De nombreux projets de numérisation sont actuellement menés en France et en Europe pour sauvegarder le contenu de dizaines de milliers de documents anciens. Les images de ces documents sont utilisées par les historiens pour identifier l'historique des livres. Cette thèse s'inscrit dans le projet Navidomass (ANR-06-MDCA-012) qui a pour but de valoriser le patrimoine écrit français de la Renaissance, en proposant d'identifier ses images pour les indexer. Dans le cadre de cette thèse, nous nous sommes particulièrement intéressés aux images graphiques. Ces documents,qui sont apparus avec le début de l'imprimerie, sont composées d'images complexes puisque composées de différentes couches d'informations (images de traits).Afin de répondre à ce problème, nous proposons un modèle ontologique d'analyse complexe d'images de documents anciens. Ce modèle permet d'intégrer dans une même base les connaissances propres aux historiens, et les connaissances extraites par des traitements d'images. De par la nature complexe de ces images, les méthodes habituelles d'analyse d'images et d'extraction automatique de connaissances sont inopérantes. Nous proposons donc une nouvelle approche d'analyse des images de documents anciens qui permet de les caractériser à partir de leurs spécificités. Cette approche commence par simplifier les images en les séparant en différentes couches d'informations (formes et traits). Puis, pour chaque couche, nous venons extraire des motifs utilisés pour décrire les images. Ainsi, les images sont caractérisées à l'aide de sacs de motifs fréquents, et de sacs de traits. Pour ces deux couches d'informations, nous venons également extraire des graphes de régions qui permettent d'extraire une connaissance structurelle des images. La complexification de ces deux descriptions est insérée dans la base de connaissances, pour permettre des requêtes complexes. Le but de cette base est de proposer à l'utilisateur de rechercher une image en indiquant soit un exemple d'images recherchées, soit des éléments caractéristiques des images.

Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country’s majority language. These students’ possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents.   The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language. The comparison also app­lies to the requirements that each country has for the students who are looking to the Swedish upper secondary school, and its counterpart in Norway, “den videre­gående skolen”.   It is possible to see some similarities in the design of the governing documents and the school as an institution. However, there are some differences in the content of teaching and the document that governs this. The Norwegian school and Norwegian governing documents put more focus on the Norwegian language, while the Swedish school system and Swedish governing documents have a more generous attitude towards the native language. / Många elever i svenska och norska grundskolan har inte behörighet att söka till vidare utbildning. Det är en stor andel av dessa elever som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk. Dessa elevers möjligheter till en rättvis och likvärdig utbildning finns reglerade i ländernas lagar och regler för skolverksamheten, de så kallade styr­doku­menten.   Syftet med denna undersökning är att jämföra norska och svenska styrdokument an­gående undervisningen för elever som har annat modersmål. Jämförelsen gäller även vilka krav respektive land har för de elever som söker till den svenska gymnasie­skolan, och dess motsvarighet i Norge, ”den videregående skolen”.   Det går att se vissa likheter i utformningen av styrdokumenten och grundskolan som in­stitution. Däremot finns en del skillnader när det gäller innehållet i undervisningen och de dokument som styr denna. Den norska skolan och de norska styrdokumenten lägger mera fokus på det norska språket, medan den svenska skolan och de svenska styr­dokumenten har en generösare attityd till modersmålet.

Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal läroböcker och lärare valt att belysa Sveriges nationella minoritetsspråk i Svenska B på gymnasiet. Jag har analyserat fem läroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter år 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetsspråken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar på vilka minoritetsspråken är och vilka rättigheter de sedan 2000 erhållit. I tre av de analyserade böckerna nämns den historiska aspekten men informationen är ofta tagen ur sin kontext. Till studien intervjuades också tre verksamma gymnasielärare i svenska med avsikten att ta reda hur de tolkar minoritetsspråkens roll i Svenska B. Resultatet visade att samtliga informanter gav minoritetsspråken mycket lite och ibland inget utrymme i Svenska B. Sammanfattningsvis kan sägas att minoritetsspråken varken i den analyserade litteraturen eller av de intervjuade lärarna gavs vidare stort utrymme. / This is a qualitative essay in order to study how a number of textbooks and teachers illuminate Sweden’s national minority languages in the B-course in Swedish, in the upper secondary school. Five Swedish textbooks, published after year 2000 has been analysed which showed that all books except one gave the minority languages little room and that the information in the majority of textbooks was focused on which languages that are the minority languages and the rights they have received. In three books of five, the historical aspect is mentioned but it is often taken out of its context. For the study I also interviewed three active Swedish teachers with the intention to find out there view on the minority languages role in the Swedish b-course. The result showed that all teachers gave the minority languages very little or sometimes no space at all.

Many researches have been done about the difficulties in teaching children with disabilities and like in this case dyslexia, which is the disability my essay is focused on. Earlier researches have investigated how and what teachers do practically when they have pupils with dyslexia and what help they have in their work. I wanted to investigate how the theories in National Compulsory School Curriculum (Lpo94) and about inclusive education in relation to the actual work in one Swedish school. My essay, with help of other research, has taken the expression “school for all” and it’s meaning to what is possible to do in a real life work situation, with the assignments that schools have in Lpo94. The result from my research on this Swedish school in Stockholm region is that they have a somewhat impossible goal to achieve, if the School system wants to be a “school for all” and at the same time fulfil their obligations in Lpo94 about an inclusive education and at the same time notice and offer alternative education to the ordinary if necessary.

No description available.

This thesis analyzes a crucial period in the relations between the Federal Republic of Germany and the United States of America, through the use of US government internal documents. Willy Brandt brought forth a new vision of Ostpolitik that was starkly different from policies that the US had dealt with before, subsequently leaving the Nixon Administration largely unsure of how to react. The change in FRG economic positioning vis-à-vis the United States, and catalyst political events in the 1960’s, created the impetus for Brandt’s vision of OStpolitik, which culminated in the interim West German control of the Western Alliance’s Eastern Politics.

Abstract The purpose of this survey is to examine how educators work with reading- and writing-skills in preschool with six year old children. I want to examine if the new curriculum, Lgr11, has affected the school teachers in their teaching of reading- and writing and if their work has changed through the years. Using a qualitative study, five preschool-teachers, working in preschool for several years, were interviewed to be heard of their thoughts about this topic. The survey shows that preschool-teachers are more familiar with the curriculum of today, in relation to previous curriculums. Much because of that the new one is more addressed to preschool compared with earlier curriculums but also that the teachers in an easier way can see the pupils’ way to knowledge. The preschools in the survey also work more and more similar to grade one. The difference is that the school uses more books and materials and that the preschool emphasis the importance of early childhood education in their business and that preschool teaches more knowledge about drama, music and the children play. A current question is how preschool and grade one can cooperate so that all pupils can develop their reading- and writing-skills as good as possible. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärningen i förskoleklass. Jag vill undersöka om den nya läroplanen, Lgr11 (läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011), påverkat personalen i läs – och skrivundervisningen och om pedagogernas arbete förändrats under årens lopp. Med hjälp av en kvalitativ studie är fem förskollärare som arbetat under många år i förskoleklass intervjuade, för att få höra deras tankar om detta. Undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna i förskoleklass är mer insatta i den läroplan vi har idag i förhållande till de läroplaner vi haft tidigare. Mycket därför att den riktar sig mer till förskoleklass i jämförelse med tidigare läroplaner men också för att man kan se de kunskapskrav som eleverna ska nå på ett tydligare sätt än förut. Dessutom arbetar förskoleklasserna i studien alltmer liknande årskurs ett. Enligt de intervjuade lärarna är skillnaden att man i skolan använder sig av mer böcker och material och att förskoleklassen betonar vikten av förskolepedagogiken i sin verksamhet och tycker sig lära ut kunskap mer med hjälp av drama, musik och lek. En fråga som blir aktuell är hur förskoleklass och årskurs ett ska kunna samarbeta för att alla elevers fortsatta läs- och skrivutveckling ska bli så optimal som möjligt.

Today, the average computer user has undoubtedly encountered the PDF format while handling electronic documents. Due to its wide-spread popularity and feature richness, PDF documents are commonly utilized by attackers in order to infect systems with malware. This thesis will present The Extendable Guideline for Analysing Malicious PDF Documents. This work will establish the foundation of the guideline and populate it with a part of the analysis process. The guideline relies on earlier published material in the topic. It is a practical guideline that is followed by the use of a flowchart and can be utilized by an analyst in order to determine if a PDF document is malicious or not. It provides technical background information, suitable analysis techniques, and tools. The guideline structure was developed by using sequential thinking in combination with the divide and conquer paradigm. The thesis will also elucidate commonly applied techniques that are used by malicious PDF authors in order to infect systems, evade detection, and distribute their malicious documents. A commonly utilized function in PDF documents are the JavaScript feature. There are a wide range of other features that are targeted by malicious PDF authors, but they are more rarely encountered. PDF documents are often distributed by attackers by sending them as an attachment in an email, or storing the document on a web server.

La tesi presenta la gènesi, formació, trajectòria i vicissituds del Museu Diocesà de Lleida a través de la figura del seu fundador, el que fou bisbe de Lleida Josep Meseguer i Costa (1890-1905) i dels seus successors en la mitra. Amb la documentació aportada, la tesi pretén demostrar la legitimitat de la col·lecció i la propietat de les obres per par del bisbat de Lleida.

La tecnología actual de los almacenes de datos y las técnicas OLAP permite a las organizaciones analizar los datos estructurados que éstas recopilan en sus bases de datos. Las circunstancias que rodean a estos datos aparecen descritas en documentos, típicamente ricos en texto. Esta información sobre el contexto de los datos registrados el almacén es muy valiosa, ya que nos permite interpretar el resultado obtenido en análisis históricos. Por ejemplo, la crisis financiera relatada una revista digital sobre economía podría explicar una caída de las ventas en una determinada región. Sin embargo, no es posible explotar esta información contextual utilizando directamente las herramientas OLAP tradicionales. La principal causa es la naturaleza no-estructurada, rica en texto, de los documentos que recogen dicha información. Esta tesis presenta el almacén contextualizado: un nuevo tipo de sistema de apoyo a la decisión que combina las tecnologías de los almacenes de datos y los sistemas de recuperación de la información para integrar las fuentes de información estructurada y de documentos de una organización, y analizar estos datos bajo distintos contextos.