On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo. The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4’s Kalla fakta, and how it affected people’s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods. One qualitative content analysis where the outcome has been developed by analyzing articles and television clips in four news media in Sweden and one quantitative survey in the form of a questionnaire study to investigate the confidence of the Zoo. Our main theories are the agenda setting theory, the principle of symmetry and Thompson theory of what a scandal is. Our theses are: How did Parken Zoo manage media after the examination of TV4’s Kalla fakta? How did this affect people’s confidence in the Zoo? The revelation by Kalla fakta and Parken Zoo's media management both created a temporary loss of confidence for the Zoo in the public opinion. This loss of confidence may be rebuilt in the next few years on condition that Parken Zoo play their cards right.

Titel: En analys av samspelet inom säljcoaching ur ett företagsekonomiskt perspektiv Nivå: C-uppsats i Företagsekonomi Författare: Andreas Dahlström & Lars Steneryd Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2013-06 Syfte: Säljcoaching är idag ett välkänt begrepp och ett viktigt verktyg som finns tillgängligt för att förbättra försäljningsprestationer, maximera produktivitet och uppnå ökad lönsamhet för företag. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa samspelet mellan säljcoachen och personen som blir säljcoachad med avseende på de tre säljcoachingkonstruktionerna - feedback, coachen som en förebild och ömsesidigt förtroende och respekt mellan dessa parter. Metod: En kvalitativ deduktiv metod med ett hermeneutiskt synsätt där analys av empirisk data sammankopplat med teori ska skapa förutsättningar för förståelse av samspelet inom säljcoaching. Empirisk data insamlas med hjälp av sju intervjuer som genomförts med ett företag som arbetar med att sälja tjänster, fastighets-förmedlingsföretaget Fastighetsbyrån. Sedan data insamlats och transkriberats, har en passande kvalitativ analysmetod utvalts med utgångspunkt av syftet. Resultat och slutsats: Studien visar att feedback behöver framföras på rätt sätt, rätt frekvens (hur ofta feedback ges), vid rätt tillfälle och av rätt person, oavsett om det avser feedback för att förhöja en prestation (positiv feedback) eller för att ändra ett beteende (negativ feedback). Vikten av att lyssna innan sändning av feedback har uteslutande framkommit i studien, såväl som ett öppet sinne för olika personlighetstyper och preferenser. Sammanfattningsvis framgick det i studien att en säljcoach bör utgå från ett anpassningsbart tillvägagångssätt för att möta olika personlighetstyper i en säljcoachingprocess, då det som funkar för den ena likväl kan hämma den andra. Förslag till fortsatt forskning: Forskningsområdet kan utökas till att vända sig till flera olika företag inom samma bransch, då detta skulle kunna skapa en övergripande bild för säljcoaching inom en hel bransch. Att vidare belysa samspelet med inriktning mot flera branscher med företag som säljer tjänster tror vi ytterligare skulle kunna öka förståelsen för hur säljcoaching kan bedrivas.Ytterligare förslag till vidare forskning är en studie kring hur företag använder sig av selektiv säljcoaching – fokus på personer som kräver mer andel säljcoaching än andra i samma företag. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med ökad kunskap och förståelse om det samspel som finns inom verktyget säljcoaching. Vår förhoppning är att säljcoacher och försäljare inom olika branscher ska kunna ta del av studien för att bättre kunna utnyttja förmågan som försäljare inom ett företag har. / Title: An analysis of the interaction of sales coaching from a business administrative perspective Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Dahlström & Lars Steneryd Supervisor: Lars-Johan Åge Date: 2013-06 Aim: Sales coaching is today a well-known concept and an important tool available when it comes to improving sales performance, maximizing productivity and accomplishing increased profitability. This paper aims to illuminatethe interaction between the sales coach and the person who gets sales coachedwith regard of the three constructs of sales coaching – feedback, the coach as a role-model and trust. Method: A qualitative deductive method with a hermeneutic approach where analysis of empirical data is interlocked with theory and aims to create prerequisites for understanding the interaction of sales coaching. Empirical data is collected with the help of seven interviews which has been performed with assistance from a company that are selling services, the real estate agency Fastighetsbyrån.After the data has been collected and transcribed, a fitting method of analysis has been chosen on the basis of the aim of our paper. Results and conclusions: The study shows that feedback need the right presentation, right frequency (how often it is given), at the right moment and by the right person, regardless if the feedback pertains to heighten an achievement (positive feedback) or to change a behaviour (negative feedback). The importance of listening before sending feedback is exclusive for this study, as well as an open mind for different personalities and preferences.In summary, the paper suggests that a sales coach should presuppose an adaptive approach to encounter different personalities in a sales coaching process, since the things that works for one human being could hamper another. Suggestions for future research: The area of research can be expanded to applicate a larger number of companies in the same line of business, since this could create a general picture of sales coaching within a whole line of business. To further illuminate the interaction with the focus of different line of business with companies that sell services, could add further understanding of how sales coaching can be conducted. Another suggestion for future research is a study that focuses on companies that use selective sales coaching – focus on salespeople who need a bigger share of sales coaching than others in the same company. Contribution of the thesis: The paper contributes with additional knowledge and understanding of the interaction within the tool of sales coaching. Our hope is that sales coaches and salespeople within different line of business will be able to take part of the paper, to better utilize the ability of salespeople within a company.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen. (Rohrbeck & Heinrich 2006) I detta arbete studeras samverkan mellan högskola och näringsliv genom en kvalitativ studie. Skapandet och utvecklandet av framgångsrika relationer kräver förtroende och engagemang, vilket har gjort att vi i detta arbetetar upp teorier inom relationsmarknadsföring och samverkan.Med Högskolan Väst som fallstudie vill vi skapa förståelse för hur näringslivet ser på samarbetssituationen, vilket leder oss fram till vår forskningsfråga: Vad ser näringslivet för motiv och hinder vid samverkan med högskolor/ universitet? För att söka svaret på denna frågahar vi valt att fokusera på KMV modellen (KeyMediatingVariable). Denna modell tar upp de ingående faktorerna som påverkar en relation varav vi väljer att fokusera på tre av dem; kommunikation, förtroende och engagemang. Ytterligare teorier om uppbyggnaden av relationer, värdeskapande utbyten, lojalitet samt motiv och hinder för samverkan mellan högskola och näringsliv ligger till grund för vårt arbete. Samarbetet mellan Högskolan Väst och dess samarbetspartners ses ur näringslivets perspektiv fungera relativt väl. Värdet av samverkan är stort och det arbete som läggs ner anses betydelsefullt. Noterbart är att samtliga informanter anser att förbättringar rörande samarbetet kan göras och många av dem tror att det finns naturliga spänningar i luften då verksamheter från två skilda världar (akademi och praktik) samverkar. Hinder som uppstår beroende på att det råder bristande kunskap om varandra tros enligt informanterna kunna avhjälpas genom bättre organisation ochledning. Övriga hinder som språk och olika tidshorisonter var framhävande under intervjuerna. Motiven till att samverka med högskolan var ur näringslivet perspektiv främst student- och forskningsprojekt, kompetensutveckling för företaget, underlätta rekrytering samt hjälpa till i förbättring av högskolans konkurrenskraft, rykte och status. Genom att analysera KMV modellen om kommunikation, förtroende och engagemang har vi dragit slutsatsen att förtroende inte är direkt kopplat till engagemang som teorin konstaterar. I vårt arbete är snarare kommunikation direkt kopplat till engagemang vilket gör att vi bortser från förtroendets roll i KMV modellen. Alla informanter hade förtroende för Högskolan Väst samtidigt som de ansåg kommunikationen och engagemanget vara bristfälligt. Detta säger emot vår teori som hävdar att bra kommunikation bidrar till förtroende vilket i sin tur resulterar i ett starkt engagemang.

Syfte: Förtroende är något som stärker och påverkar kvalitén i det vi gör både på det privata och professionella planet: Hur skapas ett förtroende i en relation mellan fastighetsmäklare och kund i en bostadsaffär? Syftet med denna uppsats är att komma fram till vad som är viktigt för att skapa förtroende i säljprocessen mellan fastighetsmäklare och kund i en bostadsaffär. Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod där vi samlat in vår information genom litteratur inom ämnet samt genom besöks- och telefonintervjuer med fastighetsmäklare och kunder. Totalt har 16 intervjuer genomförts som sedan har sammanställts i en empiridel. Resultat & slutsats: Förtroendet skapas genom att mäklaren är engagerad och förstår vad som är viktigt för kunden. Kunden vill att det ska ”klicka” med mäklaren och att en personkemi skall uppstå och att denne är öppen och ärlig med allt. Kunden skall kunna lita på att mäklaren gör det han säger att han ska, håller det han lovar och är kompetent. Mäklaren måste bry sig och inte se till sin egen vinning. Arbetar man på ett förtroendeingivande sätt kommer det att resultera i rekommendationer och följdaffärer. Förslag till fortsatt forskning: Det som man skulle kunna göra för att se tydligare paralleller är att intervjua fastighetsmäklare och deras kunder, för att se om bilden som fastighetsmäklaren vill förmedla stämmer överens med vad kunden upplevt samt utföra observationer på hur fastighetsmäklare arbetar med förtroende gentemot kunder. Uppsatsens bidrag: Vi anser att denna studie har bidragit med en ökad förståelse för vad som är viktigt för att skapa förtroende i en bostadsaffär. Vi har även redogjort för vad fastighetsmäklare gör för att skapa förtroende samt hur kunderna upplever detta.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvägagångssätt  att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrågan om att frivilligt lämna sin tjänst  mot en viss ersättning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i  en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av  erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien.  Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv  upplevelse av omställningsarbetet både hos PA-konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack  vare den goda kommunikationen från ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas  arbetströtthet. En slutsats är att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till  positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro  som skapas vid organisationsförändringar och därmed behålla en god arbetsprestation hos  medarbetarna under tiden för förändringen.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året. Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning? Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport. Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället. Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen. Det finns dock kvantitativa inslag uppgifter ombland annat arvoden presenteras i matriser och tabeller. Empirin baseras på bankernasbolagsstyrningsrapporter och tolkningen av dessa utifrån författarnas perspektiv.Uppsatsen har ett stort inslag av ett hermeneutiskt synsätt då slutsatserna bygger påförståelse av de analyserade bolagsstyrningsrapporterna. Slutsatser: Undersökningen visar att en välskriven bolagsstyrningsrapport är ettverktyg för att generera, bevara och stärka förtroendet för företag som tillämparkoden.

No description available.

På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne. För att det ska säkerställas att revisorn har de kunskaper som krävs och att det inte finns oseriösa revisorer, är det viktigt att revisorer kvalitetskontrolleras. Författarna har kommit fram till att revisorerna arbetar förhållandevis lika när det gäller kraven och dess ansvar för att skapa förtroende. Detta troligen på grund av att de stora revisionsbyråerna har goda förutsättningar i form av interna system, utbildningar och tillgång till expertis. Förtroendet mellan en revisor och dess klient samt övriga intressenter är relationsbaserat och växer fram med tiden. Förutom kompetens- och kvalitetskontroll bygger revisorers förtroende på att dagens regelverk är bra utformad, revisorers tystnadsplikt och oberoende samt att revisorn har de rätta personliga kvalifikationerna. En konsekvens av ett minskat förtroende för revisorer kan vara att fler bolag kan helt enkelt väljer bort revisionen, vilket även kan komma att påverka hela samhällsekonomin. Slutligen har studien klarlagt att strikt reglering gentemot företagsledningar/internrevisorer och revisorer när det gäller olagliga former av vinstmanipulering inte finns idag. Ett möjligt område för vidare forskning inom ämnet skulle vara att undersöka stora respektive små företags förtroende för revisorer eller att fördjupa sig i om det finns några skillnader i förtroendet för godkända respektive auktoriserade revisorer samt varför. Ett annat tänkbart område är att kontakta några stora respektive små aktiebolag för deras kommentarer och då fördjupa sig i frågan varför revisorer är inblandade i vissa finansiella skandaler. Slutligen skulle ett tänkbart område kunna vara att undersöka massmedias påverkan i revisionens förtroendeskapade process.

Bakgrund: Förtroende är en viktig förutsättning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger även den på förtroende. Revisorer använder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan använder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens från flera revisionsbyråer kan det leda till att revisorer tänker mer på hur de presenterar och framställer revisionsbyrån och sig själva för att göra byrån mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara på det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som revisorerna tycker är viktigt att revisorn besitter som får ansvara för det första klientmötet. Syftet är även att undersöka om det är viktigt att skapa förtroende i det första klientmötet och vilken typ av förtroende som revisorn i så fall vill förmedla till klienten.   Metod: Först gjordes en kvalitativ studie där vi genomförde sex intervjuer för att ge underlag till vår kvantitativa del av studien i form av en enkät. Enkäten skickades till alla godkända och auktoriserade revisorer som är medlemmar i FAR (3516 revisorer) och resulterade i svar från 403 respondenter. Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar att vem som får ansvara för det första klientmötet främst baseras på den kunskap revisorn besitter och revisorns personliga egenskaper. Studien visar även att det personliga förtroendet är i större fokus än att skapa förtroende för revisionssystemet i det första klientmötet. Storlek på stad revisorn arbetar i och revisorns byråtillhörighet visade sig ha en viss påverkan på revisorernas attityder kring de påståenden som ställts om våra faktorer.

No description available.