Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares och elevers användande av laborativt material i skolår 4-6 när de arbetar med tal i bråkform i matematikundervisningen. Centrala frågor i studien handlar om på vilka sätt det laborativa materialet används i bråkundervisningen, vilka typer av laborativt material används i bråkkundervisningen, vilka dimensioner av variation öppnas upp om tal i bråkform när laborativt material används samt vad som görs möjligt för eleverna att erfara om tal i bråkform. För att studera lärares och elevers användning av laborativt material när de arbetar med tal i bråkform har data samlats in genom deltagande observation i form av videoinspelningar från 20 stycken olika matematikklassrum i skolår 4-6. Datamaterialet har analyserats i två faser. I den första fasen har en tematisk analys gjorts och i den andra fasen har datamaterialet analyserats med hjälp av variationsteorin. Av resultat framgår att lärares och elevers användande av laborativt materialet kan beskrivas utifrån antingen ett konkretiserande arbetssätt eller ett laborerande arbetssätt. Material som används är både vardagligt- eller pedagogiskt material med tonvikt på det vardagliga materialet. När lärare och elever använder det laborativa materialet i matematikundervisningen öppnas det upp för olika dimensioner av variation i relation till undervisningssekvensens lärandeobjekt. De variationsmönster som förekommer i studien är kontrast och generalisering. När en dimension av variation öppnas upp ges eleverna möjlighet att erfara lärandeobjektet.

No description available.

Vissa elever anser matematik är svårt och tråkigt. Elever både i yngre och högre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett mönster som fortsätter i skolorna. Syftet med studien var att ta reda på vad forskning säger om elevers svårigheter med och missuppfattningar av tal i bråkform, användningen av del av helhet och antal och hur tal i bråkform representeras. Resultaten visar att elever har svårigheter med vissa delar inom tal i bråk och uppfattningen av del av helhet. Den visar också att det finns olika representationer som gynnar eleverna. För vidare studier inom detta område föreslås djupare inriktning på vad det är som påverkar elevernas brister, vad som kan göras i tidig ålder samt hitta nya metoder, modeller och representationer som gynnar elever lärande inom matematik.

Compositions of Sainthood explores the role performed by texts in the making of Muslim sainthood in its spiritual and worldly dimensions by interpreting Shaykh Mūsā Kamara’s biography of Ḥājj ʿUmar Tāl and situating this Arabic-language work within the problem-space of the founding moment of Senegalese modernity. In writing about the life, lineage, and legacy of one of the most memorialized figures in the colonial federation of French West Africa, Kamara intervened within an anti-historical space of signification that has been characterized by difference in representation and interpretation of the nature of saintly authority, its means of transmission, and the relationship between Islam and colonialism. Because of the specificity of Kamara’s Ashhā l-ʻulūm wa aṭayab al-khabar fī sīrat al-Ḥājj ʿUmar, the text is a problem: a contradictory, paradoxical, and exceptional composition that demands questions that are worth asking. This problem has three parts and corresponds to Ashha’s three textual modes. It narrates the Umarian contradiction as the conflict between a form of saintly authority based on righteous piety and another based on temporal power. It also archives differing arguments that sought to resolve the contradiction of the ideality of friendship with God and the materiality of authority on earth during the Umarian moment. Finally, the text contests the naturalization of power ʿUmar’s descendants during the colonial period and instead insists on a model of the transmission of authority based on intellectual and spiritual affiliation. Taken together, this problem of the composition of sainthood reveals the problem-space defined by the negotiation of saintly lineages and the colonial state, which used filial descent to authorize the former’s place in the management of colonial production and the administration of colonial order.

Entrén till en före detta bagarstuga är otät och står inte emot väder och vind. Syllstocken under dörrkarmen har en pågående fuktskada på grund av att vattenavrinningen inte fungerar som den ska. Fuktskadans omfattning har undersökts på platsen och åtgärd i form av halvsulning föreslås samt att ny karm med droppnäsa ska installeras. I rapporten beskrivs hur en ny utåtgående pardörr tillverkas utifrån en förlaga. Tre pardörrar har valts ut som förlagor och jämförs stil-, konstruktion- och funktionsmässigt. En av dörrarna valdes bort på grund av sämre konstruktion. På den dörr som valdes som huvudsaklig förlaga stämde höjdmåtten med den nya dörren och fyllningarnas indelning behövde inte ändras. Oavsett vilken förlaga som valdes fick bredden justeras. Tillverkningen av dörrbladen genomfördes huvudsakligen med snickerimaskiner. För vissa moment användes handverktyg. Den största svårigheten i tillverkningen var att få bra passform vid profilernas möten i ramverket. Dörren ytbehandlas med linoljefärg i en kromgrön kulör. Kulören har valts för att stämma in med övriga dörrar på fastigheten. Med nya utåtgående dörrblad med stänglist och överljus gör entrén mer vädertät och farstun får ett dagsljusinsläpp. På detta sätt kan de gamla inåtgående dörrbladen sitta kvar och därmed bevaras utan att ändras. Vill man återfå det ursprungliga utseendet är det förhållandevis enkelt att montera ner de nya dörrbladen. Ur ett mer strikt byggnadsvårdstänk hade byggnadens ålder haft större betydelse med avseende på val av förlaga. Eftersom jag inte fick fram uppgifter om detta har dörrens konstruktion och funktion fått större betydelse.

I den här studien undersöks användandet av termen kulturarv i dagstidningar under 1900-talet. Syftet är att visa hur innebörden och användandet av ordet förändras över tid genom att sätta ordet i sitt sammanhang och i relation till sin kontext. Därigenom kan termens utveckling, innebörd, hur det har använts och i vilka sammanhang det använts inom synliggöra dess utveckling. Materialet består av artiklar från fyra årtionden som är jämt fördelade över seklet 1900. Med utgångspunkt i diskursteori och begreppet hegemoni diskuteras och analyseras ordet utifrån de fyra årtiondena men även utifrån fyra aspekter som är framträdande i materialet. Studien avslutas i en redogörande diskussion där förändringar av ordet under 1900-talet presenteras.

<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur bråkundervisningen i år 3-6 kan utformas så att elever utvecklar en rik förståelse för bråkbegreppet. Jag ville få reda på hur lärare brukar gå till väga och vilka svårigheter och möjligheter de upplever finns i bråkundervisningen. För att finna svar på mina frågor gjordes en litteraturstudie om både elevers lärande och lärares bråkundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem matematiklärare med omfattande erfarenhet av att undervisa om bråk. Informanterna delade med sig av uppgifter som berör bråkbegreppet. Den empiriska studiens resultat visar att lärares undervisning berör vissa av bråkbegreppets olika aspekter vilket kan förklaras med att läromedlen påverkar vilka aspekter av bråkbegreppet eleverna får möta. Aspekterna del av helhet, del av antal och bråktal som andel synliggörs i samtliga informanters undervisning. Resultatet av litteraturstudien visar att om elever skall utveckla en rik förståelse av bråkbegreppet behöver alla aspekter av bråktalen belysas och sättas in i ett sammanhang. Undervisningen behöver präglas av variation i både arbetssätt och innehåll. Rationella tal i bråkform skapar svårigheter med både uttal och förståelse p.g.a. själva skrivsättet. De rationella talen upplevs ofta komplexa eftersom bråktals storlek och innehåll kan variera beroende på helheten och bråktalkan uttryckas på oändligt många sätt. Det är vanligt att elever generaliserar från de räkneregler som gäller heltalen. Svårigheterna för elever med bråkbegreppet kan bero på undervisningen och elevernas olikheter i mognad och bakgrund.</p>

<p>Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna <em>heshet</em>, <em>hyperfunktion</em> och <em>skrovel</em>. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna <em>hyperfunktion</em> och <em>röstläge</em>. Interbedömarreliabiliteten var högst vid bedömning av <em>heshet</em> hos barn och tendensen var att interbedömarreliabiliteten överlag var högre vid bedömning av barnrösterna än vid bedömning av kvinnorösterna. Värdena för intrabedömarreliabilitet visade starka tendenser till att vara högre vid bedömning av kvinnornas röster jämfört med barnens röster.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna är hjälpta av att använda tallinjen i arbetet med förståelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever från år 3 samt en grupp elever från år 5 deltagit.</p><p> </p><p>Arbetssättet i undersökningen är baserat på aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar från de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen där en kvalitativ metod har använts.</p><p> </p><p>Av resultaten går det att utläsa att elevernas rätta svar ökar på eftertestet samt att flera av eleverna använder tallinjen för att beskriva sina tankegångar vilket inte alls förekom på förtestet.</p><p> </p><p>I arbetet lyfts även några viktiga moment som beroende på framställningen kan förenkla men även försvåra förståelsen. Diskussionen visar också att det läromedel den undersökta skolan använder kräver att läraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att få någon förståelse för operationerna då de räknar med negativa tal.</p>

No description available.