Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal. Vi har också funnit att i arbetet med abstrakta begrepp som tid, är dialogen mellan elever och lärare-elever av stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

During the Middle Ages, the fasting period held significant importance in Scandinavia. Thefast began on Ash Wednesday and lasted for 40 days until Easter, symbolizing Jesus time inthe desert. But before this, occurred a spectacular holiday, a northern equivalent of theeuropean Carnival, Fastlagen. It was a time for wild games and, most notably, masquerades.This paper examines the presence of masked figures and characters during the publicprocessions and performances of the Fastlagen festival in Sweden and Denmark from theMiddle Ages to the 17th century. The study explores how these portrayals fit into popularcultural beliefs and traditions, and what roles they seem to represent during the festivities.The analysis considers these expressions symbolical role and ritual meaning, the part theyplayed and the fears and perceptions they evoked.

Individuals with laryngectomy must find a new way of generating voice after the larynx has been removed. In Sweden, the two most common options for this new form of alaryngeal voicing are electrolaryngeal (EL) speech and tracheoesophageal (TE) speech. Only a small amount of research has been conducted on how listeners perceive the speech of individuals with laryngectomy depending on the mode of speech (i.e., EL or TE) and the mode of presentation (i.e., audio only or audiovisual). The current study is one of few examples that aim to fill this gap in the literature. The study aims to examine how Swedish listeners perceive different alaryngeal speech modes (i.e., EL and TE) in both audio only and audiovisual conditions regarding the attributes intelligibility, prosody, speech rate, and listener effort, which were used as dependent variables. The design used for this study was 2´2 repeated measures MANOVA. The data was collected through an online survey, which was answered by 64 individuals. Four different surveys were created to present a randomized order between mode of presentation and mode of speech. One speaker per speech mode was included. The surveys were evenly distributed to the listeners through four links which consisted of 23 questions. Overall, results suggest that TE-speech was rated more favorably than EL-speech in both audio only and audiovisual presentation (mode of speech: p = .000, partial eta squared = .62). The difference between audio only and audiovisual presentation was not as distinct although a preference for the audiovisual presentation could be seen (mode of presentation: p = .00, partial eta squared = .25). Furthermore, no interaction effect between mode of presentation and mode of speech was observed, F(4) = 2.138, p = .09. The effect of mode of speech was statistically significant on all the individual dependent variables whereas the effect of mode of presentation only was statistically significant for intelligibility and listener effort. For those variables, the effect size for mode of presentation was larger than the effect size for mode of speech. However, the results should not be generalized to the larger population due to limitations that are described in the discussion. In addition, the current study provides suggestions for future studies. / Individer med laryngektomi behöver finna ett alternativt sätt att producera röst på efter att larynx har avlägsnats. Två alternativ som finns för att forma den nya rösten är de alaryngeala talsätten elektrolaryngealt tal och trakeoesofagealt tal. Nuvarande forskning är sparsam gällande hur lyssnare uppfattar individers tal efter laryngektomi beroende på talsätt (elektrolaryngealt eller trakeoesofagealt) och presentationssätt (audio eller audiovisuellt). Studien är ett av få exempel som syftar till att fylla denna lucka i litteraturen. Syftet med studien var att undersöka hur svenska lyssnare uppfattar olika alaryngeala talsätt gällande presentationssätten, i avseende på de beroende variablerna förståelighet, prosodi, talhastighet och lyssnaransträngning. Studien använde en MANOVA med 2´2 upprepade mätningar. Data samlades in via enkäter som besvarades av 64 personer. Fyra enkäter skapades för att presentera en randomiserad ordning mellan presentationssätt och talsätt, där en talare per talsätt inkluderades. Enkäterna delades ut till lyssnarna genom fyra länkar som vardera bestod av 23 frågor. Resultaten tyder på att trakeoesofagealt tal totalt sett skattades högre än elektrolaryngealt tal i båda presentationssätten (p = .000, partial eta squared = .62). Skillnaden mellan audio- och audiovisuellt presentationssätt var inte lika tydlig även om en preferens för det audiovisuella presentationssättet fanns, (p = .00, partial eta squared = .25). Vidare observerades ingen interaktion mellan presentationssätt och talsätt, (F (4) = 2.138, p =.09). Talsätt gav en statistiskt signifikant effekt på alla beroende variabler, medan presentationssätt enbart gav en statistiskt signifikant effekt på variablerna förståelighet och lyssnaransträngning. Resultaten bör dock inte generaliseras till hela populationen på grund av studiens begränsningar som beskrivs i diskussionen. Vidare bidrar uppsatsen även till förslag inom ämnet för framtida studier.

There is much to learn concerning the local nobilities in Sweden. This paper attempts to answer whether or not the mayors of Kalmar are to be acknowledged as members of the local elite during the 18th century. In order to receive a deeper understanding regarding this matter, one must also investigate what significations are located within the elite terminology. All this and more will be answered with support from the latest research by Gudrun Andersson among others. By studying inventories of estate and biographical archive materials one is acquainted with fourteen early modern men who carried out their political and social careers in the city of Kalmar. Because the term elite is dependent on the different circumstances in its surrounding environment, it has been divided into four categories in this paper; political, economic, social and cultural factors. The conclusion is made that the mayors all belonged within the political elite. All of them also show some characteristics which are consistent with an economic elite, however the situation is complex and is therefore more firmly discussed in this paper. Concerning social and cultural elites, the mayors fulfill much of the requirements and the conclusion is therefore made that they most certainly are a part of the local elite in Kalmar city.

I denna uppsats genomför jag en samtalsanalys på två samtal med samma samtalsdeltagare, ett ur en podcast och ett ur en tvodd. Podcasten som analyseras heter Moa&Matilda och tvodden heter Tvodd med Moa och Matilda. De drivs båda av Moa de Bruin och Matilda Magnisson. Materialet är valt utifrån att båda samtalen förs av samma personer, behandlar ungefär samma ämne under samma tidsperiod. Syftet med uppsatsen är att se om, och i så fall hur, samtalen skiljer sig från varandra. Det som analyseras är initiativtagande, samtidigt tal, uppbackningar och talutrymme. Jag vill också se om någon av deltagarna fungerar som samtalsledare och om man ser i samtalet att de är medvetna om lyssnaren/tittaren hemma. Jag har valt att transkribera 20 minuter av varje samtal. Jag kommer fram till att talutrymmet är närmast identiskt i båda samtalen. Det förekommer fler uppbackningar och mer samtidigt tal i tvodden jämfört med podden. I podcasten har samtalsdeltagarna delat upp uppgifterna en programledare vanligtvis har. Moa för samtalet framåt och kontrollerar innehållet medan Matilda är en flitig uppbackare. I tvodden är Moa något mer aktiv, tar fler initiativ och är en flitigare uppbackare och detta gör att hon skulle kunna fungera som samtalets ledare. Att samtalsdeltagarna tar hänsyn till lyssnarna/tittarna syns ibland i samtalet i form av metakommentarer, att de nämner varandra med namn och vissa formuleringsval.

Denna studie har sitt fokus på gymnasiesärskolan och dess individuella program och syftet har varit att med fokus på ämnesområdet språk och kommunikation inspirerad av en fenomenografisk ansats undersöka, jämföra och kategorisera vad några speciallärare och specialpedagoger uppfattar som möjligheter och hinder i sitt arbete med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter. Vilka metoder och material används i arbetet med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter undersöks i studien samt vad speciallärarna och specialpedagogerna som deltar i studien uppfattar behöver utvecklas i sitt arbete för att förbättra möjligheterna till kommunikation när de arbetar med elever som har tal- och språksvårigheter. I resultatet framkommer fem kategorier av uppfattningar som deltagarna i studien uppfattar som möjligheter och hinder i deras arbete med kommunikation med elever som har språk- och kommunikationssvårigheter. Kommunikationsvägar till kommunikation, Elevens kommunikation - det sociala samspelet, Omgivningen, Samverkan och samarbete samt den ”Den röda tråden”. Resultaten visar att på de gymnasiesärskolor som deltagit i studien arbetar och erbjuder man olika multimodala kommunikationssätt och man tar i de allra flesta fall vid, där de andra skolorna slutade i arbetet med kommunikation. Stora möjligheter finns när insatser för kommunikationsutveckling har kommit igång tidigt och alla som arbetar och har arbetat kring barnet jobbar på samma sätt med kommunikationen. En svårighet som kan uppfattas som ett hinder är när en elev kommer till skolan utan något fungerande kommunikationshjälpmedel eller när metoden som används inte fungerar. Det är viktigt att omgivningen använder AKK i sin kommunikation till barnet samt att omgivningen runt barnet för stöd och utbildning så att de kan träna barnet i sin kommunikationsutveckling. Erfarenhet och utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation går som en röd tråd genom alla de intervjuades egna berättelser om vad som är viktigt att man som personal har när man arbetar med elever med språk- och kommunikationssvårigheter. Skolors insatser kring språk och kommunikation skiljer sig. Vissa skolor har hittat en gemensam röd tråd som man jobbar efter medan andra skolor saknar den och där finns en önskan om en gemensam kunskapsbank som man tillsammans står på och som man jobbar efter. Där det finns gemensamma strategier för hur man på skolan arbetar med att få sina elever att förmedla sig.

Jag har renoverat en ovanlig fåtölj av Carl Malmsten vid namn Redet. I min uppsats redogör jag för mitt tillvägagångssätt för fåtöljen, vilket har inneburit ett nytt resårhus och en ny traditionell stoppning i kroll. Jag beskriver hur man gör när man ska malla upp och sy en rygg bestående av pipor samt disskuterar olika sätt man kan lösa problem som uppstår när man bland annat använder sig av en snodd som har en sömsmån. Jag redogör för hur man ska göra när man syr en plymå samt det övriga klädnadsarbetet.   Jag har valt att mer eller mindre fokusera min uppsats på hur man ska hantera renoveringen av en ovanlig och dyrbar möbel. Det absolut viktigaste är göra en noggrann förstudie där man detaljerat dokumenterar hur möbel ser ut och är gjord i varje stadium samt forska efter så mycket information som möjligt om möbeln. Att hitta så många referensbilder som möjligt underlättar arbetet då man hela tiden ska sträva efter att möbeln man jobbar med ska vara så trogen originalet som möjligt.

I denna studie utförs en närmare analys av Maurice Ravels violinsonat no 2 med fokus på andra satsen, Blues. Det som undersöks är sammanförandet av olika genrer och huruvida Ravels Blues är en autentisk blues, samt hur jag som interpret tolkar verket. I processen av min egen tolkning av verket har jag valt att även analysera Janine Jansens och Sarah Changs interpretationer av andra satsen, för att kunna positionera min tolkning gentemot dem.

Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.

Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.