Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett. För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009). Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå vilka drivkrafter som påverkar konsumeters beslut att handla från en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan är av särskilt vikt att studera då andra länders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet är även att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. Här undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.             En kvalitativ undersökning bestående av åtta semistrukturerade personliga intervjuer. Den främsta drivkraften bakom internationella köp är själva produkten. Webbsidans ursprungsland har en påverkan vid köpet. Respondenternas förtroende formas av referensgrupper samt vana av informationssökning.

Sammanfattning Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag? Författare: Johanna Andersson och Amanda Ryd Handledare: Kerstin Nilsson Examinator: Magnus Frostenson Bakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. Förändringen innebär att bolagen själva kan bestämma vilka tjänster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv är det som är avgörande för att behålla revisionen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar väljer att behålla revisionen, när möjligheten finns att välja bort den. Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebär att befintlig litteratur angående problem-formuleringen har sökts för att finna lämpliga teorier och modeller. Vid empiriinsamlingen har en kvantitativ undersökningsdesign använts för att nå ut till respondenterna, 200 enkäter har skickats ut till företag i Örebro Län. Dessa har sökts fram via SCB och Affärsdata. Intressentmodellen har sedan använts för att analysera empirin. Slutsats: Undersökningen visar på att de motiv som är av störst betydelse vid valet att ha kvar revision är; förtroendet för att räkenskaperna är korrekta, att nyttan för revisionen överstiger kostnaden för de samt att intressenter som företagsledare, ägare, långivare, stat och kommun väger in vid valet att ha kvar revision i företaget. Nyckelord: Förtroende, Nytta, Kostnad, Intressentmodellen, Motiv, Revisionsplikten

SAMMANFATTNING Titel: Fastighetsmäklarbranschens anseende: - Faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Louise Uddströmer och Stéphanie Berndtsson Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011– Maj Syfte: Huvudsyftet är att försöka komma med tänkbara lösningar på problemet med fastighetsmäklaryrkets dåliga förtroende och hur det och mäklarnas anseende skall kunna förbättras i framtiden. Delsyftet är att kartlägga de viktigaste faktorerna, som påverkar fastighetsmäklarkårens anseende bland allmänheten. Vi ska undersöka, varför och på vilket sätt dessa faktorer har betydelse för kårens anseende och visa vikten av att fastighetsmäklarna måste stärka sitt förtroende. Metod: Fakta och material till vår uppsats har vi tagit från artiklar, internet, kurslitteratur, intervjuer och personliga erfarenheter. Vi har gjort dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare och branschorganisationer. Den förstnämnda använde vi för att mäta de faktorer, som påverkar mäklarnas förtroende, och intervjuerna till att finna lösningar på problemet. Vi har gjort noggranna och kritiska urval i samband med insamlandet av empiri. Detta för att kunna använda empirikapitlet till vår analys och slutsats. Resultat & slutsats: Genom vår kvantitativa undersökning har vi fått fram faktorer, som påverkar allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare.  Exempel härpå är budgivning och lockpriser. I vår undersökning deltog 141 personer och ca 30 % av dessa hade ett lågt eller inget förtroende för fastighetsmäklare. I våra intervjuer med fastighetsmäklare och branschorganisationerna berättade de om sina egna erfarenheter och delade med sig av sin syn på en lösning av problemet. Det kommer att ta tid, innan branschen får ett bättre förtroende från allmänheten, men i framtiden tror vi, att problemet kommer att kunna lösas, om alla mäklare i sitt arbete blir noggrannare och tydligare mot både säljare och köpare. Förslag till fortsatt forskning: Vi har begränsat oss till, hur allmänheten ser på fastighetsmäklare i Sverige. Fortsatt studie skulle kunna omfatta t.ex.: -          Att se hur allmänhetens förtroende är för olika fastighetsmäklarföretag. -          Att göra om undersökningen om ca ett år, för att se, om t.ex. den nya fastighetsmäklarlagen och åtgärden mot lockpriser har fått någon effekt på allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare. -          Att jämföra hur allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare ser ut i olika delar av landet. -          Att jämföra hur allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare ser ut i andra länder. Uppsatsens bidrag: Genom denna uppsats har vi kartlagt olika faktorer, som påverkar allmänhetens förtroende för fastighetsmäklare, och gett exempel på eventuella åtgärder, som måste vidtas för att förtroendet för fastighetsmäklare som yrkesgrupp skall kunna förbättras. Vi hoppas, att vi genom denna uppsats har belyst vikten av att fastighetsmäklarnas förtroende stärks. Nyckelord: Fastighetsmäklare. Allmänheten. Förtroende. Faktorer. Lockpriser. Budgivning. / ABSTRACT Title: Real estate agents industry's reputation: - Factors affecting public confidence in the real estate agent Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Louise Uddströmer and Stéphanie Berndtsson Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2011 – May Aim: To try to present possible solutions to the problem of the real estate brokerage profession’s poor reputation and how the broker’s reputation can be improved in the future. The aim is to identify the major factors affecting the real estate profession's reputation among the public. We will examine, why and how these factors are important for the union's reputation and demonstrate the importance of real estate agents needs to strengthen their confidence.  Method: We have taken facts and materials to our thesis from articles, internet, literature, interviews and personal experiences. We have done partly a survey and partly interviews with real estate agents and industry associations. We used the first-mentioned to measure the factors, which affect brokers' confidence and the other to find solutions to the problem. We have made careful and critical selections when collecting empirical data. The facts and empirical data shall be used for our analysis and conclusion. Result & Conclusions: Through our quantitative research we have obtained the factors, which affect the public's trust in estate agents. For instance, bidding and cap rates. 141 persons participated in our study and about 30% of those had low or none confidence in the real estate agents. In our interviews with real estate agents and trade organizations they told us about their own experiences and shared their views on a solution of the problem with us. It will take time for industry to get more confidence from the public, but in the future we believe, that the problem will be solved, if all the brokers with their work will be greater in detail and clarity against both sellers and buyers. Suggestions for future research: We have limited our study to see, how the public looks at real estate agents in Sweden. Further study could cover, for example: -          To see how the public's trust for different real estate brokerage firms is. -          To  redo the survey in about a year, to see, if the new real estate law and action against the cap rates have had any effect on public confidence in the real estate agents. -          To compare how the public trust for real estate agents looks like in different parts of the country. -          To compare how the public trust for real estate agents looks like in different countries. Contribution of the thesis: Through this paper we have identified various factors, which affect the public's trust in the real estate agent. We have given examples of possible steps, which must be done to strengthen the trust in real estate agents as an occupational group and how it can be improved. We hope, that we through this paper have highlighted the importance of real estate broker's image. Key words: Real estate agent. Public. Trust. Factor. Cap rates. Bidding.

<p>Syftet är att beskriva och analysera hur såväl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgränsats till tre frågeområden: Vilken typ av frågor/problem tas upp? Finns det här någon skillnad mellan vad chef och anställd prioriterar? Vilka är fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att få svar på våra frågor har vi intervjuat anställda vid ett företag som under en längre tid använt sig av återkommande utvecklingssamtal. Resultaten har därefter analyserats utifrån ett symboliskt interaktionisk perspektiv där vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man här sökt hantera de förväntningar olika positioner är förknippade med. Resultaten visar att såväl anställda som chefer är nöjda med de samtal som hålls på företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frågor. En av förklaringarna är att båda parterna ges möjlighet till förberedelse och att man har för avsikt att behandla alla frågor som upplevs som viktiga. En annan förklaring är den status företaget tilldelar individens roll i företaget och att utvecklingssamtalet är något som bör prioriteras. Trots kritiska röster ser vi här en stor potential för utvecklingssamtalet som en plattform att skapa en gemensam förståelse och förtroende mellan parterna, som kan ses som en förutsättning för att interaktionen mellan parterna ska bli så optimal som möjligt.</p>

<p>En virtuell organisation (VO) är resultatet av den snabba och målmedvetna utvecklingen, där exempelvis två företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och på så sätt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet består av en grupp människor med spetskompetens. Detta arbetssätt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgång till samma information, oavsett var arbetsplatsen är geografiskt lokaliserad.</p><p>Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansåg vara viktiga, då virtuella lag skapas inom en VO. Ett annat syfte var att klargöra betydelsen av förtroende (trust) under ett samarbete och vilka för och nackdelar företagen ansåg sig uppleva med en VO.</p><p>Resultatet av undersökningen har visat att flera faktorer måste beaktas, då ett virtuellt lag ska skapas inom en VO. Utan riktlinjer kan inte ett virtuellt lag skapas. Företagen anser att en lagledare behövs för att sammanlänka de riktlinjer som finns, för rekrytering av spetskompetens och nödvändig teknologi.</p>

<p> </p><p> </p><p><strong>Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess</strong></p><p><strong>förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning</strong></p><p><strong>(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall</strong></p><p><strong>implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges</strong></p><p><strong>företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen</strong></p><p><strong>förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna</strong></p><p><strong>att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade</strong></p><p><strong>revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir</strong></p><p><strong>efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa</strong></p><p><strong>förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och</strong></p><p><strong>tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är</strong></p><p><strong>att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag </strong><strong>och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. </strong></p><p><strong>Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende </strong><em><strong>kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten </strong></em></p><p><strong>Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) </strong><em><strong>Grundad teori. </strong></em><strong>Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av</strong></p><p><strong>verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under</strong></p><p><strong>hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att</strong></p><p><strong>utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i</strong></p><p><strong>Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större</strong></p><p><strong>byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till</strong></p><p><strong>konversation. När vi uppnådde </strong><em><strong>mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. </strong></em></p><p><strong>Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan</strong></p><p><strong>man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer</strong></p><p><strong>att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna</strong></p><p><strong>kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra</strong></p><p><strong>den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna</strong></p><p><strong>att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var</strong></p><p><strong>oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende</strong></p><p><strong>i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar</strong></p><p> </p>

<p>Globalization has lead to evolvement of teamwork between companies and their customers. One reason for this change is the growth of the IT community and the propagation of the Internet. This in turn has lead to faster communication within business networks and also a higher degree of integration between companies.</p><p>The purpose of this thesis is to describe IT can be used to develop and support networks formed around IT corporations. IT also aim at describing what impact usage of IT within personal networks has on usage of IT within business networks. The thesis is limited to IT-companies using IT artifacts, not only for communication within its organization, but also communicating with its customers and other IT-companies. The companies in this thesis are geographically situated in the same county.</p><p>A qualitative approach has been used based on our purpose to describe what is behind the choice to use IT artifacts in business networks. In the frame of reference we discuss subject such as the concept of network, hierarchies and companies boundaries, relations, communication and trust and security issues using IT. The empirical part consists of interviews with six respondents from six different IT companies. The companies represent a selection with both flat and hierarchic organizations. They operate on different markets and have different customers. Furthermore, they differ in boundaries, hierarchy and grade of integration with customers and suppliers.</p><p>The analysis show that all companies participate in one or more business networks. All but one respondent participate in one or more personal networks. All respondents stress the fact that the face-to-face meeting is till important and it can not be fully replaced by IT. IT is used as a complement in the business networks to easily stay in contact with other participants. However, all respondents are of the opinion that networks only based on IT is not possible based on the fact that deeper trust can not evolve without face-to-face meetings.</p><p>We conclude that IT is an effective tool complementing personal relations through the possibilities of information sharing without having to meet face-to-face. Nevertheless, the face-to-face meeting is yet important.</p> / <p>Globaliseringen har gjort att samspelet mellan företag och dess kunder blivit allt snabbare och tätare. En av anledningarna till denna förändring är det snabbväxande IT-samhället och Internets utbredning. IT och Internet har även ändrat villkoren för dagens nätverksskapande genom att företag snabbare kan kommunicera med kunder och leverantörer samt även öka integrationen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur IT kan användas för att skapa och underhålla nätverk där IT-företag ingår och att beskriva vilket inflytande användningen av IT personliga nätverk har på användningen av IT företagsnätverk. Vi har avgränsat oss till företag som i sin verksamhet aktivt använder IT som kommunikationskanal både inom organisationen, utåt mot sina kunder och andra företag verksamma inom IT-området, och som geografiskt hör till samma län.</p><p>Vi har valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill beskriva vad som påverkar valet av IT som ett nätverksverktyg och hur olika företag och individer uppfattar betydelsen av IT som grund för deras nätverksbygge. I referensramen berör vi områden som har att göra med nätverk som begrepp, företags gränser och hierarkier, relationer, kommunikation och förtroende samt säkerhet vid användning av IT. Empirin består av intervjuer med sex respondenter från sex olika företag. Dessa företag representerar ett urval med både platt och hierarkisk organisation. Vidare arbetar de på olika marknader och mot olika kunder. Samt skiljer sig åt vad avser gränser, hierarki och integration med kunder och leverantörer.</p><p>Vid analysen framkommer att samtliga företag ingår i ett eller flera nätverk. Alla utom en respondent ingår i ett eller flera nätverk privat. Samtliga respondenter framhåller att det personliga mötet fortfarande är viktigt och att det inte kan ersättas av IT. IT används idag som ett komplement i företagens nätverk för att på ett enkelt sätt hålla kontakten med varandra. Däremot anser respondenterna att helt gå över till virtuella, IT-baserade, nätverk inte är möjligt eftersom de upplever det som svårt att bygga upp ett djupare förtroende utan personliga möten.</p><p>Vår slutsats är att IT på ett effektivt sätt kan komplettera personliga relationer genom att information kan delas med andra deltagare utan att någon direktkontakt krävs. Dock är det personliga mötet fortfarande viktigt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbtexter. Jag har undersökt hur språklig korrekthet och subjektivitet påverkar bedömningen av förtroendet samt om det finns skillnader beroende på läsarens kön och ålder. Undersökningen har utförts i form av en enkät med 13 Osgoodskalor, varav skalan trovärdigt/opålitligt har varit sammanfattande för de övriga. Urvalet har bestått av 130 studenter utan tidigare kännedom om det undersökta företaget. Materialet har utgjorts av en företagspresentation på webben. Denna presentation har jag manipulerat för att erhålla fyra olika bjudtexter.</p><p>Resultatet visar att företaget röner större förtroende om texten är språkkorrigerad, framför allt upplevs företaget då mer kompetent, aktsamt, ambitiöst, attraktivt och trovärdigt. Vidare gör subjektiva inslag som framhäver företagets positiva egenskaper att företaget upplevs mer aktsamt, ordentligt, ambitiöst och engagerat, men även mer skrytsamt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors uppfattning av företaget är försumbara. Däremot är skillnaderna beroende på ålder märkbara – informanter under 25 år upplever större förtroende för företaget om de subjektiva inslagen ökar, och de blir inte lika påverkade av språkliga felaktigheter som de som är 25 år och äldre.</p><p>Min slutsats är att språkgranskning och korrigering av webbtexter ökar graden av förtroende för företag som presenteras på webben hos flertalet webbesökare. Subjektiva inslag uppfattas däremot olika av webbesökare i olika åldrar; om graden av subjektivitet är hög får de unga besökarna större förtroende för företaget medan de äldre får mindre förtroende. När det gäller graden av subjektivitet bör företaget därför anpassa sina webbtexter efter målgruppen.</p>

Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät. Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.