No description available.

This paper examines the different components and usage of today’s urban public spaces. During the process I have used three different methods. First I made some studies of how public spaces have been used from a historical perspective. The aim was to get a better, broader understanding of the basics. Then, to examine the usage of a public space, Uppsala Central Railroad Station was chosen as the specific area of interest. The railroad station has then been observed and the result thoroughly analysed. The study has then been complemented by quantitative interviews with three key individuals that has been, or are active in the shaping of Uppsala Central Station as a public space.By doing this research of this public space I ́ve come to the conclusion that public spaces are full of complexity and that its formations can vary in many different ways. When studying Uppsala Central Railroad Station I ́ve come to the conclusion that it is a public space with many different usages and components such as a place for commerce, integration and a foundation for expressing democracy. A major conclusion from the study is that to keep a public space open to use from all different aspects, it takes common planning and corporation from all involved parties from the very beginning when planning and constructing a public space.

Syftet med denna uppsats är undersöka om och i så fall hur demokratiska värden kommer till utryck i debatten kring storregionfrågan på den regionala nivån, jämföra skillnader och likheter i debatten i två län för att skapa en bredare bild om hur demokrati diskuteras samt redogöra för vilka politiska frågor som återfinns i debatten. Detta för att utmana idén om demokratins roll i den nya regionalismen.Studien som har genomförts använder sig av en kvalitativ textanalys för att kunna besvara syftet och det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien består av drivkrafter bakom ny regionalism samt demokratiska värden. Analysen har gjorts utifrån tidningsartiklar från Hallands och Dalarnas län. Först presenteras vilka politiska frågor som kunnat noteras i de två regionala debatterna. Därefter analyseras vilka demokratiska värden som har framkommit i debatten och i de politiska frågor som diskuterats. Avslutningsvis sammanfattas analysen i en diskussion där likheter och skillnader av debatterna i de två länen diskuterades.Resultatet av studien visar att det framförallt finns nio olika politiska frågor som diskuterats i de två länen. Dessa är demokrati, identitet, sjukvård, effektivitet, storlek, utmaningar, utveckling, ekonomi och infrastruktur. Det framgår också att demokrati är en av de politiska frågorna som diskuterats och diskuteras allra mest i båda länen samt att det går att utläsa demokratiska värden såsom ansvarsutkrävande, deltagande, inflytande och politisk jämlikhet i de andra kategorierna. Den främsta likheten mellan de två länen är att funnits en tyngdpunkt mot demokrati och demokratiska värden som debatterats mycket, medan den största skillnaden var i vilka politiska frågor som diskuterats och hur . I slutändan pekar denna studie på att demokrati inom storregionerna varit föremål för omfattande diskutionerpå regional nivå trots tidigare forsknings mening att demokratins roll i frågan är liten. Det är tydligt att det fortfarande finns en oro kring hur demokratin kommer påverkas av de nya regionerna och frågan ska inte undervärderas.

Denna uppsats ämnar undersöka hur en demokratisk diskurs kan konstrueras för att bättre förstå demokrati och rättigheter som en social konstruktion. Den gör det genom att undersöka rösträttskampen i Sverige 1904-1917 mediala diskurs. Som teori används Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus begreppsapparat, för att bättre kunna fånga hur mening fixeras i en diskurs och således förstå demokrati ur sin tids perspektiv. Resultatet är att sju meningsfixerande narrativ har kunnat beläggas. Slutsatser har kunnat dras är att meningsskapandet för demokrati och rösträtt dels tog fasta vid individerna, demokratins externa effekter och interna värde. Vidare kan det fastslås att rösträtten aldrig fick en riktigt fixerad mening, utan att det rådde konstant konkurrens om dess mening.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden? Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?   Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.

Denna studie undersöker globaliseringens påverkan på demokratins utveckling i Gambia utifrån tre olika dimensioner; ekonomisk, politisk, och social globalisering. Till skillnad från andra västafrikanska länder har Gambias demokrati utvecklats negativt till autokrati, trots globalisering. Genom sökning av historiska händelser syftar uppsatsen till att förstå hur demokratiska förändringar i politiska rättigheter och civil frihet är kopplade till de tre dimensionerna av globalisering. Resultaten visar ett komplicerat förhållande mellan globalisering och demokrati. Den ekonomiska globaliseringen inverkar både positivt och negativt, beroende på landets ekonomiska stabilitet och hur regimen agerar med korruption eller retorik mot utländskt inflytande. Den politiska och sociala globaliseringen har en stark indirekt och negativ inverkan, trots att krafterna är positiva genom internationella organisationers och länders krav samt den idéspridning som sker genom befolkningens internationella kontakter. Den negativa inverkan består av regimens reaktioner mot dessa positiva krafter i form av politiska och civila inskränkningar. Mot slutet av den analyserade tidsperioden blir regimen alltmer desperat genom auktoritära metoder men den förlorar också alltmer kontroll. Det förefaller som den grundläggande effekten av globalisering ändå till sist har en positiv inverkan genom att regimen förefaller upplösas.

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.

Teodor Holmberg was a Swedish author, political opinion-shaper and political debater who were active during the late 19th century and the early 20th century. The Swedish political party Sweden Democrats emphasizes Holmberg as an important ideological source of inspi­ration in their policy program. In a few books and articles, Holmberg is presented as one of the few conservative debaters who were a supporter of democracy and who advocated the introduction of universal suffrage for both men and women during the Swedish democratiza­tion process in the early 1900s. In articles and previous research, there are conflicting opin­ions about Holmberg’s ideological approach to democracy, universal suffrage and parliamentarianism. The aim of this thesis is to analyze Holmberg’s ideological approach to the universal suffrage, parliamentarianism and conception of democracy during the Swedish de­mo­crat­ization process 1906-1925. The result show that Holmberg advocated the intro­duction of universal suffrage for both men and women during the democratization process, and also had a positive attitude towards citizens participation in the governance of the nation. Holm­berg’s ideological position is influenced by both a nationalist idea of the rights and free­doms of national citizenship, and a traditionalist conservative view of the popular self-govern­ment as a Swedish governmental tradition. Holmberg’s conception of democracy is also based on both a nationalist and a pragmatic conservative view, and means that all citizen and social classes have the same right to participate in the governance of the nation. Holmberg’s view on governance can be described as a popular self-government in which all the people in the na­tion are striving together to cater for the nation’s welfare and interests. Holmberg’s conception of democracy implies a resistance to the majority principle and parliamentarianism. Holmberg’s advocacy of universal suffrage and positive view of the citizens’ political partici­pation is very radical and different compared to the dominant view within the Swedish right wing. In contrast, Holmberg’s opposition to parliamentarianism and strong defence of the Swedish king’s political power is consistent with the dominant view within the Swedish right wing.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolans verksamhet, sett ur pedagogers perspektiv. I fokus står möjligheter såväl som hinder. Avsikten med studien är att bidra med ett diskussionsunderlag om hur förskolans demokratiuppdrag gällande barns inflytande kommer till uttryck i verksamheten. För att nå syftet används följande frågeställningar: - I vilka sammanhang upplever pedagogerna att barn får möjlighet till inflytande? - Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna finns med att ge barn inflytande? - Vilka pedagogiska förmågor beskrivs vara av värde för att barns inflytande ska kunna komma till uttryck? Studien har en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på fyra olika förskolor. Teorier som använts för att analysera resultatet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och det centrala begreppet den proximala utvecklingszonen samt Bubers relationsteori och begreppen omfattning, acceptans och konfirmering. Resultatet pekar på att barn ges inflytande i förskolan i olika sammanhang, så som i projektarbete, lek och utformandet av den fysiska miljön. Resultatet visar också att pedagogers olika förhållningssätt och barngruppens storlek kan upplevas som hinder för att kunna ge barn inflytande. Möjligheter med barns inflytande som framkommer i resultatet är att barns lärande gynnas och att deras självkänsla ökar, samt att pedagogers arbetsglädje ökar. I resultatet framträder även olika pedagogiska förmågor som är av värde i sammanhanget, så som att lyssna, observera och vara trygg i sin ledarroll.

Partiets namn var fram till 1990 Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Denna bakgrund har påverkat andra partiers syn på arenan runt och inom Vänsterpartiet vilket innebär att deras demokratisyn har ifrågasatts. När frågan om demokrati kommer på tal, så skapades ett intresse hos oss som uppsatsskribenter hur idéer om demokrati inom Vänsterpartiet kan beskrivas. Då partiet genom tiderna hävdat att de är goda demokrater, men med ett fördjupat innehåll. Denna uppsats vetenskapliga bidrag är att svara på frågan om Vänsterpartiet kan tillskrivas en innehållslig demokratiuppfattning år 2014, denna fråga är extra intressant då en innehållslig demokratisk agenda ibland likställs med en odemokratisk agenda. Med en beskrivande textanalys och Dahls kriterier om polyarki som utgångspunkt analyseras materialet för att söka svar på huruvida Vänsterpartiet, Ung vänster och Vänsterns studentförbund nöjer sig med och/eller utvecklar den proceduriella demokratin. Slutsatsen i detta arbete är att Vänsterpartiet, Ung vänster och Vänsterns studentförbund förhåller sig positiva till Dahls polyarki även om det är i olika grad, det som kan ses som gemensam nämnare är att alla vill utveckla det proceduriella som Dahl förespråkar. Med detta sagt så ser vi att en vidare innehållslig demokratiuppfattning företräds inom Vänsterpartiet, Ung vänster och Vänsterns studentförbund.