This project consists of an original composition, Voci Lontani, and a critical essay about the composition. In this piece, the idea of musical simultaneity is explored. Therefore, the piece focuses on the idea of contrast: between measured rhythms and indeterminate rhythms, between tonality and atonality, and between musics in separate tempos. In order to explore the significance of musical simultaneity, four important compositional concepts-the simultaneous juxtaposition of different musics, polyrhythmic structure, controlled indeterminacy, and quotation-are discussed. Also, several examples of twentieth-century music that use these concepts are analyzed in the essay.

This dissertation explores the integration of Thai traditional music in Chakra, for wind band, by Narong Prangchareon. Nipat Kanchanahud explores how Narong, inspired by Eastern philosophy, integrates elements of Thai traditional music and the types, styles, scales, and dialects of Thai culture with the formal elements of Western music and the instrumentation of the Western wind band. Chakra uniquely spans Eastern and Western cultures, creating a new musical language for both worlds to appreciate and enjoy. Further, the composition richly demonstrates the viability of the wind band as an international medium. The orchestration of Chakra reveals Narong’s musical lineage from Edgard Varèse through Chen Yi. A conductor’s guide, included with this dissertation, is designed to aid and encourage performances of Chakra throughout the world.

I kursplanerna för ensemble i gymnasiet framgår tydligt att tolkning, gestaltning och uttryck ska ingå i undervisningen. Det finns inga entydiga definitioner av dessa begrepp och hur de omsätts i praktiken varierar. Musikalisk interpretation kan handla om gestaltning genom text, musik och kropp. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver arbetet med interpretation i ensembleundervisning och för att ta reda på detta har intervjuer genomförts med fyra musiklärare som undervisar i ensemble på gymnasium. Resultatet visar att undervisningen kan innehålla exempelvis textanalys, arrangering och kommunikation och ger en inblick i de möjligheter och svårigheter lärare kan uppleva i detta sammanhang.

I detta självständiga arbete har jag undersökt ensemblespel med två deltagande trumslagare, där fokuset låg på ensemblemusikernas uppfattning av en sådan situation. Det var även av intresse att se om trumslagarens funktion i ensemblen ändrades och undersöka möjliga strategier för att förbereda ensemblespel med två trumslagare. En ensemble med två trumslagare sattes ihop och metoderna som användes för insamling av material till undersökningen var fokusgruppintervju med tillhörande exit tickets i kombination med observation. Resultatet visar att aspekter såsom ljudbild, dynamik, visuell kommunikation och tajming uppfattades annorlunda av ensembledeltagarna. Det framgår även att trumslagarna kände sig mer låsta i sin improvisation, friare kring ansvaret över tajmingen i musiken och att deras roll i ensemblen uppfattades som gemensam. I diskussionen presenteras strategier för hur ensemblepedagoger och musiker kan förbereda för spel med två deltagande trumslagare, bland annat genom möblering av sal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen för pianoelever i kulturskolan ser ut med fokus på ensemblespel och samspel samt i vilken mån denna förbereder inför högre studier inom musik. I studiens bakgrundskapitel presenteras kulturskolans historia och uppdrag, kraven för ensemblekurserna på gymnasiet samt pedagogiska tankar inom pianoundervisning. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med pianopedagoger i kulturskolan och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar hur pedagogerna resonerar kring sin undervisning och vilka metoder och hjälpmedel de använder för att ge sina elever möjligheten att utveckla sin samspelsförmåga och ensemblevana. Slutligen diskuteras resultat, teori och metod i förhållande till varandra och bakgrunden.

The recent advancements in computing and sensor technologies, coupled with improvements in embedded system design methodologies, have resulted in the novel paradigm called the Internet of Things (IoT). IoT is essentially a network of small embedded devices enabled with sensing capabilities that can interact with multiple entities to relay information about their environments. This sensing information can also be stored in the cloud for further analysis, thereby reducing storage requirements on the devices themselves. The above factors, coupled with the ever increasing needs of modern society to stay connected at all times, has resulted in IoT technology penetrating all facets of modern life. In fact IoT systems are already seeing widespread applications across multiple industries such as transport, utility, manufacturing, healthcare, home automation, etc. Although the above developments promise tremendous benefits in terms of productivity and efficiency, they also bring forth a plethora of security challenges. Namely, the current design philosophy of IoT devices, which focuses more on rapid prototyping and usability, results in security often being an afterthought. Furthermore, one needs to remember that unlike traditional computing systems, these devices operate under the assumption of tight resource constraints. As such this makes IoT devices a lucrative target for exploitation by adversaries. This inherent flaw of IoT setups has manifested itself in the form of various distributed denial of service (DDoS) attacks that have achieved massive throughputs without the need for techniques such as amplification, etc. Furthermore, once exploited, an IoT device can also function as a pivot point for adversaries to move laterally across the network and exploit other, potentially more valuable, systems and services. Finally, vulnerable IoT devices operating in industrial control systems and other critical infrastructure setups can cause sizable loss of property and in some cases even lives, a very sobering fact. In light of the above, this dissertation research presents several novel strategies for identifying known and zero-day attacks against IoT devices, as well as identifying infected IoT devices present inside a network along with some mitigation strategies. To this end, network telescopes are leveraged to generate Internet-scale notions of maliciousness in conjunction with signatures that can be used to identify such devices in a network. This strategy is further extended by developing a taxonomy-based methodology which is capable of categorizing unsolicited IoT behavior by leveraging machine learning (ML) techniques, such as ensemble learners, to identify similar threats in near-real time. Furthermore, to overcome the challenge of insufficient (malicious) training data within the IoT realm, a generative adversarial network (GAN) based framework is also developed to identify known and unseen attacks on IoT devices. Finally, a software defined networking (SDN) based solution is proposed to mitigate threats from unsolicited IoT devices.

Syftet med denna uppsats är att belysa elevinflytandet ur ett elevperspektiv i ensemblekurserna på ett musikestetiskt gymnasium, samt se vilka effekter det sociala samspelet har på eleverna ur ett sociokulturellt perspektiv. Den data som behövdes för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv. Det visar sig att elevernas upplevelser som berör inflytande liknar varandra på många sätt, men det framkommer vissa skillnader. Inflytandet som framkommer tenderar till att framförallt vara av en positiv karaktär men det förekommer även negativa aspekter som påverkar eleverna. Det sociala samspelets inflytande på eleverna visar sig ha en stor påverkan på fler plan än den musikaliska utvecklingen. Eleverna lär sig att fungera som grupp, ta beslut och utvecklas som musiker.

Equal access to music education is a concern in public schools. Certain populations, including minority and low socioeconomic students, remain underrepresented in instrumental ensembles across America. This phenomenon has been well documented, and socioeconomics have been repeatedly identified as a reliable predictor of instrumental music participation in school ensembles. Research into specific and detailed ways in which socioeconomic factors and instrumental music participation intersect and best practices for alleviating any resulting negative effects on instrumental music participation are limited. Researchers often collected emic data from disadvantaged students in the majority of existing studies on these topics. I collected both etic and emic data from seven parent/guardian study participants from diverse socioeconomic backgrounds and from two instrumental music teachers in a school district that served a large population of low socioeconomic and minority students. I also compiled data from field notes, observations, and artifacts associated with the school district and town in which the study took place. I analyzed and interpreted the data, applying Bourdieu’s concepts of habitus, capital, and field. My findings indicated that socioeconomic factors including cultural differences, community building, peer group relationships, ensemble travel, geographic location, socioeconomic segregation, parental bias, privilege, and prior family musical experiences all potentially affected students’ decisions to participate in instrumental music ensembles. My research also indicated that attempts to assuage negative effects of low socioeconomics on instrumental music participation, including instrument loaner programs and fundraising, were sometimes undermined and did not completely address the problem.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra tjejer och killars perspektiv på sina ageranden i en könsuppdelad ensembleundervisning. Studien behandlar också lärarens perspektiv på elevernas agerande i den här undervisningssituationen. Såväl lärarens som elevernas synpunkter på denna form av undervisning sammanställs och presenteras i resultatkapitlet. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på Butlers (1990) genusvetenskapliga studier. Där behandlas bland annat genusstrukturer, performans och performativitet, heteronormativitet och genuskomplexitet. Resultatet visar att denna struktur i undervisningen mottas positivt av samtliga elever. Såväl flickorna som pojkarna tycker att de har fått möjlighet att lära sig instrument i en tryggare miljö i och med enbart samkönade musikensembler.

No description available.