Partnering is a collaboration method where the contractor and the client work together, based on a mutual trust towards each other and with a common goal for the project. The method originates from the United States where it was early adapted by the U.S. Army Corps of Engineers. It later spread internationally where the United Kingdom and Denmark were early in Europe to see the potential with partnering, to help aid with the issues they were having where construction projects kept running late, going over budget and lacked in quality. By using partnering you can achieve a shorter building time, improved work relationships and enhanced efficiency and cost effectiveness. In Sweden state-owned Swedish Transport Administration commonly use partnering in highway road projects, where Skanska has been involved as the contractor. Skanska wishes to use partnering in wider measure, especially with the municipalities in the Mälardalen region. In order to research the municipalities’ usage of partnering interviews were held with a selected group. These interviews resulted in a conclusion that the usage of partnering was very limited and the focus shifted to research the potential use of partnering in the future. Overall the attitude towards partnering was positive, but due to lack of time and knowledge about the collaboration method they hadn’t used it yet. In order for them to use it in the future they most likely will have to find a project where the advantages of partnering makes it more advantageous than the traditional forms of contract.

No description available.

Sammanfattning Titel: Tjänsten Internetbank på svenska marknaden Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jimmy Nguyen Ho Handledare: Jens Eklinder Frick och Jonas Molin Datum: oktober 2015. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för hur svenska banker kan förbättra kundtillfredsställelsen med tjänsten Internetbank genom användbarhet, användarvänlighet och förtroende. Min uppsats är uppbyggd på en deduktiv ansats. Det vill säga att jag började med att få fram en teori genom vetenskapliga källor för att vidare jämföra den med empirin som samlades in genom intervjuer. Genom att jämföra teorin och empirin med varandra kunde jag skapa en analys där jag bland annat diskutera om både likheter och skillnader. Problemet som svenska banker måste lösa är att det fortfarande finns bankkunder som inte använder sig av Internetbank. Detta problem är stort och måste lösas eftersom det leder till att bankerna har svårt att få tillbaka pengar som har investerats. Anledningen till att bankerna möter detta problem är för att bankkunderna inte känner sig tillfredsställda med Internetbanken. För att kunna lösa problemet, att övertala bankkunderna att använda Internetbanken, så måste bankerna förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbank så att deras kunder blir Internetbankanvändare. Det jag har kommit fram till är att bankerna, med hjälp av användbarhet, kan förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbanken genom att erbjuda tjänster som förbättrar snabbhet, bekvämlighet, engagemang och upplevelse. Bankerna utgår från användarvänlighet för att skapa en enkel och lättbegriplig design på Internetbanken. Med hjälp av bra kundförtroende kan bankerna förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbanken genom att reducera säkerhetsrisken, visa integritet och välvilja.

Denna undersökning studerar hur det svenska asyl- och flyktingmottagandet på kommunal nivå påverkar förtroendet för välfärdsstaten och förtroendet för andra människor. Den existerande forskningen på området, både internationellt och inom Sverige, ger en delvis motsägelsefull bild av hur denna påverkan kan komma att ta sig ut, något som i kombination med de historiskt höga nivåerna av flyktingmottagande i Sverige ger god anledning att intressera sig för frågan. Enkätsvar från SOM-undersökningen mellan 1996 till och med 2013 kombineras med datamaterial från Migrationsverket och SCB för att studera eventuella effekter. Genom ett strategiskt urval av kommungrupper med högt respektive lågt kommunmottagande framkommer att attityden till välfärdsstaten inte verkar påverkas av mottagandet. Däremot upptäcks en negativ effekt på den mellanmänskliga tilliten, som därefter kan bekräftas genom multipla regressionsanalyser. Införande av andra socioekonomiska faktorer som kontrollvariabler i regressionsanalyserna visar att sambandet mellan asyl- och flyktingmottagande och en lägre mellanmänsklig tillit kvarstår, även om det försvagas något. Slutligen sätts detta resultat i relation till den existerande forskningen på området, där det framkommer att resultatet ligger i linje med delar av denna existerande forskning samtidigt som det talar emot andra delar. Olika anledningar till hur denna skillnad kan tänkas uppkomma diskuteras kortfattat.

Influencers är ett relativt nytt begrepp och en yrkeskategori som har haft en stark framväxt under de senaste åren. Influencers anses av många vara en lösning för företag att hantera kommunikation via sociala medier då åsikten från en tredje part ofta betraktas som en viktig, pålitlig, autentisk och effektiv kanal där budskap kan kommuniceras ut till kunder genom bruset (Sandberg & Martínez 2017, s. 23). Influencer marketing är en typ av marknadsföring där marknadsföringsaktiviteter placeras på individer med många följare på sina sociala kanaler i ett försök att influera potentiella köpare (Woods, 2016, s. 5). Det har blivit allt svårare för influencers att framställa betalda reklamsamarbeten som en genuin rekommendation. Det är därmed viktigt och intressant att undersöka vad som bygger förtroende till influencers och hur betalda reklamsamarbeten eventuellt påverkar förtroendet som följarna upplever till influencers. Syftet med studien är att skapa en förståelse för vad förtroendet hos konsumenter för de influencers som de följer grundar sig i. Vidare syftar studien till att undersöka hur reklamsamarbeten påverkar förtroendet som följaren har för influencers och deras budskap. Den valda forskningsmetoden är kvalitativ med subjektivism som ontologisk inriktning. Studien har en interpretivistisk kunskapssyn och en abduktiv ansats. Det kvalitativ angreppssätt motiveras av syftet med studien. Vidare för att besvara syftet med denna studie är den subjektivistiska verklighetssynen lämplig att tillämpa. I vår forskning är det viktigt att förstå de olika sociala aktörerna och deras olika uppfattningar, “vi tolkar andras sociala roller i enlighet med våra egna meningar” (Saunders et al., 2012, s. 137). Vårt mål är att förstå de intervjuades komplexa och unika synvinklar och deras värld. Därför lämpar det sig att använda oss av ett interpretivistisk perspektiv inom vår forskningsmetod (Saunders et al., 2012, s. 137). Åtta stycken intervjuer på unga kvinnor som mellan 20-25 år och bosatta i Stockholm har genomförts. Empirin analyserades genom att sammankoppla respondenternas svar med tidigare forskning inom området samtidigt som empiri som inte gick att härledas till teori diskuteras och analyseras av författarna. Denna studie är alltså öppen för att förtroende upplevs och är olika mellan individer, även om vissa delar går att koppla till befintlig forskning inom ämnet. Resultatet som framkommer syftar till att uppmärksamma enskilda individers tankar och åsikter inom ämnet. Det framkommer i starkare mönster att betalda reklamsamarbeten tycks påverka följarnas förtroendet till influencers. Samt influencer tycks leda till att förtroendet för influencern ökar och därmed också viljan att att en starkare parasocial relation, gör att betalda reklamsamarbeten upplevs som mindre att en stark parasocial relation till en konsumera produkter som rekommenderas av influencern. En slutsats i denna studie är alltså störande på Youtube. Vidare tycks även upplevd referensmakt och därmed ett bidragande till symbolisk konsumtion ha lindrande effekter på den negativa inverkan på förtroende till följd av betalda reklamsamarbeten.

Hållbarhetsrapportering är ett viktigt steg i utvecklingen av en hållbar värld och Sveriges riksdag har tydligt med exempel visat att Sverige vill vara med på den utvecklingen. Den 26 oktober 2016 beslutade den Svenska riksdagen om att införa obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag med start från och med 1 januari 2017. Det innebar en ändring av Årsredovisningslagen (SFS 2016:947) och ställer således krav på de företag som omfattas att upprätta en hållbarhetsrapport i enlighet med lagen. Till följd av den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen införs en kontrollskyldighet för företagets revisor som innebär att kontrollera att hållbarhetsrapporten är upprättad. Kontrollskyldigheten har på Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR) initiativ utökats till att även innefatta en kontroll av att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Tidigare forskning inom detta område är begränsat och studien ämnar täppa igen det kunskapsgap som finns. Syftet med studien är att försöka fastställa i vilken utsträckning revisorn har förtroende för informationen som presenteras i den lagstadgade hållbarhetsrapporten samt att undersöka i vilken utsträckning det påverkar revisorns riskbedömningsprocess. Vidare ämnar författarna att undersöka i vilken utsträckning revisorns förtroende för informationen och dess påverkan på revisorns riskbedömningsprocess skiljer sig mellan om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt ett standardiserat ramverk eller inte. Ingen tidigare studie har funnits som behandlar problemformleringen vilket innebär att studien ämnar täppa till det kunskapsgap som finns. Studien har avgränsats till att endast innefatta svenska auktoriserade revisorer på BIG-4 som faller under kontrollskyldigheten. Utifrån studiens avgränsningar har rampopulationen definierats till att gälla 340 auktoriseraderevisorer. Studien följer en av de klassiska vetenskapliga tillvägagångssätten med en utgångspunkt i det positivistiska paradigmet, en deduktiv forskningsansats och kvantitativ forskningsstrategi. Empirin samlades in genom en webbenkät som distribuerades via mejl där MiniTab och Microsoft Excel användes för den statistiska bearbetningen. Ett kontrollsystem upprättades i Excel för att minska de annars vanligt förekommande bearbetningsfelen. En teoretisk referensram har legat till grund för hypoteser som har prövats med hjälp av statistiska modeller. H0 har inte kunnat förkastas för H1a eller H1b. Studien visar på att den generella uppfattningen är att det råder en osäkerhet gällande hållbarhetsrapportens användbarhet i riskbedömningen bland revisorerna. Revisorerna anser sig dock vara väl förberedda inför kontrollskyldigheten. Ett tuffare lagkrav med en obligatorisk oberoende granskning krävs för att öka hållbarhetsrapportens praktiska användning i revisorers riskbedömningsprocess. Inget slutsats har kunnat dras gällande revisorernas förtroende för informationen i hållbarhetsrapporten. Däremot finns det tendenser som pekar på att information i en standardiserad hållbarhetsrapport är mer relevant jämfört med en icke standardiserad hållbarhetsrapport.

Syftet med rapporten var att undersöka hur en e-­butik för matvarupaket kunde utformas och implementeras för att vara användbar avseende navigerbarhet, samtidigt som den inger förtroende hos användaren och uppmuntrar till kundengagemang. Utifrån en förstudie kartlades intresset för produkten. Därefter utvecklades en prototyp och webbapplikationens design utformades. Utvecklingen skedde genom ett iterativt arbetssätt och frågeställningens beståndsdelar testades kontinuerligt i form av användbarhetstester. Rapporten presenterar och diskuterar webbapplikationens design och hur den använts i försök att uppfylla syftet. Även tekniska lösningar avseende utformandet av webbapplikationen diskuteras och motiveras. Slutligen argumenterar rapporten för hur feedback och tydliga knappar gör webbapplikationen förtroendeingivande och navigerbar. Slutsatser kring huruvida webbapplikationen uppmuntrar till kundengagemang har varit svåra att dra och författarna har därför avstått från detta. / The purpose of the report was to examine how an online store selling dinner kits could be designed and implemented to be usable in reference to navigability while inducing trust and encouraging customer engagement. A pre-study was used to determine the interest for the product among the target audience. Thenceforth a prototype was developed and the design of the web application was formed. An iterative process was used during the development of the application and through usability testing the elements of the scientific question was evaluated. The report presents and discusses the design of the web application and how it has been used to fulfill the purpose of the report. Technical solutions regarding the modeling of the web application are discussed and motivated. Finally, it is argued that feedback and distinct buttons make the application trustworthy and easy to navigate over. Conclusions about customer engagement were difficult to make.

Abstract Despite that e-business nowadays is established scepsis against it amongst consumers exists. We, as consumers, suppose that this skepticism is caused by bad communication from the e-business companies. This has lead to our suggestion that some con-sumers refrain from e-business because of bad communication or deficient trust. Our purpose with this paper was to investigate factors of communication between companies and consumers within e-business (B2C) from the consumers’ point of view. We thereby have drawn conclusions regarding consumers’ choice of e-business company. The research questions we intended to investigate was how consumers’ perceive the communication between them and the companies, what factors that af-fects the consumers when they are going to choose an e-business company to buy from and what factors that makes consumers’ refrain from e-business. In order to in-vestigate whether our assumptions were true or not we carried out a survey in Jönköping. In the survey we put up some questions concerning consumers’ beliefs and attitudes towards e-business, communication possibilities and other possible rea-sons. The respondents were men and women from the age of 15 years and up (n=50). The result of the investigation shows that communication possibilities with and information about the e-business companies’ is not as important for the consumers’ as we thought it would. Instead the main reason for consumers avoiding e-business is their fear of that companies will handle their personal information in an incorrect way. Furthermore the survey shows that the price of the products is the most deci-sive issue and not how big and well-known the company is, when choosing a company to buy from. That companies offer a good customer service is the main reason how companies will gain trust from consumers. We perceive that consumers’ see a good working buying process as a whole as the most important. The consequences of our conclusions are that if an e-business company mediates and offer prod-ucts/services to a low cost they will not have to spend money on other factors such as layout, having many payment options, etc. They will obtain a large network of consumers anyway. As we found out that consumers’ are putting greater importance regarding price issues than for example security and communication aspects we can assume that consumers’ are willing to sacrifice some security and possibilities of personal contact to get products/services at a low cost. / Sammanfattning Trots att e-handel etablerat sig kraftfullt råder det viss skepsis bland många konsumenter. Vi som konsumenter anser att skepsisen orsakas av dålig kommunikation från e-handelsföretagen. Detta har lett till vårt antagande om att vissa konsumenter avstår från handel över Internet på grund av dålig kommunikation eller bristande tillit. Vårt syfte med det här arbetet var att ur konsumentens synvinkel undersöka kommunikationsfaktorer mellan företag och konsumenter inom e-handel (B2C) och därigenom kunna dra slutsatser angående konsumenters val av e-handelsföretag. De forskningsfrågor vi avsåg att undersöka var hur konsumenter ser på kommunikationen mellan dem och företagen, vilka faktorer som påverkar konsumenterna vid val av e-handelsföretag samt vad som får konsumenter att avstå från e-handel. För att komma fram till svaren på forskningsfrågorna har vi genomfört en enkätundersökning i Jönköping. I enkäten ställde vi frågor rörande konsumenters uppfattningar och in-ställningar gentemot e-handelsföretag, kommunikationsmöjligheter och andra möjliga faktorer. Respondenterna var män och kvinnor från 15 år och uppåt (n=50). Resultatet av undersökningen visar att kommunikationsmöjligheter med e-handelsföretagen och information om e-handelsföretagen inte är av lika stor betydelse som vi trodde. Istället avstår konsumenter först och främst från e-handel på grund av att de är rädda för att e-handelsföretagen inte skall behandla deras personuppgifter på ett korrekt sätt. Vidare går det att skönja att priset är den avgörande faktorn för konsumenterna vid val av e-handelsföretag och inte hur stora och välkända företagen är. Det som är mest avgörande för att konsumenterna skall få förtroende för e-handelsföretagen är att företagen erbjuder bra kundservice. Vi upplever att konsumenten ser en köpprocess som fungerar bra i sin helhet som viktigast. Konsekvenserna av våra slutsatser är att om e-handelsföretag förmedlar ut och erbjuder produkter/tjänster till låga priser behöver de inte använda kapital till andra faktorer som layout, många olika betalningsalternativ, etc., utan de uppnår en stor kundkrets ändå. Då vi funnit att konsumenter lägger mycket större vikt vid pris än till exempel säkerhetsfrågor och kommunikation kan vi anta att konsumenterna är villiga att offra lite säkerhet och möjligheter till personlig kontakt för att få produkter/tjänster till ett lågt pris.

Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken. Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås. Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om man kan påverka en användares förtroende för e-handel genom att med hjälp av PRIME erbjuda användaren en funktion för att återkalla eller ändra personuppgifter hos ett e-handelsföretag. PRIME är ett verktyg för att skydda användarens personuppgifter, t.ex namn, adress och kreditkortsnummer, på Internet. Användaren ska själv ha kontroll över, och veta vem som har fått tillgång till hans/hennes personuppgifter. PRIME är ännu på prototypstadiet och undersökningen genomfördes med hjälp av animationer som avslutades med Wizard of Oz-baserad interaktion med en liten mock-up. Tio personer deltog i testet. Enkätbaserade intervjuer användes både före och efter experimentet. De tester som genomförts har inte lyckats påvisa att man kan påverka användarens förtroende genom att öka funktionaliteten och därigenom användbarheten på en tjänst. Oavsett erfarenhet av Internet och e-handel så var det företagets varumärke och testdeltagarnas egna tidigare erfarenheter och andras erfarenheter som var den starkaste förtroendeskapande faktorn menade testpersonerna. Att kunna återkalla eller ändra information är funktioner som man borde kunna förvänta sig av en tjänst som PRIME, menade flera av testpersonerna. De flesta (8 av 10) tyckte att det var bra funktioner, men 5 av 10 (3 av de 8) såg inget behov av att använda sådana funktioner eftersom man bara handlar av företag som man litar på.