No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa. Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?   Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.   Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.   Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.

Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området. Betygens olika funktioner diskuterades bland annat och i arbetet framgick att betygssättning och bedömning var komplexa frågor som bland annat innebar etiska ställningstaganden. Ett problem som behandlades var att betyg inte alltid sattes på samma premisser – alltså inte alltid var likvärdiga och rättvisa och en av förklaringarna till det var att direktiv och mål för betygsättning var subjektiva och odetaljerade. Studien visade att lärarna i vissa fall gav svar som var motsägelsefulla och inte helt rationella och de konflikterna kom att ligga till grund för de spänningsfält som utgjorde det tredje och sista steget i tolkningsprocessen. Förklaringar till motsägelserna var bland annat de otydliga direktiven, svårigheterna med att samla en helhetlig bedömning i ett enda betyg och att bortse från känslomässiga aspekter i samband med betygssättningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i årskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolämnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare är examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lära sig de olika ämnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lära sig. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, där vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med ämnet bild enligt eleverna är att ha roligt i skolan, göra något icke teoretiskt samt att bild som skolämne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med ämnet engelska är enligt eleverna att kunna kommunicera med andra. Matematik är främst till för att klara av sin privata ekonomi. Detta är även den framtida nyttan av ämnet. Svenska anser de vara till för att kunna kommunicera, även i ett framtidsperspektiv. Eleverna motiveras av en rad olika aspekter: läraren, nöje i ämnet, att få uttrycka sig, att lära sig för att bli bättre på något, samt av betyg. Angående betyg är det först och främst informationsaspekten av betyg som är viktig för eleverna. De säger sig dock anstränga sig mer på grund av dem.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar: • Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)? • Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband? Metod Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform. Resultat Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram. Slutsats Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsättning samt att ta reda på hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgång från gymnasiet för årskullen 2008-2011 på den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jämförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jämförelsetal vid avgång 2011 har diagram över procentuell fördelning av jämförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielärare samt tre elever i årskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns någon nedskriven bedömningspolicy på den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utsträckning är upp till varje enskild lärare att hitta sätt att förklara bedömning och betygssättning för eleverna. De intervjuade lärarna hade olika strategier för att nå förståelse hos elever för bedömning och betygssättning. Resultaten av studien indikerar bland annat en fortsatt trend på det estetiska programmet av att höja sina betyg under de tre åren samtidigt som 17,3 % av eleverna på detta program ut med samlat betygsdokument 2011, ej behöriga att söka vidare till universitet eller högskola. 7,75 % av eleverna på naturvetenskapligt program går ut med samlat betygsdokument 2011 vilket är en liten bättring från 2003 då 12,9 % gick ut ej behöriga att söka vidare. Motsvarande resultat för eleverna på samhällsprogrammet är 6,84 % ej behöriga att söka vidare från årskullen 2011 jämfört med 8,84 % ej behöriga året 2003. En slutsats som kan dras av studien är att en betydande andel elever hoppar av gymnasiet eller går ut med samlat betygsdokument 2011 samt att bilden skolledare, lärare och elever har av bedömning i allmänhet och vilken bedömning som sker på den aktuella skolan i synnerhet skiljer sig åt.

Syftet med vår undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som påverkade elevers möjligheter att nå kursmålen i idrott och hälsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmål, betygsättning och undervisning i idrott och hälsa på grundskolan. Frågeställningarna gällde: 1. Vad som utmärker en skola med en hög andel godkända elever i ämnet idrott och hälsa med avseende på betygskrav, undervisningens innehåll och lärmiljö? 2. Vad kännetecknar en skola där flickor i minst lika hög grad som pojkar når betyget Godkänd i idrott och hälsa? 3. Vilka mål är vanligast att elever inte uppnår, bland de elever som inte blir godkända i ämnet idrott och hälsa? Undersökningen som omfattade 428 elevenkäter, nio lärarintervjuer samt granskning av betygsjournaler genomfördes vid fem grundskolor. Resultatet visade att en variationsrik undervisning och en positiv och stödjande lärmiljö var viktiga faktorer för att skolan ska få en hög andel godkända elever. För flickorna var gemenskapen, att undervisningssituationen blev betydelsefull ur ett socialt perspektiv, viktig. Kulturella och religiösa orsaker gjorde deltagandet svårt för vissa flickor. För låg aktiv närvaro var den enda orsaken till uteblivet betyg. Godkändnivån i betyget idrott och hälsa har därmed i praktiken blivit ett ordningsbetyg

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angående skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pågick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frågeställning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklärare valde jag att precisera frågeställningen gällande matematik.   Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lärare och elever själva kan ha i åtanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd tråd genom skolans stadier, att lärare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse. Skolverket menar att en bidragande faktor till sjunkande betyg är decentraliseringen som genomfördes under början av 1990-talet. Efter decentraliseringens införande sjönk lärartätheten vilket har inneburit att lärarnas arbetsuppgift växt och att elevernas genomsnittliga tid per lärare minskat. Mina resultat kan vara effekter av större politiska beslut vilket diskuteras i slutet av arbetet.   I studien framkommer även att merparten av eleverna menar att de blir glada och nöjda av höga matematikbetyg. De redogör även för att de vet vad som krävs av dem för att få ett bra matematikbetyg. Trots det sjunker matematikbetyget i de nationella och internationella mätningarna. Genom att ägna mera tid åt en ökad varierad matematikundervisning i skolan kan elevernas motivation för ämnet öka. En ökning av tiden som eleverna lägger på läxläsning kan också vara en väg till att svenska grundskoleelevers matematikresultat förbättras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare beskriver att de betygsätter sina elever, samt hur de resonerar kring bedömning av eleverna. Uppsatsen har även som syfte att undersöka hur elever upplever att lärare resonerar vid betygsättning av dem. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie som baserats på sex stycken intervjuer genomförda med lärare och 51 enkäter besvarade av elever. Anledningen till att vi valde att behandla detta ämnesområde är för att vi ansåg att det fanns en komplexitet i bedömningen och betygsättningen då ämnet består av både praktiska och teoretiska moment. Sammanfattningsvis visar vår studie att lärarna anser att betygkriterierna är otydliga och därmed öppna för olika tolkningar. I enkätresultatet framgår att eleverna inte sätter ämnet i relation till att uppnå något särskilt kunskapsmässigt för betyget godkänt. Alla elever verkar även kunna uppnå ett godkänt betyg om man är närvarande och gör sitt bästa, vilket i viss mån överenstämmer med lärarnas svar. Däremot lägger lärarna ett stort fokus på att eleven  ska uppnå färdighetsmässiga mål för just MVG.

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen är att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten åsyftas parametrar såsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de båda undervisningsformerna. Studien bygger på fyra frågeställningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmänna uppfattningen råder på skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. Fortsättningsvis behandlas även påverkan på klassrumsklimatet samt betygen.   Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett fastställt intervjuschema. Detta för att erhålla ett konkret svarsunderlag men samtidigt öppna för ett friare resonemang för informanterna. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med idrottslärare på tre olika högstadieskolor. Den intervjuade informantgruppen bestod av tre män och två kvinnor. Vår ursprungliga tanke var dock att det skulle vara jämnt fördelat ur könssynpunkt, men en kvinnlig lärare valde att avböja.   Resultatet av studien påvisar att de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den könsintegrerade undervisningsformen är att föredra, men att det inte är så enkelt som att  bara dela in grupper efter kön. Det är snarare så att nivågruppering är den mest effektiva undervisningsmetoden.