Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.

<p>Reardon, Mitchell. (2010) <em>An Opportunity for Renewal: The Participatory Process and Social and Income Diversity in Brownfield Developments</em></p><p>Urban and Regional Planning, advanced level, master thesis for master exam in Urban and Regional Planning, 30 ECTS credits.</p><p>Supervisor: Dr. Thomas Borén</p><p>Language: English</p><p> </p><p>Participatory planning and the redevelopment of brownfield locations have both figured prominently in urban and regional planning strategies in recent decades. Despite their growing importance, these trends have rarely been analysed in concert however. Further, the issues of social and income diversity within this context have received less attention. In recognizing this void, this paper explores the use of participatory planning in brownfield developments, with an emphasis on social and income diversity. Through a review of the participatory planning theories of communicative action and the just city, strategies for promoting participatory planning and social and income diversity, are identified. A case study of Norra Djurgårdsstaden, a brownfield development in Stockholm, Sweden is employed to analyse these strategies. In undertaking the case study, data was collected through interviews and planning documents. This study found that the inherently high cost of redeveloping brownfield locations inhibits social and income diversity and requires an overt response to mitigate it. Participatory planning offers the possibility of engaging stakeholders who may otherwise be ignored, providing the opportunity to create a more inclusive development. It is also clear that an inclusionary goal must be part of a wider strategy, or is otherwise likely to be ignored.</p>

Reardon, Mitchell. (2010) An Opportunity for Renewal: The Participatory Process and Social and Income Diversity in Brownfield Developments Urban and Regional Planning, advanced level, master thesis for master exam in Urban and Regional Planning, 30 ECTS credits. Supervisor: Dr. Thomas Borén Language: English   Participatory planning and the redevelopment of brownfield locations have both figured prominently in urban and regional planning strategies in recent decades. Despite their growing importance, these trends have rarely been analysed in concert however. Further, the issues of social and income diversity within this context have received less attention. In recognizing this void, this paper explores the use of participatory planning in brownfield developments, with an emphasis on social and income diversity. Through a review of the participatory planning theories of communicative action and the just city, strategies for promoting participatory planning and social and income diversity, are identified. A case study of Norra Djurgårdsstaden, a brownfield development in Stockholm, Sweden is employed to analyse these strategies. In undertaking the case study, data was collected through interviews and planning documents. This study found that the inherently high cost of redeveloping brownfield locations inhibits social and income diversity and requires an overt response to mitigate it. Participatory planning offers the possibility of engaging stakeholders who may otherwise be ignored, providing the opportunity to create a more inclusive development. It is also clear that an inclusionary goal must be part of a wider strategy, or is otherwise likely to be ignored.

I en tid där hållbar utveckling nått stor genomslagskraft världen över samtidigt som en allt större kritik växt fram mot hållbarhetsbegreppets potential har syftet med den här uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet är vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hållbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmän definition som är svår att ifrågasätta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har Norra Djurgårdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjänstemän på Stockholms stad, byggherrar och boende i området. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra Djurgårdsstaden både kunnat bekräfta och utmana kritiken mot hållbarhetsbegreppet. Resultaten visar att det inte finns en enhetlig definition av hållbarhet i Norra Djurgårdstaden men att en samsyn kunnat skapas genom en särskild organisation och ett integrerat arbetssätt mellan medverkande aktörer. Trots att arbetet hittills handlat mycket om ekologi och teknik har de boende inte helt glömts bort. Slutligen har uppsatsen även visat på flera utmaningar med att arbeta för hållbarhet inom ramarna för dagens samhällsstruktur vilket de intervjuade är medvetna om men saknar rådighet över.

Idag är vår tid präglad av klimatförändringar, miljöproblem, naturkatastrofer, minskad natur och- ekologiskt mångfald. En stor orsak till dagens miljöproblem är utbredningen av städerna, vilket har lett till att städerna allt oftare utvecklas inom kontexten av ’hållbar utveckling’ för att minska påfrestningar på natur och miljö. Hållbar utveckling samt begreppet hållbarhet syns inom de flesta områden, nivåer och sammanhang i dagens samhälle. Naturen, klimatförändringar och miljöproblem är ständigt närvarande samtidigt som klyftan mellan människa och natur ökar. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden konstruerar begreppet hållbarhet, hur detta begrepp illustreras och definieras samt vilken roll naturen spelar i förhållande till staden och människan utifrån programmet för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid. Frågeställningar som behandlas är; Hur framställs begreppet hållbarhet i Norra Djurgårdsstadens program för hållbar stadsutveckling? Samt; Vilken roll spelar naturen i förhållande till staden och människan utifrån programmet? Det teoretiska ramverket består av teorier samt forskning som rör både hållbarhet som term och dess olika dimensioner. Ramverket rör även hållbarhet och stadsutveckling och som en följd av detta avsnitt, svårigheter med hållbar stadsutveckling. Eftersom hållbarhet inte endast definieras med språklig text utan även med visuell bild eller andra visuella inslag finns ett avsnitt som berör anspelandet på naturen och det naturliga. Den metod som används är multimodal analys eftersom det empiriska materialet innehåller ungefär lika mycket språklig text som visuella bilder eller andra visuella inslag. Valet av metod grundar sig även i det faktum att hållbarhet som begrepp utrycks både i språklig text samt i visuell bild och andra visuella inslag. Studien konstaterar slutligen att fokus ligger på lokala problem som ska lösas lokalt samt bidra till en bättre levnadsstandard för människorna och naturen i Norra Djurgårdsstaden. Vidare visar studien på att hållbarhet utifrån det empiriska materialet framställs i en kontext av teknik, utveckling och modernisering. Begreppet hållbarhet inom kontexten av Norra Djurgårdsstaden är ett otydligt, vagt och ’luddigt’ begrepp, som får olika betydelser beroende på dess sammanhang, avsändare samt mottagare. Även om naturen och det ekologiska perspektivet är i centrum är människan ständigt återkommande och ledande. ’Det hållbara’ är i grund och botten till för människan oavsett i vilken kontext som begreppet kommuniceras.

Stockholm Royal Seaport is one of Europe´s largest urban development projects. The city of Stockholm has ambitious environmental goals and a vision for Stockholm Royal Seaport to develop into a world-class environmental urban district. In order to achieve the aspiring goals, requirements are set in the agreement with property developers with land allocation. The city of Stockholm offers a capacity development programme to assure fulfilling of the requirements and simultaneously educate the property developers. The aim of this thesis is to examine how the requirements and capacity development programme in Norra 2, the third leg in the development of Stockholm Royal Seaport, has contributed to spreading knowledge among property developers. The thesis is limited to investigation energy requirements. With focus on the technical solutions used to obtain a low energy usage and what the developers will carry on to future projects. The analysis indicates that the capacity development programme has a positive effect on the developers´s collaboration to achieve more sustainable buildings. Strict verifying of the requirements has been a contributing factor to the positive results in Stockholm Royal Seaport. Several technical solutions are incorporated in the buildings in order to meet the requirements of energy savings. This leads to advanced systems that are difficult to manage and has beeenan issue fort the developers. Another issue is ambiguous and contradictory requirements that according to the developers has taken a consideralble amount of time and resources to fulfil. Setting requirements is important in developing more sustainable buildings. If demans are not made a lot of companies will chose the cheap and simple way to maximize profits. Continuing setting requirements and having a dialouge between stakeholders in an eraly stage is essential for a continuing sustainable development.

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden. Jag har undersökt hur konceptet hållbara livsstilar definieras, var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, och hur dessa har påverkat den fysiska planeringen av området. Jag har även undersökt konceptet hållbara livsstilar ur ett maktperspektiv. Den teoretiska bakgrunden för examensarbetet är teorier om hållbar utveckling och hållbara livsstilar, samt Foucaults teorier om makt och diskurser. Enligt Foucault så skapar diskurser sanning i form av kunskap, som i sin tur utövar makt med hjälp av denna kunskap.  Resultatet av den empiriska undersökningen är att det inom planeringen för Norra Djurgårdsstaden inte finns en gemensam klar definition för begreppet hållbara livsstilar, och att detta kan bero på att det ännu inte har skapats en tillräckligt stark diskurs. När det gäller var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, så går det att fastställa att det var en person som arbetade starkt med att få med idéerna i planeringen. Man har också använt sig av erfarenheter från stadsdelen Hammarby sjöstad. Huruvida idéerna om hållbara livsstilar har påverkat den fysiska planeringen är svårt att svara på, på grund av bristande underlag, men det är tveksamt om de har haft någon konkret påverkan. Den hypotes som jag har i början av examensarbetet: ”att konceptet hållbara livsstilar är en maktutövning i och med att planerarna utövar makt över människor, och denna makt har sin grund i diskursen om hållbara livsstilar. Denna diskurs påverkar i sin tur den fysiska strukturen, vilken påverkar hur människor lever sina liv”, kan vara sann om man gör antagandet att idéerna verkligen har eller kommer påverka den fysiska planeringen av Norra Djurgårdsstaden. / This is a master thesis in the subject urban and regional planning, and it discusses the concept of sustainable lifestyles. The debate on sustainability is becoming more and more urgent, and how we should live our lives for society to become more sustainable is a key issue in today's research. People's behavior, lifestyle choices, is an important factor of how the individual level can influence the way we influence climate. The new neighborhood Royal Seaport will become one of Stockholm's new environmentally profiled areas, with sustainable lifestyles as one of the focus areas of the environmental programs. The purpose of this thesis is to analyze a part of the planning process for the Royal Seaport. I have studied how the concept of sustainable lifestyles is defined, where the ideas about sustainable lifestyles are coming from, and how these have affected the physical planning of the area. I have also examined the concept of sustainable lifestyles from a power perspective. The theoretical background of the thesis is theories on sustainable development, sustainable lifestyles, and Foucault's theories of power and discourses. According to Foucault, discourses create truth in the form of knowledge, and power is exercised with the help of this knowledge.  The results of this thesis are that in planning for the Royal Seaport, there isn’t a single clear definition of the concept of sustainable lifestyles, and this may be because there has not yet been created a sufficiently strong discourse. Regarding where the ideas of sustainable lifestyles are coming from, it is possible to determine that there was one person who worked strongly to get the ideas into the planning. Also, experiences from the neighborhood Hammarby sjöstad have been used. Whether the ideas of sustainable lifestyles have influenced the physical planning, is difficult to answer, because of lack of evidence, but it is doubtful whether they have had a strong impact. The hypothesis that I have at the beginning of the thesis: "the concept of sustainable lifestyles is an exercise of power because the planners exercise power over people, and this power is rooted in the discourse on sustainable lifestyles. This discourse in turn affects the physical structure, which affects how people live their lives ", can be true only if one makes the assumption that the ideas have actually affected or will affect the planning of the Royal Seaport.

Varje tidsepok har sina ideal för hur städerna ska se ut. I den tid som vi lever i så är fokus på hållbarhet och hur vi kan minska klimatpåverkan, men också livskvaliteten i städerna som har blivit allt mer aktuellt de senaste decennierna (Europeiska Unionen, 1999. 7). Samtidens städer blir allt smartare och vi håller oss uppkopplade med världen omkring oss, givet detta så har en efterfrågan på områden där det går att enkelt ta sig fram via gång eller cykel med närhet till service och bekanta ansikten. Ett möte mellan en livskvalitet och en önskan om gemenskap och platsidentitet har vidare bidragit till det samtida stadsplaneringsidealet 15-minutersstaden (Abdelfattah et al. 2022, 330) Konceptet 15-minutersstaden innebär att människan ska ha tillgång till alla sina basbehov såsom utbildning, arbetsplatser, kultur och handel finns nära till hands inom den angivna tidsramen (Sweco, 2023). Konceptet utvecklades av professor Carlos Moreno och fick dragningskraft under Covid-19 pandemin i och med de mindre krävande transportsträckorna som stadsplaneringsidealet bidrog med (Deloitte, 2023). I denna studie fokuserar vi på att forska kring 5-minutersstaden, som är systerkonceptet till 15-minutersstaden med krav på samma aspekter fast inom en mindre tidsram. Vi har varit nyfikna på detta samtida stadsplaneringsideal, vad detta faktiskt innebär, om det är en trend eller kommer att bestå över tiden samt om det går att implementera på ett svenskt kommunalt stadsbyggnadsprojekt. För att ta reda på detta har vi använt oss av två fall, Ystad Hamnstaden och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Ystad är en mindre kommun i södra Sverige där det i nuläget planeras ett omfattande stadsbyggnadsprojekt. Projektet är det största i modern tid för Ystad kommun, och kommer givet detta att ha en stor inverkan på medborgarnas likväl som stadens framtid. Den planerade stadsdelen har ett havsnära läge med ett kort avstånd till kollektivtrafik såväl som centrum och handel. Utifrån Ystads unika struktur så väcktes idén hos oss om det skulle vara möjligt att implementera den hållbara och eftertraktade 5-minutersstad i projektet Hamnstaden. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsbyggnadsprojekt med fokus på klimatanpassning (Stockholm stad, 2023). Under studiens gång har intervjuer utförts med flera nyckelpersoner både internt i projektet Hamnstaden såsom projektledaren, men också politiker i Samhällsbyggnadsnämnden och Ystad kommuns förvaltningschef. Detta för att få en heltäckande bild över vad det finns för förväntningar på projektet Hamnstaden och huruvida de ser på möjligheten att planera efter 5-minutersstaden. Flertal tjänstemän från stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden  har också blivit intervjuade då de redan är i fas med att planera en 5-minutersstad. Dessa intervjuer har gett oss mer insikt i vilka aspekter och kriterier som är viktiga för att lyckas driva igenom ett sådant koncept. Utöver intervjuer har information från öppna såväl som slutna källor samlats in, vilket har varit utmanande eftersom 5-minutersstaden är ett samtida fenomen, och därför inte har hunnit forskas kring i samma omfattning som andra ämnen. Slutligen utfördes en platsanalys för att få vetskap gällande avstånden mellan den blivande Hamnstaden och de mänskliga basbehoven som kollektivtrafik, handel, utbildning och kultur. Detta var också väsentligt för att få en känsla för de rumsliga dimensionerna på platsen eftersom 5-minutersstaden ställer krav på småskalighet och mänskliga mått.

Dagsljus är viktigt för människors välmående. Eftersom välmående hos människor kopplas till den sociala hållbarheten i ett samhälle påverkar dagsljusinsläpp i byggnader även den sociala hållbarheten. Idag är dagsljusinsläpp lågt prioriterat i både detaljplanearbetet och projekteringen av flerbostadshus. Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer höga krav på hållbarhet i området. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dagsljushanteringen under projekteringen av ett flerbostadshus påverkats av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav. Denna fallstudie jämförs med två andra byggnader i Stockholm som inte har direkta krav på hållbarhet. Jämförelsen grundas på intervjuer, simuleringar utförda i Daylight Visualizer och manuella beräkningar av dagsljusinsläpp. Resultaten kopplas i analysen samman med de dagsljuskrav som ställts på respektive projektering. Kraven som undersökts är de som ställs av BBR och Miljöbyggnad. Resultaten visar att dagsljusinsläppet är större i byggnaden med miljöcertifieringskrav samt att solvärmelasterna är lägre i byggnaderna utan. Arkitekter uppfattar dagsljuskraven som svåra att uppnå och att det största hindret för det är förtätning. Hanteringen av dagsljus skiljer sig åt från projekt till projekt men generellt kan det fastslås att den är tidskrävande och därför prioriteras lågt. Arkitekter efterfrågar mer lätthanterliga verktyg. Förutsättningarna för dagsljusinsläpp beror till stor del på detaljplaners utformning och större hänsyn till dagsljus bör tas vid framtagning av detaljplaner. / Natural daylight is important for our wellbeing and therefore the social sustainability of our community. Daylight today carries a low priority in the development of local plans and in the planning of residential housing. There are high demands on the sustainability in the urban planning project Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The purpose of this thesis is to analyze how architects manage daylight distribution in the planning of a residential house regarding the high demands on sustainability in Norra Djurgårdsstaden. The case study is compared to two other buildings that have no demands on sustainability regarding daylight. The analysis builds on a series of interviews, daylight simulations in Daylight Visualizer and manual calculations of daylight. The results are connected with the different demands set on each project. Those demands are BBR and Miljöbyggnad. The results show that the daylight distribution is larger in the building that has a demand for an environmental certification and that solar thermal loads are lower in those building that do not have these demands. Architects acknowledge that daylight requirements are hard to achieve. They find the biggest complication to be the urbanization of cities. Management of daylight varies from project to project but is generally seen as time consuming. There is a demand for easier tools to meet up with today’s requirements. Local plans affect the possibilities to achieve the daylight requirements. Daylight needs to be considered more in the development of these plans.