undersöka ifall det förekommer betingad konvergenstillväxt av Brutto Regional Produkt (BRP) nivåer mellan svenska LA-regioner under perioden 1994-2004. Variablerna som används i modellen för betingad konvergens är den ursprungliga nivån av BRP per capita under år 1994, och tillväxtnivån av BRP per capita under perioden 1994-2004. Författarna av denna uppsats har funnit stöd för betingad konvergens bland svenska LA-regioner med en konvergenstakt på 1,67 procent per år. En estimering av konvergens är därtill utförd för hög-, mellan- och lågpresterande grupper av regioner med respekt till deras inkomstnivå per capita. Den lågpresterande gruppen har en snabbare konvergeringstakt mot den inkomstnivå de rikare regionerna i Sverige har, än vad de mellan- och högpresterande grupperna. Ett alternativt mått på konvergens är den så kallade sigma-konvergensen. Författarna finner att detta mått endast håller för gruppen av högpresterande regioner. Emellertid kan inte detta mått räknas som tillförlitligt, då förekomsten av betingad konvergens är nödvändigt för sigma-konvergens, men det är inte tillräckligt.

<p>The theory of economic growth predicts that poorer regions will eventually converge towards the income level of the wealthier regions (Barro & Sala-i-Martin, 2004). The aim of this Bachelor thesis is to establish if absolute convergence in Gross Regional Product (GRP) growth rates exists across LA-regions in Sweden during the period 1994-2004. The variables used in the model of absolute convergence are; the level of initial GRP per capita in the year 1994 and the growth rate of GRP per capita. The authors of this thesis find support of absolute convergence among Swedish LA-regions of 1.67 percent per year. Convergence estimations are also performed for high-, mid-, and low-performing groups of regions in respect to their income level per capita. The low-performing group of regions is in fact converging faster towards the income level of the wealthier regions in Sweden than the mid- and high-performing group. Alternative measurement of convergence is the so called sigma-convergence. The authors find that it only holds for the group of high-performing regions. However, this measurement cannot be considered reliable, as the existence of absolute convergence is necessary for sigma-convergence, but it is not sufficient.</p> / <p>Ekonomisk tillväxtteori förutspår att fattigare regioner med tiden kommer att konvergera mot samma inkomst nivå som rikare regioner har (Barro & Sala-i-Martin, 2004). Syftet med denna Kandidatuppsats är undersöka ifall det förekommer betingad konvergenstillväxt av Brutto Regional Produkt (BRP) nivåer mellan svenska LA-regioner under perioden 1994-2004. Variablerna som används i modellen för betingad konvergens är den ursprungliga nivån av BRP per capita under år 1994, och tillväxtnivån av BRP per capita under perioden 1994-2004. Författarna av denna uppsats har funnit stöd för betingad konvergens bland svenska LA-regioner med en konvergenstakt på 1,67 procent per år. En estimering av konvergens är därtill utförd för hög-, mellan- och lågpresterande grupper av regioner med respekt till deras inkomstnivå per capita. Den lågpresterande gruppen har en snabbare konvergeringstakt mot den inkomstnivå de rikare regionerna i Sverige har, än vad de mellan- och högpresterande grupperna. Ett alternativt mått på konvergens är den så kallade sigma-konvergensen. Författarna finner att detta mått endast håller för gruppen av högpresterande regioner. Emellertid kan inte detta mått räknas som tillförlitligt, då förekomsten av betingad konvergens är nödvändigt för sigma-konvergens, men det är inte tillräckligt.</p>

I arbetet har jag samlat in borrprovkärnor från 21st levande träd 218-27år gamla från en lokal nära Torneträsk, behandlat och analyserat borrprovkärnorna vad gäller ringvidd (TRW), eng. tree ring width, och densitet (MXD), eng. maximum density, samt studerat hur väl resulterande kronologier följer sommarmedeltemperaturerna från Abisko väderstation. I arbetet ges kort bakgrundsfakta om det valda geografiska områdets, Torneträsk, roll och betydelse i det aktuella forskningsområdet, dendroklimatologi, och beskrivningar av några för uppgiften viktiga aspekter och metoder och problematiken med fenomenet divergence phenomena (DP). Datat är förberett för att användas som en förlängning till den existerande kronologin. Dendrokronologin vid Torneträsk innehåller innan detta; TRW som sträcker sig över 7 400år (år 5704 f.kr. – år 2004) och MXD som sträcker sig över 1 563år (åren 441 – 2004). Vid insamlandet har unga träd inkluderats i proverna för att undvika DP vid skapandet av kronologin. / In this project I have sampled 21 living trees in the age range of 218-27years old in the Torneträsk area, northern Sweden. I have prepared and analysed the samples regarding ring width (TRW) and maximum density (MXD) and investigated the correlation to summertemperatures from the nearby wheather station in Abisko. The data has been prepared as an update for the now existing chronology from the area which up until this contains TRW data spanning over 7 400years (BC 5704 – AD 2004) and MXD data over 1 563years (AD 441 – 2004). Young trees as well as older were sampled in an attempt to avoid creating divergence phenomena (DP) from the update.